När jag gick i gymnasiet, hade jag för vana att tvätta händerna i dricksvattenautomaten i skolmatsalen, vilket folk av någon anledning reagerade starkt mot. Vattnet rann ju ändå bort, menar jag, så ingen behövde ju råka dricka mitt smutsvatten, om någon trodde det. Och vatten som vatten, right? Duger det att dricka, så duger det nog att tvätta sig i...
När jag sedan började läsa på universitetet, låg jag ofta och slappade på institutionernas olika bänkar och blev ofta approcherad av främlingar, som undrade "är det något fel med dig" eller "mår du inte riktigt bra", ungefär som om man inte kunde ligga och ta det litet lugnt var som helst.
Senare har jag fått förklarat för mig, att jag har en del pundiga beteenden för mig. Har ni det också?