Den obskyra tråden om Thomas Ligotti

Någon som känner till novellisten Thomas Ligotti? Han är amerikan (f. 1953 i Detroit) och skriver mörka, halvsurrealistiska noveller. Han har blivit stämplad som skräckförfattare, men om man läser honom står det snabbt klart att han drar influenser från så många fler håll. Närmast att jämföra med vore väl Poe, men även Kafka, Bruno Schultz m. fl. spökar i hans texter.

Tyvärr finns han inte översatt till svenska annat än i antologin Ondskans Väsen, med novellen Alices sista äventyr (som inte är den av hans noveller som "skiljer sig" mest från hans övriga).

På engelska (urval):

Songs of a Dead Dreamer - 1986
Grimscribe: His Lives and Works - 1991
Noctuary - 1994

De flesta av hans noveller finns samlade i The Nightmare Factory från 1996, men den kan vara svår att få tag på i dag. Ett urval finns även i The Shadow at the Bottom of the World från 2005.

Jag har inte själv läst något av Ligotti, men han har varit en stor litterär influens för David Tibet, frontman i bandet Current 93 som jag lyssnat mycket på. De har tillsammans släppt bok/CD-kombon In a Foreign Town, In a Foreign Land, där det förstås är tänkt att Ligottis text ska läsas samtidigt som man lyssnar på skivan med C93's musik. Dessutom har de gjort samarbetet I Have a Special Plan For This World, där Tibet dels utgivit denna Ligotti-novell på sitt förlag Durtro Press, och dels släppt en CD där han läser texten till ett experimentellt soundscape.

Jag har I Have a Special Plan For This World på CD, men det var ett tag sedan jag lyssnade på den. Tyvärr har jag inte In a Foreign Town, In a Foreign Land, men däremot de fyra noveller som ingår i den cykeln översatta till tyska (!) i boken In einer Fremden Stadt, in einem Fremden Land, som jag köpte i Berlin för ett antal år sedan.

David Tibets egna etikett Durtro har ju även givit ut Teatro Grottesco, där ett gäng noveller som tidigare inte varit med i någon samling finns publicerade. Tyvärr är ju utgåvan på tok för dyr.

mohnomishe: Försök få tag på Nightmare Factory. Hittar du inte den bör The Shadow at the Bottom of the World finnas på ett bibliotek nära dig (om du bor nära storstad).

Teatro Grottesco har nu kommit ut i pocket på Virgin Books. Väl värt att kolla upp om man är intresserad av Ligotti, då hans övriga verk kan vara svåra att få tag på (i alla fall i svensk bokhandel).

Glädjande nog kommer en riktigt gedigen volym (18 noveller) Ligotti i höst på svenska. Förlaget H:ström ger ut "Skuggan på världens botten och andra berättelser" (ca 300 s) lagom till Bokmässan i Göteborg. Arthur Isfelt står för översättning och efterord.

Thomas Ligotti i serieform. Det jag läst hittills är av mycket hög kvalitet.

http://www.amazon.co.uk/The-Nightmar...5971031&sr=8-2

http://www.amazon.co.uk/The-Nightmar...5971031&sr=8-7

Jag har inte läst dessa seriealbum, men det verkar ju onekligen intressant! "The Shadow, the Darkness", i samlingen "Teatro Grottesco" är i min mening den bästa skräcknovell som någonsin skrivits.

Thomas Ligotti finns nu representerad på svenska med urvalsvolymen Skuggan på världens botten och andra berättelser. Här är en färsk recension:
http://tidningenkulturen.se/artiklar...-beraettelser-

Jag har lite svårt att ta in alla som upplyfter ligotti till en stor sublim. författare som är "djup" och "filosofisk".

Det många fans verkar tolka som "avancerat" hos ligotti ligger inte i det litterära utan i att han har ett tillkrånglat ålderdomligt språk, som lidet av samma brister som Lovecraftd. Fast i Lugottis fall känns det mer uttänkt.

Dvs, du inger inte känslan av fasa, skräck eller tomhet genom att upprepa själva orden fasa skräck och tomhet.

Kan någon försöka omvända mig?

(Kan påpeka att jag själv inte anser att Lovecraft inte direkt imponerat på mig och att jag tycker hela hausen kring den "kosmiska" skräcken är svår att ta till sig om man inte är en hämmad småborgare präglade av kristna ideal. För då återstår mest visioner av monster under havsbottnen eller onda dolda gudar man kan anropa med nån galen arabs trollformler)

Gillar flera av novellerna jag läst hittills, framförallt från Grimscribe. De är ju mycket mer läsvärda än t ex Lovecraft.

Sen så är ju The Conspiracy Against the Human Race intressant om man vill läsa en extremt pessimistisk tes om mänskligheten och 'skräcken' om att befinna sig i självmedvetande. Fascinerande om man kan se över stundom tradiga och ibland upprepande paragrafer. Ska ha legat som inspiration till True Detective.

Jag har gillat Thomas Ligotti länge, men läser honom sällan nuförtiden. Det finns definitivt andra författare som jag upplever som läskigare (Ramsey Campbell och Laird Barron till exempel). Däremot inte många som känns lika påtagligt pessimistiska som Ligotti. Ibland lånar han form/stil från andra författare som han råkar vara särskilt inne på för tillfället, jag vet att han nämnt Bruno Schulz, Thomas Bernhard och Nabokov bl a. Tycker att det ibland kan märkas och kännas lite sökt även om jag inte riktigt kan sätta fingret på det, kanske för att jag är för dåligt inläst på förebilderna. Alla samlingar innehåller dock ett antal höjdarnoveller, och Teatro Grottesco är svinbra från pärm till pärm. Men visst kan kulten kring Ligotti ibland kännas lite fnissnödig. Laird Barron har skrivit en novell där han driver lite med just det fenomenet ("More Dark" från samlingen The Beautiful Thing That Awaits Us All). Barron är intressant då han skriver kosmisk skräck där protagonisterna knappast är hämmade småborgare utan snarare skulle platsa i en James Ellroy-roman eller liknande. Lite antitesen till TL. Tycker bägge är guld i sina bästa stunder.

Ligotti är ju ett långsamt verkande gift. Man kan inte förvänta sig "instant gratification" efter att ha läst en novell, utan det är ett större pussel som måste läggas. En del orkar med det, andra inte. Visst kan man kritisera honom för att bli enformig, men då får man försöka zooma ut lite och ta en paus. Det är som att käka en chokladbit med mycket kakao i; det räcker med en liten bit. Och så en till. Och så en till. Fast en massa annat emellan.