2007-09-02, 19:57
#1
S hr skriver en av dom mest inflytelserika borgerliga ledarskribenterna:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertoh...icle263224.ece
Rena vansinnet. Fr det frsta r Sd-vljaren inte som han sger - nt som varit uppe hr frut. Skriver om det hr:
http://robsten.blogspot.com/2007/08/...som-falsk.html
Larsmos snack r dessutom vrsta sortens guilt-by-association, som nn ocks ptalade hr. Vi diskuterade med honom p Lodenius blogg men nr han fick argument mot sig stack det arroganta PK-svinet frsts illa kvickt:
http://annalenalodenius.blogspot.com...30-talets.html
http://sydsvenskan.se/opinion/pertoh...icle263224.ece
Citat:
Per T Ohlsson
Inte som andra
En intensiv politisk hst har startat. I Kalmar r centern samlad till stmma. Nsta vecka hller folkpartiet landsmte i Vsters fr att byta ut Lars Leijonborg mot Jan Bjrklund. Den 17 september, p ettrsdagen av den borgerliga valsegern, genomfr de fyra allianspartierna en manifestation i Stockholm. Tre dagar senare lgger finansminister Anders Borg (m) fram regeringens frsta egenhndigt utformade budgetproposition.
Socialdemokraterna, valets stora frlorare, arbetar vidare med att justera sin politik. Nya partiledaren Mona Sahlin verlgger med vnsterpartiet och miljpartiet. Skall oppositionen skapa en egen allians?
Bakom all denna aktivitet finns en gemensam nmnare:
Nsta val.
Alliansen vinner 2010, spdde Niklas Ekdal i DN frra sndagen.
Kanske. Kanske inte.
Det enda som str alldeles klart, tre r fre valet, r att alliansregeringen hittills inte har rosat opinionsmarknaden.
Men tnk om ingen vinner.
Mitt i fokuseringen p 2010 r det ltt att bortse frn den stora oskerhetsfaktorn: Sverigedemokraterna.
Partiet, framvuxet ur rasistiska Bevara Sverige Svenskt, har kat i varje val sedan 1988. Frra ret vann det representation i ungefr hlften av landets kommuner och tog 2,9 procent av rsterna i riksdagsvalet. Partiet kryper allt nrmare fyraprocentssprren.
Eftersom det oftast vger jmnt mellan blocken kan Sverigedemokraterna, i vrsta fall, bli vgmstare. En jmfrelse med Ny demokratis kaotiska intg i riksdagen 1991 ligger nra till hands. D bildade Carl Bildt en borgerlig minoritetskoalition. Men Sverigedemokraterna representerar en nnu mer aggressiv variant av hgerpopulism n Ny demokrati. Fljden av deras eventuella riksdagsintrde skulle sannolikt bli ett blockverskridande regeringsarrangemang.
Hur skall Sverigedemokraterna hindras frn ett parlamentariskt genombrott? Och vilka r de, egentligen?
Professor Sren Holmberg tecknar ett lika precist som tnkvrt portrtt av Sverigedemokraterna i SOM-rapporten Det nya Sverige.
Partiet har sin bas i socioekonomiska grupper som lgutbildade unga mn, landsbygdsbor och frtidspensionerade. Det bekrftar delvis statsvetaren Henrik Oscarssons frlorarhypotes: vljare som knner sig hotade av snabba samhllsfrndringar tenderar mer n andra att ska sig till partier av Sverigedemokraternas typ.
Partiets vljare utmrker sig ocks genom att vara formligen fixerade vid en bestmd frga: samtliga Sd-vljare, 100 procent, tycker att det vore bra om Sverige tog emot frre flyktingar. I hela befolkningen r det 46 procent som r av den uppfattningen.
Sd-vljarna, varav mnga placerar sig sjlva i mitten p hgervnsterskalan, intar emellertid ocks stndpunkter som frknippas med partier till vnster. Framfr allt r de tydliga EU-motstndare. De slr vakt om den offentliga vlfrden tminstone fr infdda svenskar.
Men viktigast r nog nd detta: Sverigedemokraterna r landets i srklass mest impopulra parti.
P en skala mellan 50 (ogillar) och +50 (gillar) fr partiet 32 i SOM-mtningen. Motsvarande tal fr bde socialdemokraterna och moderaterna r +3.
Fre valet undvek de etablerade riksdagspartierna att legitimera Sverigedemokraterna genom att till exempel mta dem i offentliga debatter. Men efter valet brjade fronten ge vika.
Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och hans kollega i folkpartiet, Erik Ullenhag, mtte Sd-ledaren Jimmie kesson i TV8 i april. Vr utgngspunkt r att de ska behandlas som vilket parti som helst, sade Schlingmann, som menar att det d syns vad de str fr.
Nr Mona Sahlin tilltrdde som socialdemokratisk partiordfrande i mars frklarade hon: Nu mste vi ta debatten mot Sverigedemokraterna! En mnad senare debatterade hon med Jimmie kesson i TV4.
Det finns dock inget som tyder p att denna mer ppna hllning har gett avsedd effekt. Tvrtom. I de senaste mtningarna frn Sifo och Synovate Temo kar Sverigedemokraterna ngot, till 3,7 respektive 3,3 procent.
Ola Larsmo, frfattare och frilansskribent, har nyligen utkommit med en vlskriven och elegant komponerad bok, Djvulssonaten, som utifrn Bollhusmtet i Uppsala 1939 blottlgger och analyserar frmlingsfientlighetens rtter och mekanismer.
Den 17 februari 1939, ngra mnader efter Kristallnatten, kallades Uppsalas studenter till krens tennishall fr att taga stllning till statsmakternas eventuella beviljande av inrese-, uppehlls- och arbetstillstnd i riket fr viss utlndsk, framfr allt intellektuell arbetskraft. Mtet, idag betraktat som en skamflck, slutade med att frsamlingen motsatte sig att Sverige tog emot ett litet antal judiska lkare p flykt undan frfljelser i Tyskland. Lundastudenterna hakade snart p.
Larsmo skildrar spelet infr, under och efter mtet i Uppsala. Han redogr fr hur ppet nazistiska krafter och vissa vlkammade hgerstudenter manvrerade fr att stta stopp fr judeimporten. Men han berttar ocks om mer allmnna politiska stmningar som ledde till en ytterst njugg flyktingpolitik. Dussintals avvisades vid grnsen mot det ockuperade Norge. En av dem var den judiske musikern Leiba Wolfberg frn Oslo som skickades till Auschwitz, dr han mirakulst verlevde.
Vilt antisemitiska och pronazistiska utbrott var relativt sllsynta i svensk offentlighet p 1930-talet och under krigsren. Inget nazistparti lyckades ta sig in i riksdagen. Budskapen var mer subtila n s. Och det r hr som Larsmos framstllning blir intressant i diskussionen om Sverigedemokraterna.
Ytligt betraktade innehller partiets programtexter alla respektabla kodord: trygghet, harmoni, solidaritet. Partiet tar avstnd frn rasism och slr fast att FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna r central.
En del formuleringar framstr nrmast som vlvilliga. Kravet p en restriktiv invandringspolitik ackompanjeras av utkad flyktinghjlp i krisomrdenas nrhet.
S lt det ven i Uppsala nr en mer humanitr studentfalang frskte dmpa det annars flyktingfientliga resolutio nsfrslaget:
Vl frst vi flyktingarnas svra lge och anse, att Sverige ej br undandraga sig sin andel i hjlparbetet.
Invandring leder, enligt Sverigedemokraterna, till gruppmotsttningar. Hela skulden lggs p invandringen och invandrarna. Hr ekar den blivande hgerledaren Fritiof Doms ord i riksdagen 1939 nr han gick emot extra anslag fr flyktingars uppehlle och yrkesutbildning:
Vi r lyckliga ver att inte ha ngot judeproblem i det hr landet, men vi mste akta oss fr att skaffa ett sdant.
Sverigedemokraterna vill att invandringen av personer frn kulturellt avlgsna lnder begrnsas till ett minimum. I principprogrammet heter det att ett tryggt samhlle frutstter en hg grad av etnisk och kulturell likhet. Det r en stdad variant av bondefrbundaren Otto Walln 1939: Den asiatiska folkstammen passar icke i sllskap med vr hyggliga svenska folkstam.
Nu r det 2007 och snart r det 2010. Sverigedemokraterna vxer. Larsmo visar att vi har varit dr frut. Omstndigheterna r annorlunda, men de underliggande attityderna och argumenten r de samma nu som d. Att dma av opinionsmtningarna verkar mottagligheten p sina hll vara strre idag n p 1930-talet.
Nej, Sverigedemokraterna r inte som vilket parti som helst. Sverigedemokraterna r ett mycket speciellt parti p en mycket speciell punkt:
Det vgrar lra sig lxan frn Uppsala 1939 och br behandlas drefter.
vriga partier mste helt enkelt se till att Sverigedemokraterna frblir det mest avskydda av alla partier.
Den som tror den lmpligaste metoden d r att bjuda in Sverigedemokraterna i rampljuset, fr att de liksom skall avslja sig sjlva, kan gott lsa Djvulssonaten och sedan begrunda Sren Holmbergs slutsats i Det nya Sverige:
De etablerade partierna stdda av de allra flesta av sina vljare som i genomsnitt tycker mycket illa om Sverigedemokraterna har varit framgngsrika hittills med att frsvara sig mot en inbrytning p nationell niv.
Som amerikanen sger:
Dont mess with success.
Inte som andra
En intensiv politisk hst har startat. I Kalmar r centern samlad till stmma. Nsta vecka hller folkpartiet landsmte i Vsters fr att byta ut Lars Leijonborg mot Jan Bjrklund. Den 17 september, p ettrsdagen av den borgerliga valsegern, genomfr de fyra allianspartierna en manifestation i Stockholm. Tre dagar senare lgger finansminister Anders Borg (m) fram regeringens frsta egenhndigt utformade budgetproposition.
Socialdemokraterna, valets stora frlorare, arbetar vidare med att justera sin politik. Nya partiledaren Mona Sahlin verlgger med vnsterpartiet och miljpartiet. Skall oppositionen skapa en egen allians?
Bakom all denna aktivitet finns en gemensam nmnare:
Nsta val.
Alliansen vinner 2010, spdde Niklas Ekdal i DN frra sndagen.
Kanske. Kanske inte.
Det enda som str alldeles klart, tre r fre valet, r att alliansregeringen hittills inte har rosat opinionsmarknaden.
Men tnk om ingen vinner.
Mitt i fokuseringen p 2010 r det ltt att bortse frn den stora oskerhetsfaktorn: Sverigedemokraterna.
Partiet, framvuxet ur rasistiska Bevara Sverige Svenskt, har kat i varje val sedan 1988. Frra ret vann det representation i ungefr hlften av landets kommuner och tog 2,9 procent av rsterna i riksdagsvalet. Partiet kryper allt nrmare fyraprocentssprren.
Eftersom det oftast vger jmnt mellan blocken kan Sverigedemokraterna, i vrsta fall, bli vgmstare. En jmfrelse med Ny demokratis kaotiska intg i riksdagen 1991 ligger nra till hands. D bildade Carl Bildt en borgerlig minoritetskoalition. Men Sverigedemokraterna representerar en nnu mer aggressiv variant av hgerpopulism n Ny demokrati. Fljden av deras eventuella riksdagsintrde skulle sannolikt bli ett blockverskridande regeringsarrangemang.
Hur skall Sverigedemokraterna hindras frn ett parlamentariskt genombrott? Och vilka r de, egentligen?
Professor Sren Holmberg tecknar ett lika precist som tnkvrt portrtt av Sverigedemokraterna i SOM-rapporten Det nya Sverige.
Partiet har sin bas i socioekonomiska grupper som lgutbildade unga mn, landsbygdsbor och frtidspensionerade. Det bekrftar delvis statsvetaren Henrik Oscarssons frlorarhypotes: vljare som knner sig hotade av snabba samhllsfrndringar tenderar mer n andra att ska sig till partier av Sverigedemokraternas typ.
Partiets vljare utmrker sig ocks genom att vara formligen fixerade vid en bestmd frga: samtliga Sd-vljare, 100 procent, tycker att det vore bra om Sverige tog emot frre flyktingar. I hela befolkningen r det 46 procent som r av den uppfattningen.
Sd-vljarna, varav mnga placerar sig sjlva i mitten p hgervnsterskalan, intar emellertid ocks stndpunkter som frknippas med partier till vnster. Framfr allt r de tydliga EU-motstndare. De slr vakt om den offentliga vlfrden tminstone fr infdda svenskar.
Men viktigast r nog nd detta: Sverigedemokraterna r landets i srklass mest impopulra parti.
P en skala mellan 50 (ogillar) och +50 (gillar) fr partiet 32 i SOM-mtningen. Motsvarande tal fr bde socialdemokraterna och moderaterna r +3.
Fre valet undvek de etablerade riksdagspartierna att legitimera Sverigedemokraterna genom att till exempel mta dem i offentliga debatter. Men efter valet brjade fronten ge vika.
Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och hans kollega i folkpartiet, Erik Ullenhag, mtte Sd-ledaren Jimmie kesson i TV8 i april. Vr utgngspunkt r att de ska behandlas som vilket parti som helst, sade Schlingmann, som menar att det d syns vad de str fr.
Nr Mona Sahlin tilltrdde som socialdemokratisk partiordfrande i mars frklarade hon: Nu mste vi ta debatten mot Sverigedemokraterna! En mnad senare debatterade hon med Jimmie kesson i TV4.
Det finns dock inget som tyder p att denna mer ppna hllning har gett avsedd effekt. Tvrtom. I de senaste mtningarna frn Sifo och Synovate Temo kar Sverigedemokraterna ngot, till 3,7 respektive 3,3 procent.
Ola Larsmo, frfattare och frilansskribent, har nyligen utkommit med en vlskriven och elegant komponerad bok, Djvulssonaten, som utifrn Bollhusmtet i Uppsala 1939 blottlgger och analyserar frmlingsfientlighetens rtter och mekanismer.
Den 17 februari 1939, ngra mnader efter Kristallnatten, kallades Uppsalas studenter till krens tennishall fr att taga stllning till statsmakternas eventuella beviljande av inrese-, uppehlls- och arbetstillstnd i riket fr viss utlndsk, framfr allt intellektuell arbetskraft. Mtet, idag betraktat som en skamflck, slutade med att frsamlingen motsatte sig att Sverige tog emot ett litet antal judiska lkare p flykt undan frfljelser i Tyskland. Lundastudenterna hakade snart p.
Larsmo skildrar spelet infr, under och efter mtet i Uppsala. Han redogr fr hur ppet nazistiska krafter och vissa vlkammade hgerstudenter manvrerade fr att stta stopp fr judeimporten. Men han berttar ocks om mer allmnna politiska stmningar som ledde till en ytterst njugg flyktingpolitik. Dussintals avvisades vid grnsen mot det ockuperade Norge. En av dem var den judiske musikern Leiba Wolfberg frn Oslo som skickades till Auschwitz, dr han mirakulst verlevde.
Vilt antisemitiska och pronazistiska utbrott var relativt sllsynta i svensk offentlighet p 1930-talet och under krigsren. Inget nazistparti lyckades ta sig in i riksdagen. Budskapen var mer subtila n s. Och det r hr som Larsmos framstllning blir intressant i diskussionen om Sverigedemokraterna.
Ytligt betraktade innehller partiets programtexter alla respektabla kodord: trygghet, harmoni, solidaritet. Partiet tar avstnd frn rasism och slr fast att FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna r central.
En del formuleringar framstr nrmast som vlvilliga. Kravet p en restriktiv invandringspolitik ackompanjeras av utkad flyktinghjlp i krisomrdenas nrhet.
S lt det ven i Uppsala nr en mer humanitr studentfalang frskte dmpa det annars flyktingfientliga resolutio nsfrslaget:
Vl frst vi flyktingarnas svra lge och anse, att Sverige ej br undandraga sig sin andel i hjlparbetet.
Invandring leder, enligt Sverigedemokraterna, till gruppmotsttningar. Hela skulden lggs p invandringen och invandrarna. Hr ekar den blivande hgerledaren Fritiof Doms ord i riksdagen 1939 nr han gick emot extra anslag fr flyktingars uppehlle och yrkesutbildning:
Vi r lyckliga ver att inte ha ngot judeproblem i det hr landet, men vi mste akta oss fr att skaffa ett sdant.
Sverigedemokraterna vill att invandringen av personer frn kulturellt avlgsna lnder begrnsas till ett minimum. I principprogrammet heter det att ett tryggt samhlle frutstter en hg grad av etnisk och kulturell likhet. Det r en stdad variant av bondefrbundaren Otto Walln 1939: Den asiatiska folkstammen passar icke i sllskap med vr hyggliga svenska folkstam.
Nu r det 2007 och snart r det 2010. Sverigedemokraterna vxer. Larsmo visar att vi har varit dr frut. Omstndigheterna r annorlunda, men de underliggande attityderna och argumenten r de samma nu som d. Att dma av opinionsmtningarna verkar mottagligheten p sina hll vara strre idag n p 1930-talet.
Nej, Sverigedemokraterna r inte som vilket parti som helst. Sverigedemokraterna r ett mycket speciellt parti p en mycket speciell punkt:
Det vgrar lra sig lxan frn Uppsala 1939 och br behandlas drefter.
vriga partier mste helt enkelt se till att Sverigedemokraterna frblir det mest avskydda av alla partier.
Den som tror den lmpligaste metoden d r att bjuda in Sverigedemokraterna i rampljuset, fr att de liksom skall avslja sig sjlva, kan gott lsa Djvulssonaten och sedan begrunda Sren Holmbergs slutsats i Det nya Sverige:
De etablerade partierna stdda av de allra flesta av sina vljare som i genomsnitt tycker mycket illa om Sverigedemokraterna har varit framgngsrika hittills med att frsvara sig mot en inbrytning p nationell niv.
Som amerikanen sger:
Dont mess with success.
Rena vansinnet. Fr det frsta r Sd-vljaren inte som han sger - nt som varit uppe hr frut. Skriver om det hr:
http://robsten.blogspot.com/2007/08/...som-falsk.html
Citat:
http://sydsvenskan.se/opinion/aktuel...icle258156.ece
"Den gngse bilden av Sverigedemokraternas vljare r yngre mn utan hgre utbildning. Men det stmmer inte, visar ny forskning. I Skne har partiet goda rstsiffror i alla ldersgrupper upp till 60 r. Bland de medellders, det vill sga de mellan 40 och 49 r, finns flest Sd-vljare, skriver Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet... ...Fr att sammanfatta: bilden av Sverigedemokraten som en ung och kanske arg man stmmer inte lngre. I Skne har partiet std i alla ldersgrupper, med sjunkande std bland dem ver 60 r. Det r precis lika rtt att tala om ett parti fr medelldern som ett parti fr de yngre. Partiet har starkare std bland mn, men ocks en stor skara kvinnliga vljare. Och bland de yngre finns inga skillnader mellan kvinnor och mn."
"Den gngse bilden av Sverigedemokraternas vljare r yngre mn utan hgre utbildning. Men det stmmer inte, visar ny forskning. I Skne har partiet goda rstsiffror i alla ldersgrupper upp till 60 r. Bland de medellders, det vill sga de mellan 40 och 49 r, finns flest Sd-vljare, skriver Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet... ...Fr att sammanfatta: bilden av Sverigedemokraten som en ung och kanske arg man stmmer inte lngre. I Skne har partiet std i alla ldersgrupper, med sjunkande std bland dem ver 60 r. Det r precis lika rtt att tala om ett parti fr medelldern som ett parti fr de yngre. Partiet har starkare std bland mn, men ocks en stor skara kvinnliga vljare. Och bland de yngre finns inga skillnader mellan kvinnor och mn."
Larsmos snack r dessutom vrsta sortens guilt-by-association, som nn ocks ptalade hr. Vi diskuterade med honom p Lodenius blogg men nr han fick argument mot sig stack det arroganta PK-svinet frsts illa kvickt:
http://annalenalodenius.blogspot.com...30-talets.html
