Bokat tid hos psykolog

Jag har nu tagit mig tillräckligt mod att boka en tid hos en psykolog efter att ha läst igenom flertalet trådar här i psykologiforumet. Jag har fram tills idag skrämts av att behöva blotta mina tankar och funderingar inför en vilt främmande person. Dock så har jag insett att jag behöver en spark i arslet för att komma över mina hjärnspöken.

KBT, om jag har förstått det rätt, är ett steg i rätt riktning om man själv är mottaglig för att själv vilja förändra sin situation. Givetvis vill jag och förändra min livssituation och jag tänker ge det hela en ärlig chans. Vad väntar mig inför mitt första samtal med psykologen?

Jag lider av social fobi (självdiagnos) och skräms av folkmassor, lider av förföljelsemani (har en känsla av att jag är med i film likt ”Trueman Show” och jag har kommit på mig själv med att peka finger rakt ut i luften åt de såkallade ”tv-tittarna”) vilket jag ofta kan uppleva då en stark känsla av deja vu infinner sig (är detta någon typ av psykos?). Är allmänt tillbakadragen och blir grymt osäker i nya social sammanhang. Ett ärende inne på en stormarknad eller att gå genom centrum på dagen kan för mig kännas som världens jobbigaste grej. Till saken hör den att jag inte alls var så här tillbakadragen för en tid sedan utan det har vuxit på bara några få år. Ångest hör heller inte till ovanligheterna. Kan bland annat lika vaken flera timmar på nätterna och fundera över ingenting (kan beskrivas som att jag funderar på att fundera på att fundera på någonting). Svårt att sätta ord på detta.
Dessa är några av de hjärnspöken som jag brottas med. Dock finns det fler som jag tyvärr inte kan sätta ord på. Men som ni förstår så är det inte konstigt att man känner sig som ett psykfall ibland (om inte mer än ofta).

Jag har talat ut om mina problem med vänner med det känns inte som man får någon objektiv respons utan dessa har alltid försökt sätta sig in i mina problem och ger oftast svar som jag vill ha. Vilka svar och frågor ställer generellt sett en psykolog? Har dom någon övergripande plan dom går efter eller är det individuellt från person till person? Ni som går regelbundet går till psykologer/teraputer, hur ofta sker det? Har det funkat för er som gått in till hundra procent?

//Resultant

Ps. Hoppas inte jag lämnat någonting oklart. Ds.

Bra gjort! Det är viktigt att man tar itu med sådana här problem innan det går för långt. Det sparar dig själv mycket onödigt lidande.

Jag tror att du kommer att bli förvånad över att psykologen inte frågar så mycket, de flesta vill att du ska berätta själv, och "prata på". Det tar ju också några gånger innan han eller hon hunnit bilda en uppfattning om dig och dina problem.

Det viktiga är dock att du är ärlig. Det är ju helt meningslöst om man sitter och ljuger eller "förskönar verkligheten" för sin psykolog. De kan ju bara ge dig hjälp med vad du faktiskt berättar. Jag vet många som tyckt att det varit helt bortkastat, och när jag frågat varför så säger de saker som att "det var för pinsamt", jag kunde ju inte säga det, vad skulle de då tro om mig? etc

Lycka till, jag tror och hoppas att det kommer att lösa många av dina problem. Det kan kännas väldigt befriande att verkligen få tala ut!

Bör du inte istället fundera över vilket samhälle du lever i som gör att du känner att du behöver hjälp av någon slags prostituerad medmänniska som har det som sitt jobb att prata och möjligen lyssna, och att du likt en råtta känner behov av att träna bort icke önskvärt beteende och tankar? Vore det inte bättre att fundera över vad det är som gör att det blivit så och försöka förändra det?

Vad tycker du egentligen om ditt yrkesval, zodiac?

Vad är det för ett jävla svar?

Jag rår inte för det samhälle jag lever i. Således kan jag friskriva mig allt ansvar från det styrande systemet. Nu sökte jag inte svar på mina problem i denna tråd utan snarare hur det kommet att kunna yttra sig i vidare samtal med någon med mer kompetens inom det område jag försöker finna mina svar i. Att jag skulle vara en råtta som söker tröst hos någon medmänniska är ju knappast det svar jag söker. Jag är i behov av hjälp att förändra mina egna beteendemönster och om jag inte själv kan komma fram till en lösning hur dessa skall förändras är det väl inte mer än rätt att jag söker hjälp hos någon som kan sitt område.

Du förstör bara det förtroende som jag byggt upp för din yrkesgrupp och jag hoppas att du inte är lika sarkatisk gentemot dina egna klienter. Om fallet är annat hoppas jag att du inte du har något jobb kvar imorgon.

//Resultant

Ps. Detta är ingen självömkan-tråd utan jag söker snarare svar på frågorna jag tidigare ställt angående KBT. Ds.

BRA FRÅGA jerklaren! Men jag måste säga att jag är mycket nöjd! Jag har redan som tioåring drömt om att bli psykolog, så för min del var det ju inte så mycket att välja på - än att förverkliga (med alla medel).

Jag har vid det här laget gjort mina "hundår" som psykolog och sysslar numera med att reflektera och sammanställa mina erfarenheter. Och eftersom jag är mycket intresserad av den kritiska engelska psykologin tänker jag mig att min uppgift för närvarande är att introducera det synsättet här i Sverige. Eller snarare beskriva de erfarenheter man gjort där. Jag har lyckats till en del, men det är trögt.

Hade önskat att den underbara tidskriften Kritisk psykologi forfarande var i livet, men ack. Den är död som sten...

KBT är det mest effektiva sättet att ta sig ur ångest problematik.

Dock så är det väldigt dyrt om man bokar privat, är det de du gjort, Resultant? Får man fråga var? Jag letar också men har inte hittat ngn som verkar bra i Sthlm.

Jag läste nyligen någonstans att psykologsamtal eller psykoterapi är en slags skapelse från de som sysslar med denna praxis. Ju mer man gör reklam för dena praxis, ju fler kommer att söka den. De problem du ´bekskriver hamnar just i den kategorin. Hade de inte funnits i vår "diskurs" att prata om dessa problem som att "det här är sånt man söker hjälp hos psykolog för" så hade du heller inte gjort det. För hundra år sedan hade du med all säkerhet inte gjort det!

Om du skiter i att fundera över orsakerna till ditt lidande - vem ska då göra det?

Otroligt löjligt! Skillnaden mellan KBT och "andra metoder" är kanske 2% om det ens är mätbart. Sen beror det ju på vilken terapeut du träffar. Du kan ju inte gå på METODEN enbart! Och vad är "ångest problematik"? Det låter ju som ett oerhört generellt begrepp? Ångest? Tillhör inte det livet? Och när blev det ett problem? Ska du kunna bli av med det lär du ju få jobba! Väljer du att betala 1000 spänn i timmen för att bli av med ångest lär du ju vara en av dom största idioterna som gått på denna jord!

Kom till götet istället, bara 200 spänn timman och då ingår fri öl!

Nej, men allvarligt talat ångest går att snacka sig ur. Att därigenom mildra.

Viss ångest måste dock alla människor leva med. Fast även här kan man man kanske lära sig leva med ångest. For a price

Du säger att jag skall se till vilket samhälle jag lever i och därför torde jag ju kunna uppsöka hjälp för de problem som följer med samhället. Visst kan det ha varit så att man inte sökte terapi för ångest och dylikt i ett tidigare stadie av vårt samhälle, men eftersom det idag inte anses vara normalt att lida av kronisk ångest så skall jag ju kunna söka hjälp för det.

Du tror inte att jag funderat över vilka anledningarna är till mina problem? Om jag funnit några vettiga lösningar så hade jag ju knappast betalat pengar för att höra någon annan säga dom. Nu är det som så att jag inte vet vad som orsakat min rubbningar i min vardag och då känns det för mig vetterligen rätt att be om hjälp.

//Resultant

Jo, det var ju ett svar! Men gör det dig mer oskyldig till de eventuella orskaer som finns till ditt lidande? Skulle någon anan gjort ditt jobb? Vem ska ta reda på orsakerna till ditt lidande, till den ångest som gör att du - endera är berättigad till högkostnadsskydd - eller ett är beredd att betala tusen spänn till någon som INTE VET? Fråga så får du svaret!