Problemen i Latinamerika med ägande går tillbaka flera hundra år. Marken och resurserna i Latinamerika delades upp mellan mäktiga godsherrar och det vanliga folket hade nästan inga egendomar eller rättigheter.
I Nordamerika å andra sidan följde vad vi idag ser är det klassiska receptet för västerländska ekonomier, alltså frihetlig kapitalism. Dvs starka egendomslagar och en demokratisering av resurser, starka civila rättigheter, frihetlig ekonomi och handel, free speech etc.
Att problemen i Latinamerika skulle på något sätt skulle ha varit "för mycket" frihetlig kapitalism är rent skitsnack, snarare är det socialistiska regeringar, högerjuntor, oligarki, och modern feodalism som har varit problemet. Resurserna har aldrig frigjorts för folket och deras kapitalistiska och demokratiska rättigheter säkrats, utan det har bara varit massa skyfflande mellan olika totalitära ideologier och ägare. Argentina var ett av världens rikaste länder under 1800-talet, före USA i tillgång till naturresurser, men hade inte frihet.
I länder som följer modern frihetlig kapitalism, som Sverige, kan jag på ICA, Willy:s, eller Coop och få tag på 50 sorters olika ostar klockan 21:50 en söndag.
Hur tror ni det ser ut på mathyllorna i socialistiska Venezuela kl 21:50 en söndag?
https://www.youtube.com/watch?v=i3rQKs7MRGg
Videon ovan är kul. Att folk kan tro att socialism kan lösa något, när historien så många gånger har visat vilka recept för välfärd som fungerar. Att dessa idioter i Latinamerika upprepar sitt fram- och tillbakaskyfflande av resurser mellan stat och de ultrarika, utan att aldrig lära sig.
Att det på något sätt skulle vara omvärldens fel och att vi suger ut deras resurser är helt enkelt inte sant, varken när det gäller Latinamerika eller Afrika. Handeln med dessa världsdelar är mycket liten jämfört med handeln mellan Nordamerika/Europa/Asien.