2007-06-01, 00:44
#1
En någon vilseledande topic kanske, men jag kom inte på något bättre.
I varje fall, så gäller min frågeställning huruvida liberaler måste vara liberala som privatpersoner bara för de har en liberal ideologi.
Anledninge till detta är att inte alltför sällan när jag diskuterat med folk och uttryckt mitt hat mot kommunister, araber, muslimer, UNF:are eller utspökade femtonåringar och liknande grupper i samhället så brukar jag få höra "Men, du är ju liberal då ska du inte tycka sådär. Alla har rätt att leva som de vill".
Folk verkar inte kunna skilja på sak och person, bara för att jag tycker alla har rätt att leva som de vill(så länge de inte skadar andra) betyder det inte att jag personligen anser andra lever eller beter sig på ett bra sätt.
Det jag irriterar mig mest på är att meningsmotståndare använder detta som någon form av argument mot mina liberala åsikter, och hävdar att "du är inte alls liberal".
Då känns det genast som man måste gå ner sig några nivåer i diskussionen, och vänligt förklara att man får skilja på abstrakta resonemang och vad jag som privatperson anser om diverse människor.
Nu har jag svävat ut om min situation mer än nog, men har ni upplevt samma sak?
Och hur är ni som personer, gillar ni allt och alla?
Till sist(inte för jag finner det troligt, men ändå) så finns det väl knappast någon motsättning mot att vara liberal och samtidigt förakta olika grupperingar i samhället?
Ett ostrukturerat inlägg, men ändå i mitt tycke intressanta frågor att diskutera.
I varje fall, så gäller min frågeställning huruvida liberaler måste vara liberala som privatpersoner bara för de har en liberal ideologi.
Anledninge till detta är att inte alltför sällan när jag diskuterat med folk och uttryckt mitt hat mot kommunister, araber, muslimer, UNF:are eller utspökade femtonåringar och liknande grupper i samhället så brukar jag få höra "Men, du är ju liberal då ska du inte tycka sådär. Alla har rätt att leva som de vill".
Folk verkar inte kunna skilja på sak och person, bara för att jag tycker alla har rätt att leva som de vill(så länge de inte skadar andra) betyder det inte att jag personligen anser andra lever eller beter sig på ett bra sätt.
Det jag irriterar mig mest på är att meningsmotståndare använder detta som någon form av argument mot mina liberala åsikter, och hävdar att "du är inte alls liberal".
Då känns det genast som man måste gå ner sig några nivåer i diskussionen, och vänligt förklara att man får skilja på abstrakta resonemang och vad jag som privatperson anser om diverse människor.
Nu har jag svävat ut om min situation mer än nog, men har ni upplevt samma sak?
Och hur är ni som personer, gillar ni allt och alla?
Till sist(inte för jag finner det troligt, men ändå) så finns det väl knappast någon motsättning mot att vara liberal och samtidigt förakta olika grupperingar i samhället?
Ett ostrukturerat inlägg, men ändå i mitt tycke intressanta frågor att diskutera.