Charlotte Kalla-tråden

Det var vel et par år etter det. Kunnskap om norsk treningsregime fikk han jo da, men det er i evnen til å gjennomføre det han har lært i praksis, at han er inkonsekvent, vinglig, og ikke særskilt dyktig.
Dere fikk jo en dametrener som hadde både kunnskapen og den nødvendige kompromissløse gjennomføringsevnen av norsk treningsregime våren 2016, og fra da av begynte det virkelig å hende saker i svensk damelangrenn. Fra da av ble det rask framgang.
https://www.expressen.se/sport/langd...-i-landslaget/

Stina nämndes väldigt lite i boken. Kan ha missat något men tror det bara var att hon kört i Kallas stafettlag och att Kalla först inte trodde på ryktena om att Stina skulle byta (typ att Stina bara hängde med sitt skidskytte-gäng som hon brukade).

Herrarna nämndes knappt alls. Var väl Hellner som Kalla verkade identifiera sig med då deras karriärer följdes åt.

Just det stycket du citerar ur AB, med händelserna från 2012, tror jag inte har med Byström att göra alls. Han var väl tränare i utvecklingslaget vid den tidpunkten.

Däremot sällar jag mig till skaran som tycker den bild Kalla ger i boken bekräftar intrycket man fått på håll.

Jag tror Ole-Mårten bara i begränsad omfattning bidrog till de svenska framgångarna (som kom senare).

Eller så lærte alle involverte i svensk damelangrenn gjennom de to årene en gang for alle, hva som skal til, og hvordan det skal utføres, om man vil bli best.

Jo, det går att hävda det men jag tror inte det förhåller sig så.

Som landslagstränare i Sverige har man en annan roll än vad man har i Norge. Ole-Mårten tyckte väl att han fick ägna sig för mycket åt ren administration och för lite åt att träna landslagsåkarna och det var väl ett skäl till att han valde att inte fortsätta. Sedan vet jag inte hur omtyckt han var bland landslagsåkarna.

Men de stora framgångarna de svenska damerna har haft efter hans tid i landslaget handlar nog istället om att en äldre generation (94orna) hade fått flera år med tuff träning (som Ole-Mårten inte hade så mycket med att göra) som de kunde få full utväxling av samt att det kom flera yngre årgångar (1997, 1998 och 1999) där det fanns riktigt stora talanger. Jag uppfattar att Ole-Mårten hade mest att göra med Kalla och Stina.

Skall väl dock säga att jag var positiv när man rekryterade Ole-Mårten och jag har tyckt att Sverige nog har haft en del att lära av Norge träningsmässigt (bla att träna i rätt intensitet och syn på höghöjdsträning).

Kalla hade inget med honom att göra då hon stod utanför laget bägge åren. Han nämns inte ens i boken

När det gäller Kalla så avsåg jag under träningssäsongen. Huruvida han nämns i Kallas bok är inte relevant för min poäng.

Menar du tävlingssäsongen? Under träningssäsongen hade absolut inget med henne att göra och varför han skulle ha mer med henne att göra än någon annan under tävlingssäsongen förstår jag inte.

Den E N O R M T stora kunskap som du då säger finns i norsk damskidåkning..... varför dök den efter Johaug..?
Kunskap är viktig, den finns hos fler än normän, talangerna är viktiga de med... Skidåkarna.. de växlar.med olika generationer.

I Norge bor 4,5 miljoner människor så de kan åka skidor 45 min sen de satt sig i bilen, i Sverige gäller det bara 1 miljon människor.

Vi er vel litt OT nå, men det må vel sies at trenerne våre fikk max ut av restene av vårt nederlagsdømte damelag denne sesongen. Problemet vårt er ikke manglende tilgang til skispor, men at tusener på tusener av de mest lovende og atletiske jentene våre velger håndballen i stedet. Jeg gråter ikke for det, for det behøves en så stor underskog av talenter for at et så lite land kan forbli en toppnation i en verdensidrett som håndball det ene tiåret etter det andre.

Så du menar att du hellre ser att Norge har fortsatt världsdominans på damsidan i handboll än får fram en ny Björgen eller Johaug? Trots ditt nickname?