2007-07-18, 16:26
#1
Demokratin har mnga brister, men r och frblir en styrkepunkt vi ska sl vakt om med ubtar, flyg och radar och utgr jmte hvdandet av den fria marknadens princip den liberala idtraditionens bda osnkbara flaggskepp; ocks en despot gr i eget intresse mycket klokt i att lmna dem i fred.
Det hr r frvisso tjUsig retorik; men den r sanningsnra lik frbannat. Fr att demokratin verkligen skall fungera krvs det nmligen att "valboskapen" vet vad den gr. Blind parti- och blocklojalitet r ok man skall kasta av sig. Ideologier och honnrsord ska man bortse frn. Vad skall man g efter? - Precis det som de flesta gr: man skall rsta efter egenintresse, plnboken i frsta hand. - Ocks denna princip r liberal i hgsta grad. Att rsta egoistiskt r aldrig ngon skam, tvrtom, drfr att just s fr vi garantier fr att vra politiker granskas med kunniga och kritiska gon; det ligger ju i var och ens egna intresse. Samtidigt mste man ven ha ett klart grepp om vad eget intresse innebr. Ta smfretagaren! Han har ett helsike med skattekrngel m m, blir frbannad och bara med all rtt ver de absurditeter han dagligen mter i sin verksamhet och som ingen tycks ha en aaaaaning om. Just drfr ska han vara lite frsiktig. Hlla knslorna i styr. Anvnda huvet. Stngas mindre, tnka mer. Det mste finnas efterfrgan. Om ingen kper hans varor hjlper inga skattelttnader i vrlden. Opinionsmssigt ska han drfr agera bde skarpt och lagom tvetydigt: s maximerar han sin egen makt, och inte heller detta r ngonting att skmmas ver p minsta stt.
Hrav fljer ett allmnintresse av "glasnost": att samhllet r ngorlunda genomskinligt. Hur agerar vi i mrker? D fr vi g efter mera allmnna principer. Lt oss anta att frmgenheter blir hemliga. Det innebr bortfall av vsentlig information, och man fr omvrdera sakerna i grunden. Har man en rejl frmgenhet, ska man rsta p de partier som vill ha just detta. Annars skall man ta ett bestmt steg i motsatt riktning, och gra detta tydligt opinionsmssigt. Demokratin fr utvidgas bortom valurnan enligt den franska modellen "systme D", "on se dbrouillera", "man trasslar sig igenom". Ls bland annat: svart ekonomi. Mrker i mrker. Hur mycket ser d vra politiker p den ena eller andra kanten och deras respektive maktbaser i vljarkren sjlva?
Det hr r frvisso tjUsig retorik; men den r sanningsnra lik frbannat. Fr att demokratin verkligen skall fungera krvs det nmligen att "valboskapen" vet vad den gr. Blind parti- och blocklojalitet r ok man skall kasta av sig. Ideologier och honnrsord ska man bortse frn. Vad skall man g efter? - Precis det som de flesta gr: man skall rsta efter egenintresse, plnboken i frsta hand. - Ocks denna princip r liberal i hgsta grad. Att rsta egoistiskt r aldrig ngon skam, tvrtom, drfr att just s fr vi garantier fr att vra politiker granskas med kunniga och kritiska gon; det ligger ju i var och ens egna intresse. Samtidigt mste man ven ha ett klart grepp om vad eget intresse innebr. Ta smfretagaren! Han har ett helsike med skattekrngel m m, blir frbannad och bara med all rtt ver de absurditeter han dagligen mter i sin verksamhet och som ingen tycks ha en aaaaaning om. Just drfr ska han vara lite frsiktig. Hlla knslorna i styr. Anvnda huvet. Stngas mindre, tnka mer. Det mste finnas efterfrgan. Om ingen kper hans varor hjlper inga skattelttnader i vrlden. Opinionsmssigt ska han drfr agera bde skarpt och lagom tvetydigt: s maximerar han sin egen makt, och inte heller detta r ngonting att skmmas ver p minsta stt.
Hrav fljer ett allmnintresse av "glasnost": att samhllet r ngorlunda genomskinligt. Hur agerar vi i mrker? D fr vi g efter mera allmnna principer. Lt oss anta att frmgenheter blir hemliga. Det innebr bortfall av vsentlig information, och man fr omvrdera sakerna i grunden. Har man en rejl frmgenhet, ska man rsta p de partier som vill ha just detta. Annars skall man ta ett bestmt steg i motsatt riktning, och gra detta tydligt opinionsmssigt. Demokratin fr utvidgas bortom valurnan enligt den franska modellen "systme D", "on se dbrouillera", "man trasslar sig igenom". Ls bland annat: svart ekonomi. Mrker i mrker. Hur mycket ser d vra politiker p den ena eller andra kanten och deras respektive maktbaser i vljarkren sjlva?