Hur i hela friden funkar ägarlägenhet vs. BR?

Finns det ngn här som bor eller har bott i en ägarlägenhet?
Verkar vara poppis att hyra ut så även ni som bott i andra hand kan svara

Det jag undrar är hur det är att bo där,
eran upplevelse mot hur det är i en brf?

Nu bor inte jag in Sverige, men da nagon tog upp forhallanden i utlander sa kan jag val svara lite kort for hur det oftast fungerar i Japan.

Jag bor i en agarlagenhet, vad som da var ett nybygge. Det fanns vid det tillfallet inga juridiska personer, aven om det inte finns nagot hinder for detta. Jag kan inte svara pa hur situation ser ut nu, knappt tio ar senare.

Sjalvklart ager jag min lagenhet, men det finns fortfarande en samfallighetsforening med en styrelse. Det finns aven en avgift for att ta hand om de lopande kostnaderna, sasom stadning och elektricitet i gemensamma utrymmen, sopor, hyra av kameraovervakning, hisskontroll, finansiell administration osv. Den avgiften skiljer sig beroende pa storleken pa din lagenhet, men ligger runt 1,200-1,300SEK for mig lite beroende pa valutakursen.

Det finns ocksa en reperationsfond, som hos oss ar runt detsamma. Den har fortfarande inte anvands. Det ar inte ovanligt att denna brukar vara nagot lagre an "avgiften".

Jag kan inte se att det skulle uppsta nagra problem sasom att vissa staller sig pa tvaren nar det galler nodvandiga renoveringar, men det finns historier om att vissa foreningar har haft svarigheter att ta in mer pengar om reperationsfonden inte racker till. Var forening har for tillfallet en overdimensionerad fond for att undvika detta.

Det gar att hyra ut lagenheten utan styrelsens eller foreningens tillatelse. Undantaget ar AirBnB-liknande uthyrning. Foreningen godkanner heller inte nya agare.

Bostadsrattsforeningar ar nog inte speciellt vanligt i Japan.

Jag vet att det är två år sedan men då detta är ett återkommande argument...
Vad du missar är att föreningen i kraft av sin storlek kan få bättre ränta på dina lån och det kompenserar för det uteblivna avdraget. I vår förening ligger räntan på 0.6%-0.7%. Inga normala privatpersoner får räntor på den nivån utan på 1% och uppåt.

Tänk er alla som ska hyra ut i andrahand (ägarlägenhet). Kommer bli kaos med allt från bordellversamhet till annat skumt, nej tack.

Såvitt jag vet finns bostadsrättsföreningar i princip bara i Sverige. Gissar att det beror på vårt socialistiska arv och dess vurm för föreningslivet

Vad har bostadsrättsföreningar med socialism att göra?

Jag gissar att aadde81 syftar på det kollektiva ägande av en BRF. Du äger inte din bostad utan har bara köpt en andel i föreningen och därmed betalt för rätten att bo i en av föreningens bostäder. Motsatt hur det är i en äganderätt.

Bostadsrättsföreninger finns också i Danmark men inte alls i samma utsträkning som i Sverige. Här är äganderätter det vanliga. Bostadsrätter är också hårdare reglerad genom t.ex tak över priset på bostäderna. Det gör dem till en potentiellt billigare boendeform som dock också kan vara svårare att få tag i (på samma sätt som hyresrätter).

Förstår inte hur man får det till socialism? Det är bara en form av ägande varken mer eller mindre. Har inget med politik att göra.
Ingen större skillnad mot en samfällighet knuttet till ägarlägenheter.

Systemet med BR är helt ofattbart att det existerar.
Det verkar vara stor okunskap om hur BR fungerar.
Föreningen äger lägenheterna och medlemmarna betalar för att vara just medlem i föreningen.
Om medlemmar t ex förlorar jobbet och inte betalar avgiften eller låt säga att räntorna går upp till 15 % som det varit för ett antal år sedan så blir det många i föreningen som inte kan betala räntan och heller inte avgiften + föreningen har ofta stora lån idag vilket gör att avgiften måste höjas med mycket stora belopp. Ett sådant läge kan göra att medlemmar med bra ekonomi kan förlora sina lägenheter pga att de bara är delägare i föreningen. De äger ingenting själva. Föreningen går helt enkelt i konkurs och alla delägare förlorar insatserna.

Utomlands finns nästan bara ägarlägenheter.
Man äger sin lägenhet. Husets ägare hyr oftast en förvaltare som kommer med förslag på vad som behöver renoveras. Ägarna får se offerter och röstar om åtgärden ska genomföras dvs kostnaden delas upp på ägarna, ofta genom att ytan på lägenheten bestämmer delen av kostnaderna. Det sker mycket noggranna uppdelningar så t ex de som bor högst upp betalar del efter hur många våningar de åker hiss så b.v. får nästan inga kostnader för hissen. Det blir bara för källarvåningen om den finns. Ska fasaden renoveras blir det hur stor del av fasade resp lägenhet har. Vatten och avlopp bekostas gemensamt fram till lägenhetsväggen resten blir ägarnas del. För "utlandssvenskar" kan det ju vara viktigt att värmen inte är kollektiv för att slippa betala när man inte är där.
Slutsatsen är att kostnader fördelas mycket mer rättvist utomlands och risken att förlora sin lägenhet pga grannarnas dåliga ekonomi existerar inte dock finns nästan aldrig någon "fond" för underhåll då ingen vill att deras pengar ska "förloras" om de säljer lägenheten och flyttar dvs när något stort och kostsamt händer blir det plötsligt en stor summa nästa månad. Vid stora renoveringar brukar dock förvaltaren förhandla fram ett lånealternativ i någon bank så de som inte vill/kan betala bara behöver skriva under lånehandlingen.
Förvaltaren är lika viktig som BR-föreningens styrelse för de kan ju orsaka högre kostnader än nödvändigt. Detta gäller absolut där många lägenheter ägs av utlänningar i dyra områden t ex havsnära (vid Medelhavet) då blir avgifterna nästan alltid mycket högre pga att utlänningarna bara säger ja till allt. Tyvärr har förvaltaren % på kostnaderna så det blir många förslag som ägarna behöver säga nej till. Även en del bra åtgärder stoppas pga röstförfarandet men säg det system som inte har några brister.

Vid köp av ägarlägenhet blir en viktig fråga hur huset ser ut. Har ägarna skött underhållet etc. Har ägarna råd att hålla huset i bra skick ?
Man kan inte göra hur man vill trots att man äger lägenheten. Det finns regler och följs inte dessa kan det bli tvångsförsäljning. Regler kan vara uthyrning, växter på balkonger, placering av AC...så det är inte någon större skillnad mot BR i det fallet.

Jag förstår inte hur systemet med BR kan finnas.
Hur föreningen kan få låna förstår jag ännu mindre.
Det borde alltid vara privata lån så ev köpare förstår lånebilden.

Tror jag tagit upp det viktigaste.

Det finns fördelar och nackdelar oavsett modellen för BRF eller ägarlägenheter. När alla är glad och nöjda och har bra ekonomi och överens så fungerar bägge modellerna. När någon eller några inte är överens eller om någon får dålig ekonomi så blir det lite olika konsekvenser.

I en ägarlägenhet äger du lägenheten och har ett mer eller mindre frivilligt avtal med den förening som sköter det gemensamma i huset. I en BRF äger föreningen huset och du betalar avgift till föreningen. Det är viktigt att förstå att bägge modellerna har både fördelar och nackdelar om du jämför dem. För vissa personer / lägenheter passar respektive modell bättre eller sämre. Personligen tycker jag om BRF-modellen, och tycker att om mina grannar skall bo sin lägenhet och inte hyra ut till ständigt nya hyresgäster. För andra kanske just finessen att köpa ett gäng lägenheter och hyra ut dem är den stora finessen.

Det skiljer när det går snett, pengarna tar slut eller enstaka personer inte har samma syn på saker. När en ägare till en ägarlägenhet vägrar betala så kan föreningen stämma i civilmål i domstol och begära utmätning av kronofogden. Om personen bor i lägenheten är det närmast omöjligt att få personen vräkt. Oavsett så får föreningen inga pengar direkt för lägenheten, utan får snällt be om sin del från kronofogden efter att staten tagit sitt. Om en medlem inte betalar avgiften i en BRF så kan föreningen (efter diverse andra åtgärder) vräka innehavaren, sälja lägenheten och får första tjing på de avgifter personen inte betalt.

Om du inte håller med om bostadsrättsföreningens "lyxrenovering" så har du ganska små möjligheter att påverka, det är den valda styrelsen som bestämmer och styrelsen kan ta upp lån och sen höja avgiften. I en ägarlägenhet är det svårare för samfällighetsföreningen att "köra över dig", du kan fördröja betalning för enligt dig onödiga saker även om till slut kommer kronofogden. Det vi ser utomlands, där huset tillåts förfalla för att en eller flera ägare av lägenheter vägrar betala är nog mindre troligt i Sverige, men inte helt osannolikt. För "dåliga" fastigheter i fel läge så spelare det på lite längre sikt ingen större roll -- vill ingen betala för att bo i huset så blir det till slut rivning ändå.