2000-06-08, 18:51
#1
Om man hvdar att mnniskors lidande, bara fr att de tillhr arten homo sapiens, skall vga tyngre n andra arters motsvarande lidande gr man sig skyldig till artism. Detta r lika frdomsfullt och irrationellt som att diskriminera enbart p basis av rastillhrighet (rasism) eller knstillhrighet (sexism).
Frr kunde man sga "Gud har bestmt...." och s var det slutsnackat, men s ltt r det inte idag.
De grundlggande rttigheterna, rtt till liv och frihet, att slippa tortyr o.s.v., har inget att gra med en individs personliga egenskaper.
S att rttfrdiga djurfrtryck genom att sga att mnniskan har verlgsen intelligens, sprkfrmga eller kultur r ett dligt argument, eftersom dessa egenskaper r individuella fr alla. Alla mnniskor har inte samma grad av dessa egenskaper, och r d de smarta, sprkbegvade kulturmnniskorna mer vrda n andra? Om vi tror p mnniskors lika vrde s r svaret nej.
Om det argumentet skulle vara relevant s skulle man kunna fda upp barn och utvecklingstrda till mat eller utnyttja dom vid mediciniska experiment.
Mnskliga och icke mnskliga djur r enligt djurrttsfilosofer som Peter Singer och James Rachel jmlika i den bemrkelsen att man ska ta lika mycket hnsyn till individens intresse, dvs nskeml och behov. Mnniskans intresse tar man hnsyn till genom att ge utbildning, bostad & fast arbete, medan de icke mnskliga djurens intressen r frihet, lmplig mat, social gemenskap m.m.
Mnniskor och djur r jmlika i samma bemrkelse som barn och vuxna.
Att sga att andra arters lidande rknas som mindre allvarligt n mnniskors, r i princip detsamma som att sga att t.ex. svartas lidande spelar mindre roll n vitas, ngot som bara en rasist skulle sga. Arttillhrighet r inte mer relevant n rastillhrighet i nr det gller lidande.
Man kan minska ett antal individers lidande genom att bojkotta produkter som framstlls p icke mnnskliga djurs bekostnad t.ex. ktt och djurtestade hygien arrtiklar. Med tanke p att kttkonsumtionen mste minska fr att maten skall rcka till alla, samt att ktttandet bidrar med en omfattande del i miljfrstringen. Genom att ta veg mat s gr man en insats fr djuren, miljn och svltande mnniskor.
Om man rttfrdigar djurfrtrycket med egenintresse frlorar man mjligheten att frdma nazister, vldtktsmn, sexister och andra frtryckare, trots att du sjlv kanske r/ kommer att bli offer fr ngon slags frtryck. S att sga att man ter ktt fr att det r gott r som en pedofil som rttfrdigar sina handlingar med att sga, "det var sknt".
Mnga, eller rttare sagt de flesta, mnniskor har svrt fr att dda, men genom att konsumera ktt lter vi ngon annan utfra den handling som vi sjlva inte kan frm oss till. Att pst -djuret var redan dtt, s varfr inte ta det- visar bara att man inte har frsttt sambandet mellan tillgng och efterfrgan. Genom att bojkotta kttindustrin minskar efterfrgan p ktt och frre och frre icke mnskliga djur fds upp upp tills det att djurfabrikerna och deras grymma djurhantering har upphrt.
Det finns mnga djurfabriker som inte uttnyttjar de ickemnskliga djuren fr deras ktt utan fr produkter som t.ex. mjlk, gg, pls o.dyl.
I Sverige finns det ca 500.000 mjlkkor, 90% av dessa, ven kravmrkta kor str uppbundna 8 - 10 mnader i strck, uppskattar Per Jensen (SvD 10/7 - 1995)
Om dessa djur skriver Jensen: (stress i djurvrlden, LTs frlag, 1996)
"I Sverige hlls den vervldigande delen av alla kor uppbundna under hela vinterhalvret. de str d p en ca tv meter lng bspall och hindras av ett bindsle frn att gra ngot annat n att resa sig och lgga sig - frutom att ta frsts, och maten placeras rtt framfr mulen. Mycket naturligt beteende blir det sjlvfallet inte frgan om. Stereotyper som tungrullning kan drfr ibland utvecklas."
"I lngbs stngs korna ute frn foderbordet nr de inte skall ta. Korna kan ligga naturligt, men har inte tillgng till foder hela tiden.... I kortbs ligger djuren med huvudet ver foder bordet och kan inte ligga med utstrckta framben, som de annars grna gr", skriver Kristina Odn och Vonne Lund. (samarbete med djur, ????? frlag)
S att sga att "mjlkkorna har det bra", r en stor lgn. Fr mer n att de bor trngt, nstan aldrig fr se dagsljuset, eller kanske lider av stereotypt beteende som tungrullning, s tvingas kon att vara havande i strsta delen av sitt "liv" eftersom hon skall ge mjlk ret runt.
Kon fder 1-2 kalvar om ret, varav hlften r kalvtjurar som sljs till ntkttsproducenterna. "Ca 90% av det ntktt vi ter idag kommer frn mjlkko raserna." informerar Gunilla Bret. (Mjlkkor, CTs frlag 1991)
Ca 90% av Sveriges 6 miljoner vrpphns lever i storskaliga anlggningar (mer n 5000 hns) ttt ihoppackade i burar, med en buryta stor som en A4 sida per hna.
ggfabrikerna strider direkt mot djurskyddslagen. I burarna kan hnsen inte f utlopp fr sitt naturliga beteende: leva ett socialt liv med andra hnor, flaxa med vingarna, sprtta, sandbada m.m.
Hlften av alla hns som fds upp r tuppkycklingar, dessa ddas omedelbart, genom gasning, drnkning eller genom att malas till dds.
"Att plsdjuren mr psyksikt dligt kan man se p en mngd beteende som r bevis p otrivsel: t.ex. verdrivet putsande p plsen, stereotypa beteenden och apati. Dessutom frekommer det inte sllan att rvhonan (i fngenskap, anm) biter ihjl sin egen avkomma" ptalar Etolog Lars Flt.
ven plsdjursfarmarna bryter mot 4 i djurskyddslagen. Rvar har ett stort behov av att rra sig och frflyttar sig vanligen 2 mil per dygn. P plsfarmar lever rven i en stlbur med en yta p 1 m2, och avelsdjuren p 2 m2.
Det vanligaste sttet att avliva rvar r att fra upp en elektrod i ndtarmen och en annan i munnen, fr att sedan sl p strmmen. Strmkllan r ett batteri som inte har ngon mtare som anger om batteriet r i dlig kondition. Lg spnning kan orsaka extra lidande.
Minkar avlivas oftast med koldioxid. Avlivningen sker i en lda som minkarna tvingas in i. Gasen frs in i ldan via en slang, och gasen leds in "p knn". Tiden minkarna utstts fr gasen r ca 4 minuter. Denna metod innebr mycket lidande fr minkarna: de grips i panik nr de tvingas in i ldan, gasen leder till enorm kning av andnings aktiviteten och ger krampanfall innan minkarna slutligen dr.
Frtrycket mot de icke mnnskliga djuren finns verallt, p slakterier, circusar, djurparker, djurfabriker, zoo affrer m.m. m.m.
Fr att detta skall f ett slut mste man bojkotta hela den industrin som lever p andras olycka och lidande och inte bara delar av den.
Universalgeniet Leonardo Da Vinci (1452-1519) r en av de mest bermda vegetarianerna som funnits.Han r mycket omtalad fr sin vegetarianism och sin medknsla fr de icke-mnskliga djuren. Nr han gick p marknad kunde han t.ex. kpa och ppna fgelburar och lta fglarna flyga ut i friheten.
Djuren, miljn och vi sjlva mr bttre den veganska livsstilen!
Frr kunde man sga "Gud har bestmt...." och s var det slutsnackat, men s ltt r det inte idag.
De grundlggande rttigheterna, rtt till liv och frihet, att slippa tortyr o.s.v., har inget att gra med en individs personliga egenskaper.
S att rttfrdiga djurfrtryck genom att sga att mnniskan har verlgsen intelligens, sprkfrmga eller kultur r ett dligt argument, eftersom dessa egenskaper r individuella fr alla. Alla mnniskor har inte samma grad av dessa egenskaper, och r d de smarta, sprkbegvade kulturmnniskorna mer vrda n andra? Om vi tror p mnniskors lika vrde s r svaret nej.
Om det argumentet skulle vara relevant s skulle man kunna fda upp barn och utvecklingstrda till mat eller utnyttja dom vid mediciniska experiment.
Mnskliga och icke mnskliga djur r enligt djurrttsfilosofer som Peter Singer och James Rachel jmlika i den bemrkelsen att man ska ta lika mycket hnsyn till individens intresse, dvs nskeml och behov. Mnniskans intresse tar man hnsyn till genom att ge utbildning, bostad & fast arbete, medan de icke mnskliga djurens intressen r frihet, lmplig mat, social gemenskap m.m.
Mnniskor och djur r jmlika i samma bemrkelse som barn och vuxna.
Att sga att andra arters lidande rknas som mindre allvarligt n mnniskors, r i princip detsamma som att sga att t.ex. svartas lidande spelar mindre roll n vitas, ngot som bara en rasist skulle sga. Arttillhrighet r inte mer relevant n rastillhrighet i nr det gller lidande.
Man kan minska ett antal individers lidande genom att bojkotta produkter som framstlls p icke mnnskliga djurs bekostnad t.ex. ktt och djurtestade hygien arrtiklar. Med tanke p att kttkonsumtionen mste minska fr att maten skall rcka till alla, samt att ktttandet bidrar med en omfattande del i miljfrstringen. Genom att ta veg mat s gr man en insats fr djuren, miljn och svltande mnniskor.
Om man rttfrdigar djurfrtrycket med egenintresse frlorar man mjligheten att frdma nazister, vldtktsmn, sexister och andra frtryckare, trots att du sjlv kanske r/ kommer att bli offer fr ngon slags frtryck. S att sga att man ter ktt fr att det r gott r som en pedofil som rttfrdigar sina handlingar med att sga, "det var sknt".
Mnga, eller rttare sagt de flesta, mnniskor har svrt fr att dda, men genom att konsumera ktt lter vi ngon annan utfra den handling som vi sjlva inte kan frm oss till. Att pst -djuret var redan dtt, s varfr inte ta det- visar bara att man inte har frsttt sambandet mellan tillgng och efterfrgan. Genom att bojkotta kttindustrin minskar efterfrgan p ktt och frre och frre icke mnskliga djur fds upp upp tills det att djurfabrikerna och deras grymma djurhantering har upphrt.
Det finns mnga djurfabriker som inte uttnyttjar de ickemnskliga djuren fr deras ktt utan fr produkter som t.ex. mjlk, gg, pls o.dyl.
I Sverige finns det ca 500.000 mjlkkor, 90% av dessa, ven kravmrkta kor str uppbundna 8 - 10 mnader i strck, uppskattar Per Jensen (SvD 10/7 - 1995)
Om dessa djur skriver Jensen: (stress i djurvrlden, LTs frlag, 1996)
"I Sverige hlls den vervldigande delen av alla kor uppbundna under hela vinterhalvret. de str d p en ca tv meter lng bspall och hindras av ett bindsle frn att gra ngot annat n att resa sig och lgga sig - frutom att ta frsts, och maten placeras rtt framfr mulen. Mycket naturligt beteende blir det sjlvfallet inte frgan om. Stereotyper som tungrullning kan drfr ibland utvecklas."
"I lngbs stngs korna ute frn foderbordet nr de inte skall ta. Korna kan ligga naturligt, men har inte tillgng till foder hela tiden.... I kortbs ligger djuren med huvudet ver foder bordet och kan inte ligga med utstrckta framben, som de annars grna gr", skriver Kristina Odn och Vonne Lund. (samarbete med djur, ????? frlag)
S att sga att "mjlkkorna har det bra", r en stor lgn. Fr mer n att de bor trngt, nstan aldrig fr se dagsljuset, eller kanske lider av stereotypt beteende som tungrullning, s tvingas kon att vara havande i strsta delen av sitt "liv" eftersom hon skall ge mjlk ret runt.
Kon fder 1-2 kalvar om ret, varav hlften r kalvtjurar som sljs till ntkttsproducenterna. "Ca 90% av det ntktt vi ter idag kommer frn mjlkko raserna." informerar Gunilla Bret. (Mjlkkor, CTs frlag 1991)
Ca 90% av Sveriges 6 miljoner vrpphns lever i storskaliga anlggningar (mer n 5000 hns) ttt ihoppackade i burar, med en buryta stor som en A4 sida per hna.
ggfabrikerna strider direkt mot djurskyddslagen. I burarna kan hnsen inte f utlopp fr sitt naturliga beteende: leva ett socialt liv med andra hnor, flaxa med vingarna, sprtta, sandbada m.m.
Hlften av alla hns som fds upp r tuppkycklingar, dessa ddas omedelbart, genom gasning, drnkning eller genom att malas till dds.
"Att plsdjuren mr psyksikt dligt kan man se p en mngd beteende som r bevis p otrivsel: t.ex. verdrivet putsande p plsen, stereotypa beteenden och apati. Dessutom frekommer det inte sllan att rvhonan (i fngenskap, anm) biter ihjl sin egen avkomma" ptalar Etolog Lars Flt.
ven plsdjursfarmarna bryter mot 4 i djurskyddslagen. Rvar har ett stort behov av att rra sig och frflyttar sig vanligen 2 mil per dygn. P plsfarmar lever rven i en stlbur med en yta p 1 m2, och avelsdjuren p 2 m2.
Det vanligaste sttet att avliva rvar r att fra upp en elektrod i ndtarmen och en annan i munnen, fr att sedan sl p strmmen. Strmkllan r ett batteri som inte har ngon mtare som anger om batteriet r i dlig kondition. Lg spnning kan orsaka extra lidande.
Minkar avlivas oftast med koldioxid. Avlivningen sker i en lda som minkarna tvingas in i. Gasen frs in i ldan via en slang, och gasen leds in "p knn". Tiden minkarna utstts fr gasen r ca 4 minuter. Denna metod innebr mycket lidande fr minkarna: de grips i panik nr de tvingas in i ldan, gasen leder till enorm kning av andnings aktiviteten och ger krampanfall innan minkarna slutligen dr.
Frtrycket mot de icke mnnskliga djuren finns verallt, p slakterier, circusar, djurparker, djurfabriker, zoo affrer m.m. m.m.
Fr att detta skall f ett slut mste man bojkotta hela den industrin som lever p andras olycka och lidande och inte bara delar av den.
Universalgeniet Leonardo Da Vinci (1452-1519) r en av de mest bermda vegetarianerna som funnits.Han r mycket omtalad fr sin vegetarianism och sin medknsla fr de icke-mnskliga djuren. Nr han gick p marknad kunde han t.ex. kpa och ppna fgelburar och lta fglarna flyga ut i friheten.
Djuren, miljn och vi sjlva mr bttre den veganska livsstilen!
