Vad är tidningar och media egentligen rädda för?

Återigen så postar jag en artikel från min blogg

http://relay.wordpress.com

Återigen skrev jag ett litet inlägg till en artikel i en lokal nyhetstidning. Klickade på skicka och fick upp ett litet tack och bekräftelsefönster att min text var skickad. Jag återgår till tidningen och laddar om sidan, men ser inte mitt inlägg. Jag försöker igen men resultatet blir återigen detsamma. Vad är tidningarna egentligen rädda för? Att man ska begå HMF eller bryta mot någon annan lag? En gång i tiden så hade Aftonbladet ett forum som var väldigt populärt. Men det lades ner efter att vissa hade gått över gränsen. Tidningen valde då den väg som sedan resten av mediasverige håller sig till idag. Reglerna som jag tolkar dom följer.

1. Om du ger läsaren möjlighet att kunna uttala sig, så ska det vara modererat så att läsaren måste vänta på att någon ansvarig på tidningen ids godkänna ditt inlägg till allmän beskådan.

2. Debatten ska vara styrd så att besökaren inte har möjlighet att skapa nya debatter, utanför ramen för den debatt som tidningen har godkänt som debattämne.

DNs sportdebattsida togs ju bort med samma luddiga argument som Aftonbladet använde för att ta bort sin. Resultatet ser vi idag med mängder av forum och bloggar, där folk ger uttryck för åsikter som tydligen inte har plats inom ramen för medias syn på yttrandefrihet. När jag skriver ett inlägg där jag ger uttryck för mina åsikter, vill jag knappast vänta tills tidningen finner det mödan värt att godkänna mina åsikter till allmän beskådan. Sedan förkastar jag även tanken på att bara godkänna vissa ämnen till mer eller mindre modererade debattsidor. Hur mycket är vår yttrandefrihet egentligen värd idag?

Idag så kan en utrikesminister få kritik för att han skapar sig en plattform med en form av direktkontakt med medborgarna. Behovet finns uppenbarligen om man ser till antalet inlägg till varje artikel. Även andra kändisar och politiker har nu skapat sina egna bloggar. Utvecklingen är ju en reaktion på den självcensur tidningarna tidigare frivilligt införde. Så idag har journalisterna tappat sitt åsiktsmonopol, så den framtida utvecklingen har alla möjligheter att se ljus ut för det öppna ordets förespråkare.

Ja, man kan ju undra vad som hade hänt i slutändan om internet inte hade blivit fritt från början. Det känns som att då hade de flesta blivit allt mer ointresserade av politik och hur landet styrs och makten alltmer gått till ett fåtal. Egentligen tror jag att det alltid kommer vara ett fåtal som har intresset, kunskapen och viljan att styra men det farliga är när folkgemenskapen splittras så att inte vi kan bygga upp en naturlig hirarikisk maktstruktur där de ointresserade kan bli påverkad av någon i sin närhet de litar på och som är insatt som sedan i sin tur litar på någon annan som är ännu mer insatt som i slutändan är direkt kopplat till någon som är med och bestämmer eller iaf valbar. Men får internet vara lika fritt i framtiden kommer det säkert bli en bättre framtid, men jag tror inte heller att vi kommer att få det utan kamp.

Kan förtydliga lite. Vi skulle kunna ersätta eller utveckla, återta, mm den där folkgemenskapen till stor del med internet där individer som är hyfasat och mer intresserade kan diskutera och mer eller mindre välja ut vilka av de som är ännu mer insatta som denne litar på å på så sätt fånga upp en större grupp än de som diskuterar inom partierna som har möjlighet att påverka i sakfrågor.