Ravekommissionen
"Jag gjorde bara mitt jobb". Känns den meningen igen? Eller varför inte: "Jag lydde bara order".
Inget av detta är någon som helst ursäkt för svinaktigt beteende. Även i krigslagarna står numer att enskilda soldater ytterst är personligen ansvariga för sitt beteende. Ingen kan alltså våldta och mörda folk ens under krig, och skylla på att de beordrats.
Rejvkommissionen ägnar sig åt att systematiskt trakassera folk (ungdomar) med ett visst utseende och beteende. De har utsett en kulturyttring de inte förstår sig på till något sorts allmänt samhällshot, och med narkotikaproblemen som ursäkt bekämpar de technokulturen och rejvdansen, mestadels helt utan hänsyn till integriteten hos deras offer. Jag är dessutom helt säker på att de njuter av det. Så länge drogerna utmålas som nån sorts ondskefull djävul som tar våra barn ifrån oss och hotar vårt samhälle (jämför förresten med hur man förtalat judarna och rättfärdigat pogromerna genom seklena, de rövar och mördar barn och hotar vårt samhälle), så länge kommer de att kunna hålla på. Medier och debattörer vänder gärna bort blicken från övergreppen, de sker ju ändå med någon form av goda avsikter. Tror de. Förr eller senare spricker bubblan, men jag undrar hur många till människor som ska behöva kränkas in i själen, och få sin tilltro till samhällets myndigheter fördärvad för all framtid.
Jag menar inte att Patrik Ungsäter och David Beukelmann ska trakasseras eller något liknande. Men de bär ett oavvisligt ansvar för de kränkningar de ser som sitt jobb att utföra, och till INGEN del minskas det ansvaret av att de gör det "som ett jobb". Det är ingen ursäkt. De har ett ansvar att byta jobb isåfall, om det ligger utanför deras mandat att avstå från att förnedra människor. När allt kommer omkring har vi i de allra flesta fall en möjlighet att välja, i en given situation, om vi ska behandla andra med respekt eller inte. David och Patrik väljer bort respekten. För det förtjänar de, i min värld, förakt.
Trakassera dem inte. Det är olagligt och oschysst. Men låt dem få veta precis vad ni tycker. De kommer att avfärda det som virrigheter från knarkskadade individer, men lite sipprar säkert in bakom den betonghårda machomasken. Och låt dem även gärna få känna av lite, lite av det väldiga hat och förakt för dem som puttrar i folkdjupet, hos långt fler grupper än de vill tro själva. Men håll er inom lagens ramar. Annars hugger de. Som kobror.
