Behöver stöd-vill INTE leva mer

Du ska fan lyssna och sluta med dina impulsiva drag.

Familj = släkt, mamma pappa osv inte bara barn och man.

Du säger att vården är seg? Berätta tydligt för dom om dina smärtor.

Vart har du ont ens?

Ska du ta livet av dig för att du har ont? Alla har ont speciellt vi äldre, men vi kämpar på. Tro mig 10/10 vas har du inte då hade du inte hängt på fb, ta det från en som känt smärta på riktigt.

Du är 30, livet har knappt börjat sluta nu med dina fega tankar och ta tag i livet.

Har extrem kronisk migrän. Nu har all ork gått ur mig och jag vill bara lämna allt detta hemska.Önskar jag var ett djur som kan avlivas på humant sätt. Vården bara säger ja vi ska testa denna medicinen och så får man vänta i månader, sen samma sak och vänta i månader igen. Så har det hållit på i två år nu och inget har hjälpt. Planen att ta min ihopfällbara träpall och åka till en hög bro i STHLM. Ställa mig på pallen för att komma över skyddsräcket och kravla mig över. När det är mörkt ute så ingen ser.

Har extrem kronisk migrän. Nu har all ork gått ur mig och jag vill bara lämna allt detta hemska.Önskar jag var ett djur som kan avlivas på humant sätt. Vården bara säger ja vi ska testa denna medicinen och så får man vänta i månader, sen samma sak och vänta i månader igen. Så har det hållit på i två år nu och inget har hjälpt. Planen att ta min ihopfällbara träpall och åka till en hög bro i STHLM. Ställa mig på pallen för att komma över skyddsräcket och kravla mig över. När det är mörkt ute så ingen ser.

Jag är en normal kvinna i övre 30-årsåldern, singel, utan barn, har trivts ok med livet som ju naturligt går upp och ned. Men nu har något nytt hänt. Jag har haft kronisk helt outhärdlig smärta i 2 år och nu orkar jag inte mer. Allt i mitt liv är lidande. För vems skull undrar jag? Jag orkar inte kämpa mer. Pga smärtan ligger jag och bara lider och har inget liv. Vården går så otroligt segt och är så opersonligt och fyrkantigt utformad att det fått mig att helt tappa allt hopp om att ens få smärtan lindrad. Jag har bestämt mig för att så snart jag orkar, ska jag hoppa från en bro ner i vatten. Först av den tanken kan jag känna lite hopp. Förut blev jag ledsen av den, men nu är den mer som en lättnad.

Hej ts,
Det låter helt fruktansvärt.

Om du redan har testat antidepressiva mot smärta och det inte har funkat så ska du kunna få den där nya sortens spruta som man tar en gång i månaden.

Har de någonsin föreslagit botox? Det verkar fungera för somliga iaf.

Jag fattar om det inte är lätt att orka slå näven i bordet hos vården när man har så ont. Men tyvärr kan det vara det som behövs.

Migrän säger du, i 2 år, vilka andra förändringar kom för 2 år sedan in i din vardag?

Har du hela tänder?
En inflammation i en tandrot kan ge huvudvärk som migrän.
Dricker du tillräckligt med vatten?
Oupptäckt hjärntumör?
Pressar du tänderna mot varandra omedvetet när du är irriterad?
Äter du regelbundet och bra mat?
Sover du bra? Använder du narkotika? Äter du för mycket syrebildande mat och för lite bas? Dricker du alkohol eller läsk? Röker eller snusar du?
Är du ibland i närheten av starka kemikalier med ångor från något? Intar du psykofarmaka? Vilka sorter? Och i så fall varför? Har du läst alla biverkningarna? Vissa har huvudvärk som biverkning. Men också hjärnsvullnad som biverkning.

Vilka piller får du utskrivna?

Jag är övertygad om att din migrän kommer från din psykofarmaka eller tandrotsinflammationer.


Jag hoppas din smärta minskar och du orkar stanna kvar på jorden. 💙

Jag är en normal kvinna i övre 30-årsåldern, singel, utan barn, har trivts ok med livet som ju naturligt går upp och ned. Men nu har något nytt hänt. Jag har haft kronisk helt outhärdlig smärta i 2 år och nu orkar jag inte mer. Allt i mitt liv är lidande. För vems skull undrar jag? Jag orkar inte kämpa mer. Pga smärtan ligger jag och bara lider och har inget liv. Vården går så otroligt segt och är så opersonligt och fyrkantigt utformad att det fått mig att helt tappa allt hopp om att ens få smärtan lindrad. Jag har bestämt mig för att så snart jag orkar, ska jag hoppa från en bro ner i vatten. Först av den tanken kan jag känna lite hopp. Förut blev jag ledsen av den, men nu är den mer som en lättnad.