Tillträdande förbundskanslern Mertz sade något i stil med att om man ser sig som en dvärg, förblir man en dvärg.
Ser Europa sig som en sidekick till USA, så förblir vi det.
Men Europa är redan idag en världsmakt som utan USA inte klarar sig, inte tvärtom.
Ekonomiskt sett är USA helt och hållet i ett äktenskap med Europa. Den gamla och den nya kontinenten bildar världens största ekonomiska union, som står för cirka 40 procent av världens BNP.
Att Washington underskattar Europa är fullständigt idiotiskt, eftersom det inte gör USA några som helst tjänster.
En av de viktigaste siffrorna att hålla koll på i Washington är till exempel USA:s utländska direktinvesteringar (FDI), som uppgick till 5,3 biljoner dollar år 2023.
Europa stod för cirka 3,5 biljoner dollar av denna pott. Asien var den näst största källan, med cirka 900 miljarder dollar.
Naturligtvis återspeglar direktinvesteringar främst rörelsen av finansiella flöden, som till exempel kan inkludera överföringar inom företag. Siffrorna visar ändå hur viktig partner Europa är för USA.
Trump talar ofta om EU:s handelsunderskott, och där har han helt rätt. Visserligen menar Trump varuexport, vilket är argumentation på ”ok boomer”-nivå i vår tid.
Om man lägger till tjänsteexport i ekvationen ser siffrorna annorlunda ut. Tjänsteexporten står för cirka 50 procent av all handel mellan USA och EU, där EU har haft ett handelsunderskott.
Europa måste ta sig samman militärt, sägs det från alla håll. Som europé välkomnar jag detta förslag. Eftersom vi vill ha fred, låt oss rusta oss för krig.
Lockheed Martin, den amerikanska vapentillverkaren, noterades i november till 550 dollar per aktie. Nu är aktien cirka hundra dollar billigare. Den tyska vapentillverkaren Rheinmetalls aktie har under samma period stigit från cirka 500 euro till över 1.000 euro.
Europa har varit en stor kund för den amerikanska vapenindustrin, som har stor lobbymakt i Washington.
Om den inte säljer till Europa, vem ska den då sälja till?
Samma analogi gäller för många andra industrier i USA. Om inte Europa, vem annars?
Till exempel har finansdepartementets tidigare chefsekonom Brad Setser och många andra ekonomiska kommentatorer försökt påminna amerikanerna om att handel med Ryssland skulle vara ren dårskap om det förstörde relationerna med Europa.
Ryssland är trots allt bara stort i termer av yta. Dess BNP är mindre än till exempel Frankrikes. Och Frankrike är bara ett europeiskt land.
Europa måste äntligen inse sin egen storlek och agera därefter.
Frågeställningen lyder, vilka åtgärder, investeringar, politiska beslut, allianser behövs för att komma dit inom fem-tio år?
Se hur Kina förvandlade sig till en supermakt på bara trettio år (1990->) utan att ens ha det fundament Europa har.
Ser Europa sig som en sidekick till USA, så förblir vi det.
Men Europa är redan idag en världsmakt som utan USA inte klarar sig, inte tvärtom.
Ekonomiskt sett är USA helt och hållet i ett äktenskap med Europa. Den gamla och den nya kontinenten bildar världens största ekonomiska union, som står för cirka 40 procent av världens BNP.
Att Washington underskattar Europa är fullständigt idiotiskt, eftersom det inte gör USA några som helst tjänster.
En av de viktigaste siffrorna att hålla koll på i Washington är till exempel USA:s utländska direktinvesteringar (FDI), som uppgick till 5,3 biljoner dollar år 2023.
Europa stod för cirka 3,5 biljoner dollar av denna pott. Asien var den näst största källan, med cirka 900 miljarder dollar.
Naturligtvis återspeglar direktinvesteringar främst rörelsen av finansiella flöden, som till exempel kan inkludera överföringar inom företag. Siffrorna visar ändå hur viktig partner Europa är för USA.
Trump talar ofta om EU:s handelsunderskott, och där har han helt rätt. Visserligen menar Trump varuexport, vilket är argumentation på ”ok boomer”-nivå i vår tid.
Om man lägger till tjänsteexport i ekvationen ser siffrorna annorlunda ut. Tjänsteexporten står för cirka 50 procent av all handel mellan USA och EU, där EU har haft ett handelsunderskott.
Europa måste ta sig samman militärt, sägs det från alla håll. Som europé välkomnar jag detta förslag. Eftersom vi vill ha fred, låt oss rusta oss för krig.
Lockheed Martin, den amerikanska vapentillverkaren, noterades i november till 550 dollar per aktie. Nu är aktien cirka hundra dollar billigare. Den tyska vapentillverkaren Rheinmetalls aktie har under samma period stigit från cirka 500 euro till över 1.000 euro.
Europa har varit en stor kund för den amerikanska vapenindustrin, som har stor lobbymakt i Washington.
Om den inte säljer till Europa, vem ska den då sälja till?
Samma analogi gäller för många andra industrier i USA. Om inte Europa, vem annars?
Till exempel har finansdepartementets tidigare chefsekonom Brad Setser och många andra ekonomiska kommentatorer försökt påminna amerikanerna om att handel med Ryssland skulle vara ren dårskap om det förstörde relationerna med Europa.
Ryssland är trots allt bara stort i termer av yta. Dess BNP är mindre än till exempel Frankrikes. Och Frankrike är bara ett europeiskt land.
Europa måste äntligen inse sin egen storlek och agera därefter.
Frågeställningen lyder, vilka åtgärder, investeringar, politiska beslut, allianser behövs för att komma dit inom fem-tio år?
Se hur Kina förvandlade sig till en supermakt på bara trettio år (1990->) utan att ens ha det fundament Europa har.
