2000-05-30, 02:37
#1
Ordmissbruk och vnsterns skenlogik
Det frekommer i Sverige idag ett systematiskt missbruk av vissa ord. Allra flitigast missbrukas naturligtvis orden rasist/rasism. Sedan tskilliga r tillbaka har vi tvingats uppleva hur varje antydan till kritik av svensk invandringspolitik har stmplats som rasism. Vanliga hyggliga svenskar har beskyllts fr att vara rasister enbart drfr att de har vgrat stmma in i den politiskt korrekta hyllningen av den berikande massinvandringen.
Fr det stndiga missbruket av orden rasist/rasism br svl massmedias representanter som politiker frn hela det politiska spektrat i riksdagen ett kollektivt ansvar.
Ocks orden fascist/fascism har lnge varit freml fr missbruk, men i det fallet r det praktiskt taget uteslutande representanter fr den politiska vnstern som str fr missbruket. Vnstern - inte bara i Sverige, utan i hela Europa - har beviljat sig sjlva ngot slags monopol p antifascism, och dessvrre har vnstern ocks beviljat sig rtten att utnmna vem eller vad som helst till att vara fascist/fascism.
I vnsterns retorik har de senaste 50 ren praktiskt taget alla som inte befunnit sig tillrckligt lngt ut p vnsterflygeln lpt risken att utnmnas till fascister. Allt frn reaktionra militrdiktaturer i Latinamerika till demokratiskt valda regeringar i Europa har psttts vara fascistiska. Socialdemokrater har blivit kallade socialfascister etc, etc. Vnsterns standardresonemang ser ut ungefr s hr: Vi inom vnstern str fr det progressiva och fr det goda.
Vi r de humana och toleranta och alla mnniskor som inte delar vr politiska uppfattning r automatiskt att betrakta som hger och mer eller mindre som representanter fr det onda. Om dessa mnniskor dessutom har en negativ instllning till massinvandring tillhr de lika automatiskt extremhgern.
Eftersom hgerextremism enligt vnsterns logik r liktydigt med fascism, s r automatiskt varje invandringskritisk person en fascist och varje invandringskritisk organisation en fascistisk organisation. Enligt detta enfaldiga resonemang r naturligtvis ocks SD ett fascistiskt parti.
Enligt den vldsfixerade och vldsdyrkande organisationen AFA (Anti Fascistisk Aktion) r det drmed ocks fritt fram att verfalla och misshandla var och en som r medlem i SD. Enligt AFA r vld legitimt i kampen mot fascismen (DN 20 juni 1996) och i enlighet med AFA:s logik kan drmed var och en som betraktas som fascist riskera att utsttas fr misshandel eller andra vldsmetoder. Vem som r fascist - det bestmmer AFA!
Sverigedemokraterna anklagas fr fascism
Fascism r en term som missbrukats s ofta att den bitvis frlorat sin innebrd. Det vanligaste felet r att ordet anvnds alltfr lttvindigt fr att frdma en freteelse som av olika skl uppfattas som reaktionr, odemokratisk eller socialt frkastlig. Nr t.ex journalister inom vnstern beskriver Margaret Thatcher som fascist - vilket skett i ngra mindre vlbetnkta sammanhang - blir termen meningsls.
Detta kan man lsa i frordet till boken Extremhgern av Anna-Lena Lodenius och Stieg Larsson. De bda frfattarna har naturligtvis alldeles rtt i vad de skriver. Synd bara att de sjlva inte har klarat av att ta t sig av denna kritik.
Paret Lodenius/Larsson hr nmligen till dem som under hela nittiotalet systematiskt har missbrukat termen fascism. S sent som i april 1999 sade Stieg Larsson i TV-programmet Mosaik bl.a. fljande om SD: Det r ett hgerextremistiskt parti med mycket oklar grnsdragning till fascismen. nnu en gng dessa ljliga anklagelser om hgerextremism och fascism sledes.
Historikern och forskaren Helene Lw dremot har under hela SD:s existens konsekvent hvdat att partiet varken r nazistiskt, fascistiskt, rasistiskt eller hgerextremistiskt. Hur kommer det sig att Helene Lws uppfattning skiljer sig s markant frn Stieg Larssons? Jo, det beror frmst p det faktum att Helene Lw r en seris forskare som kompromisslst hller sig till sanningen. Till skillnad mot Stieg Larsson.
Var och en som gr sig besvret att stta sig in i vad fascism egentligen r, och sedan jmfr denna ideologi med SD:s partiprogram, kan snabbt och ltt konstatera att SD:s politik inte har ett enda dugg med fascism att gra. Sannolikt r ven Stieg Larsson medveten om detta, men tyvrr tycks han sitta s fast i vnsterns tyck-som-jag-annars-r-du-fascist-resonemang, att han helt enkelt inte klarar av att vara seris och objektiv.
Vad r fascism?
Vad r d fascism och vilka var de mnniskor som en gng uppfann och startade de fascistiska rrelserna i Europa? I korthet kan man sga att det frmst r tv saker som utmrker fascismen:
1. Det r en anti-parlamentarisk och totalitr ideologi.
2. Det viktigaste inslaget r infrandet av det korporativa samhllssystemet, ngot som ger staten en total kontroll ver hela nringslivet.
Att underska vilken kategori mnniskor det var som lg bakom fascismen uppkomst och framvxt, och frn vilka hll dessa personer hmtade sin inspiration, r synnerligen intressant och avsljande. Ganska snabbt mrker man att vnsterns koppling mellan hgerextremism och fascism inte r ngot annat n en enda stor propagandabluff. Gr man bakt i historien och granskar de fascistiska rrelserna r det tre ord som gng p gng dyker upp. Dessa tre ord r: Kommunism, socialism och syndikalism.
Fascimens historik
Det frsta fascistpartiet sg dagens ljus i Italien r 1919. Partiets grundare Benito Mussolini hade tidigare varit en av ledarna fr det italienska socialistpartiet. Mussolini som tillhrde partiets mest revolutionra flygel, var frst chefredaktr fr tidningen Klasskampen och drefter chefredaktr fr socialistpartiets dagliga tidning "L vanti". Det nybildade fascistpartiet hll sin frsta kongress i oktober 1919 och dr antog partiet som sitt det Italienska Arbetarfrbundets syndikalistiska program.
r 1932 skrev Mussolini: I den stora fascistfloden finner man strmningar frn Sorel, Peguy, Lagardelle och frn skaran av de italienska syndikalisterna. Lt oss med hjlp av ett uppslagsverk nrmare granska de tre personer som Mussolini namnger.
Georges Sorel, 1847-1922. Fransk samhllsfilosof och syndikalistisk teoretiker. Marxismens klasskampsteori lg till grund fr utformningen av S:s lror. Genom sin antiintellektualistiska karaktr fick S:s ider stor betydelse fr nazismen och fascismen.
Charles Peguy 1873-1914. Fransk frfattare. I sin mktigt opinionsbildande produktion skte P. frena socialistiska, kristna och nationalistiska ideal.
Hubert Lagardelle 1874-1958. Revolutionr fackfreningskmpe, grundare av Mouvement socialiste, vn till Mussolini.
Det r inte ltt att hitta ngra samband mellan Mussolinis fascistparti och hgern. Dremot framgr det med all nskvrd tydlighet att det var syndikalism och socialism som var Mussolinis inspirationskllor. Lt oss nu granska fascismen i Frankrike och i England.
I Frankrike bildades mellan ren 1925 och 1941 tre fascistiska partier, samtliga grundade och ledda av f.d. socialister eller kommunister. Le Faisceau grundades 1925 av Georges Valois som var en revolutionr fackfreningskmpe som tidigare tillhrt den yttersta vnstern. Parti Popular France grundades 1936 av Jacques Doriot som tidigare varit det franska kommunistpartiets nst hgste ledare och dessutom generalsekreterare i partiets ungdomsfrbund. Bland de ledande i partiet i terfanns bl.a. Paul Mario som tidigare varit generalsekreterare i kommunistpartiet.
Rassemblement National Populaire grundades 1941 av Marcel Dat, tidigare medlem i det franska socialistpartiet. En framtrdande medlem i detta parti var Ludovic Zoretti, tidigare militant medlem i socialistpartiet.
Enligt Georges Valois r fascismen en variant av socialismen. Fascism och bolsjevism r en och samma reaktion mot den borgerliga och plutokratiska andan. Fascismen str i sjlva verket mycket nrmare det man kallar vnstern n det man kallar hgern, ansg Valois, och vi kan nog lugnt utg frn att han visste vad han talade om.
I England bildades 1932 partiet British Union of Fascists av Sir Oswald Mosley som tidigare varit parlamentsledamot fr Labourpartiet och ven arbetsminister i en Labourregering.
Fascismen i Sverige
Bakgrunden till fascismens framvxt i Frankrike och England var som synes densamma som i Italien. Inte heller hr fanns det ngon som helst koppling till extremhgern, utan tvrtom var det undantagslst s att det var socialister och personer frn den extrema vnstern som lg bakom bildandet av de fascistiska partierna.
Ocks i Sverige fick fascismen anhngare och den mest knde av dessa var naturligtvis Per Engdahl. I boken Ingvar Kamprad och hans IKEA som kom ut fr ngra r sedan gnas stort utrymme t det faktum att IKEA:s skapare under ngra r var medlem i Per Engdahls organisationer Svensk opposition och Nysvenska rrelsen. Engdahl fr i boken en kort presentation och man kan dr bl.a. lsa om hur han blev fascist:
Han knde redan till och hade inspirerats av de talrika franska inslagen i Sveriges historia, och de korporatistiska iderna hade starka drag av fransk syndikalism och engelsk gillesocialism, dr man utgick frn gruppernas likaberttigande, mot klassernas successiva uppgende i varandra och drmed det klasslsa samhllet.
I Per Engdahls gon var likheterna mellan korporatism och socialism bl.a. slutmlet att vervinna den konservativa ordningen med ver- och underordnade socialgrupper. (Ingvar Kamprad och hans IKEA sidorna 68-69.)
Syndikalism, gillesocialism, det klasslsa samhllet, klassernas uppgende i varandra; lter detta som ngon extrem hgerfilosofi? Knappast. nnu en gng r det allts syndikalismen och socialismen som visar sig vara inspirationskllorna fr en fascist. Vad har d ett uppslagsverk att sga om syndikalism och gillesocialism?
Syndikalism. En socialistisk skdning som med utgngspunkt frn anarkismen hvdar att kampen fr socialism frmst skall fras p det ekonomiska planet genom lokala fackfreningar och inte genom politisk aktivitet. Den efterstrvar arbetarnas direkta vertagande av produktionsmedlen, s.k. kooperativ socialism.
Gillesocialism. Socialistisk-syndikalistisk riktning som uppstod i brjan av 1900-talet i Storbritannien. Den har plderat fr socialisering av produktionsmedlen och statsmaktens verfrande p yrkesgrupper, gillen, nrmast fackfrbund.
1979 kom Per Engdahls memoarer Fribytare i folkhemmet ut. Vi kan nog lita p att Engdahl, som under nstan 70 rs tid kmpade fr fascismen, vet vad han talar om nr han p sidan 45 i denna bok skriver: Fascismens ideologiska rtter gr tillbaka till socialistiska och syndikalistiska frestllningar.
Om sitt medarbetarskap i den fascistiska tidningen Spknippet som kom ut i slutet av 1920-talet skriver Engdahl fljande i sina memoarer: Det knns rtt underligt att s hr 50 r eftert blddra igenom dessa artiklar. Uttrycken fr en ung, delvis osmlt akademisk lrdom blandas med en gldande framtidstro, romantisk i sina former, och en samhllskritik som har tskilligt gemensamt med nutidens extrema vnstergrupper. (Fribytare i folkhemmet sidan 78)
Engdahls sikter hade sledes ingenting gemensamt med extremhgerns, utan tvrtom r det s att det r till dagens extrema vnstergrupper som parallellerna kan dras. Till samma extrema vnster som s ihrdigt odlar lgnen om att fascismen skulle vara hgerextrem. Frn Nysvenska rrelsens mten och debatter p 1950-talet ger oss Engdahl bl.a. fljande tv minnesbilder:
En talare var Arnold Ljungdal, bibliotekarie, skald och politisk skriftstllare. Han kallade sig marxist. Vr korporatism ansg han vara ett klart socialistiskt program. (Engdahl sidan 246)
En annan gng kom Artur Lundkvist med Maria Wine i flje. Hos oss fann Lundkvist meningsfrnder. Vi kom naturligtvis ocks in p korporatismen. Vid ett tillflle sade Lundkvist att det kndes som sutte han och samtalade i en krets av franska syndikalister. (Engdahl sidan 247)
Enligt marxisten Arnold Ljungdal var sledes Nysvenska rrelsens fascistiska program klart socialistiskt, medan Artur Lundkvist - som enligt ett uppslagsverk var en frfattare med radikal socialistisk instllning - uppenbarligen inte sg ngon strre skillnad mellan fascism och syndikalism. Engdahl fretog under ren tskilliga resor fr att mta meningsfrnder i andra lnder. I boken Extremhgern kan man i kapitlet Per Engdahl och den svenska fascismen lsa fljande: 1960 beskte Per Engdahl Francos Spanien och var d bl.a. inbjuden att medverka vid invigningen av ett europeiskt seminarium i Valencia. En not talar om att denna uppgift kommer frn sidan 273 i boken Fribytare i folkhemmet. Om detta besk i Spanien skriver Engdahl p samma sida i boken ven fljande:
I Madrid sammantrffade jag med Manuel Ballesteros. Hans stora drm just d var en samverkan mellan falangister och syndikalister. Man hade t.o.m. diskuterat en sdan detalj som att falangisterna skulle acceptera syndikalismens svartrda fana, medan syndikalisterna skulle godta falangens okpilar. (Engdahl sidan 273)
Kan man tnka sig! I Francos fascistiska Spanien fanns det sledes planer p en samverkan mellan det fascistiska Falangistpartiet och den syndikalistiska rrelsen! Man fr frst att Lodenius/Larsson inte hade ngon lust att ta med den uppgiften i Extremhgern. Den typen av obekvma fakta hade ju rimmat mycket dligt med lgnen om den hgerextrema fascismen.
Fascismen i Spanien
Lt oss nu se tillbaka p hur fascismen fick fotfste i Spanien. Falangistpartiet, som efter inbrdeskriget 1936-1939 kom att styra landet, hade bildats i oktober 1933, men redan 1928 hade en ung Mussolinibeundrare vid namn Ernesto Gimnez Caballero brjat propagera fr fascismen. Som de flesta europeiska fascister brjade han sitt liv som socialist, skriver den engelske historieprofessorn Hugh Thomas i sin bok Spanska inbrdeskriget, och detta pstende r ju inte precis ngon verdrift. 1931 bildade hitlerbeundraren Ramiro Ledesma Ramos JONS, vilket skall utlsas Juntas de Ofensiva Nacional-Sindicalista, dvs. National-Syndikalisterna. Detta parti slogs 1934 samman med Falangistpartiet. ven i Spanien var det sledes en socialist som var frst med att sprida det fascistiska budskapet, medan ett annat naziinfluerat parti bar namnet National-Syndikalisterna.
Fascismen - en vnsterrrelse
Fascismen uppfanns och spreds inte av mnniskor ur den yttersta hgern. Fascismen uppfanns och spreds av kommunister, socialister och syndikalister. Fascism r inte en ideologi som bygger p ultrakonservativa vrderingar och reaktionra hgerideal. Fascismen r i sjlva verket ett hopkok av kommunistiska, socialistiska, syndikalistiska och i viss mn anarkistiska ider. Sedan spelar det ingen roll att dagens socialister, kommunister och anarkister kallar allt som dom ogillar fr Fascism. De ljuger nr de kallar Margaret Thatcher fascist. Dom ljuger nr de kallar sverigedemokrater fascister och de ljuger nr de pstr att fascismen r hgerextremistisk. De frsker bara smita undan sitt eget historiska ansvar. nnu en gng.
KLLITTERATUR
A-L Lodenius och S Larsson: Extremhgern (1991) Yvan Blot: Socialism och fascism - samma familj (1985) Hugh Thomas: Spanska inbrdeskriget (1978) Robert Paris: Fascismens uppkomst (1973) Per Engdahl: Fribytare i folkhemmet (1979) Thomas Sjberg: Ingvar Kamprad och hans IKEA (1995) Focus uppslagsverk
Det frekommer i Sverige idag ett systematiskt missbruk av vissa ord. Allra flitigast missbrukas naturligtvis orden rasist/rasism. Sedan tskilliga r tillbaka har vi tvingats uppleva hur varje antydan till kritik av svensk invandringspolitik har stmplats som rasism. Vanliga hyggliga svenskar har beskyllts fr att vara rasister enbart drfr att de har vgrat stmma in i den politiskt korrekta hyllningen av den berikande massinvandringen.
Fr det stndiga missbruket av orden rasist/rasism br svl massmedias representanter som politiker frn hela det politiska spektrat i riksdagen ett kollektivt ansvar.
Ocks orden fascist/fascism har lnge varit freml fr missbruk, men i det fallet r det praktiskt taget uteslutande representanter fr den politiska vnstern som str fr missbruket. Vnstern - inte bara i Sverige, utan i hela Europa - har beviljat sig sjlva ngot slags monopol p antifascism, och dessvrre har vnstern ocks beviljat sig rtten att utnmna vem eller vad som helst till att vara fascist/fascism.
I vnsterns retorik har de senaste 50 ren praktiskt taget alla som inte befunnit sig tillrckligt lngt ut p vnsterflygeln lpt risken att utnmnas till fascister. Allt frn reaktionra militrdiktaturer i Latinamerika till demokratiskt valda regeringar i Europa har psttts vara fascistiska. Socialdemokrater har blivit kallade socialfascister etc, etc. Vnsterns standardresonemang ser ut ungefr s hr: Vi inom vnstern str fr det progressiva och fr det goda.
Vi r de humana och toleranta och alla mnniskor som inte delar vr politiska uppfattning r automatiskt att betrakta som hger och mer eller mindre som representanter fr det onda. Om dessa mnniskor dessutom har en negativ instllning till massinvandring tillhr de lika automatiskt extremhgern.
Eftersom hgerextremism enligt vnsterns logik r liktydigt med fascism, s r automatiskt varje invandringskritisk person en fascist och varje invandringskritisk organisation en fascistisk organisation. Enligt detta enfaldiga resonemang r naturligtvis ocks SD ett fascistiskt parti.
Enligt den vldsfixerade och vldsdyrkande organisationen AFA (Anti Fascistisk Aktion) r det drmed ocks fritt fram att verfalla och misshandla var och en som r medlem i SD. Enligt AFA r vld legitimt i kampen mot fascismen (DN 20 juni 1996) och i enlighet med AFA:s logik kan drmed var och en som betraktas som fascist riskera att utsttas fr misshandel eller andra vldsmetoder. Vem som r fascist - det bestmmer AFA!
Sverigedemokraterna anklagas fr fascism
Fascism r en term som missbrukats s ofta att den bitvis frlorat sin innebrd. Det vanligaste felet r att ordet anvnds alltfr lttvindigt fr att frdma en freteelse som av olika skl uppfattas som reaktionr, odemokratisk eller socialt frkastlig. Nr t.ex journalister inom vnstern beskriver Margaret Thatcher som fascist - vilket skett i ngra mindre vlbetnkta sammanhang - blir termen meningsls.
Detta kan man lsa i frordet till boken Extremhgern av Anna-Lena Lodenius och Stieg Larsson. De bda frfattarna har naturligtvis alldeles rtt i vad de skriver. Synd bara att de sjlva inte har klarat av att ta t sig av denna kritik.
Paret Lodenius/Larsson hr nmligen till dem som under hela nittiotalet systematiskt har missbrukat termen fascism. S sent som i april 1999 sade Stieg Larsson i TV-programmet Mosaik bl.a. fljande om SD: Det r ett hgerextremistiskt parti med mycket oklar grnsdragning till fascismen. nnu en gng dessa ljliga anklagelser om hgerextremism och fascism sledes.
Historikern och forskaren Helene Lw dremot har under hela SD:s existens konsekvent hvdat att partiet varken r nazistiskt, fascistiskt, rasistiskt eller hgerextremistiskt. Hur kommer det sig att Helene Lws uppfattning skiljer sig s markant frn Stieg Larssons? Jo, det beror frmst p det faktum att Helene Lw r en seris forskare som kompromisslst hller sig till sanningen. Till skillnad mot Stieg Larsson.
Var och en som gr sig besvret att stta sig in i vad fascism egentligen r, och sedan jmfr denna ideologi med SD:s partiprogram, kan snabbt och ltt konstatera att SD:s politik inte har ett enda dugg med fascism att gra. Sannolikt r ven Stieg Larsson medveten om detta, men tyvrr tycks han sitta s fast i vnsterns tyck-som-jag-annars-r-du-fascist-resonemang, att han helt enkelt inte klarar av att vara seris och objektiv.
Vad r fascism?
Vad r d fascism och vilka var de mnniskor som en gng uppfann och startade de fascistiska rrelserna i Europa? I korthet kan man sga att det frmst r tv saker som utmrker fascismen:
1. Det r en anti-parlamentarisk och totalitr ideologi.
2. Det viktigaste inslaget r infrandet av det korporativa samhllssystemet, ngot som ger staten en total kontroll ver hela nringslivet.
Att underska vilken kategori mnniskor det var som lg bakom fascismen uppkomst och framvxt, och frn vilka hll dessa personer hmtade sin inspiration, r synnerligen intressant och avsljande. Ganska snabbt mrker man att vnsterns koppling mellan hgerextremism och fascism inte r ngot annat n en enda stor propagandabluff. Gr man bakt i historien och granskar de fascistiska rrelserna r det tre ord som gng p gng dyker upp. Dessa tre ord r: Kommunism, socialism och syndikalism.
Fascimens historik
Det frsta fascistpartiet sg dagens ljus i Italien r 1919. Partiets grundare Benito Mussolini hade tidigare varit en av ledarna fr det italienska socialistpartiet. Mussolini som tillhrde partiets mest revolutionra flygel, var frst chefredaktr fr tidningen Klasskampen och drefter chefredaktr fr socialistpartiets dagliga tidning "L vanti". Det nybildade fascistpartiet hll sin frsta kongress i oktober 1919 och dr antog partiet som sitt det Italienska Arbetarfrbundets syndikalistiska program.
r 1932 skrev Mussolini: I den stora fascistfloden finner man strmningar frn Sorel, Peguy, Lagardelle och frn skaran av de italienska syndikalisterna. Lt oss med hjlp av ett uppslagsverk nrmare granska de tre personer som Mussolini namnger.
Georges Sorel, 1847-1922. Fransk samhllsfilosof och syndikalistisk teoretiker. Marxismens klasskampsteori lg till grund fr utformningen av S:s lror. Genom sin antiintellektualistiska karaktr fick S:s ider stor betydelse fr nazismen och fascismen.
Charles Peguy 1873-1914. Fransk frfattare. I sin mktigt opinionsbildande produktion skte P. frena socialistiska, kristna och nationalistiska ideal.
Hubert Lagardelle 1874-1958. Revolutionr fackfreningskmpe, grundare av Mouvement socialiste, vn till Mussolini.
Det r inte ltt att hitta ngra samband mellan Mussolinis fascistparti och hgern. Dremot framgr det med all nskvrd tydlighet att det var syndikalism och socialism som var Mussolinis inspirationskllor. Lt oss nu granska fascismen i Frankrike och i England.
I Frankrike bildades mellan ren 1925 och 1941 tre fascistiska partier, samtliga grundade och ledda av f.d. socialister eller kommunister. Le Faisceau grundades 1925 av Georges Valois som var en revolutionr fackfreningskmpe som tidigare tillhrt den yttersta vnstern. Parti Popular France grundades 1936 av Jacques Doriot som tidigare varit det franska kommunistpartiets nst hgste ledare och dessutom generalsekreterare i partiets ungdomsfrbund. Bland de ledande i partiet i terfanns bl.a. Paul Mario som tidigare varit generalsekreterare i kommunistpartiet.
Rassemblement National Populaire grundades 1941 av Marcel Dat, tidigare medlem i det franska socialistpartiet. En framtrdande medlem i detta parti var Ludovic Zoretti, tidigare militant medlem i socialistpartiet.
Enligt Georges Valois r fascismen en variant av socialismen. Fascism och bolsjevism r en och samma reaktion mot den borgerliga och plutokratiska andan. Fascismen str i sjlva verket mycket nrmare det man kallar vnstern n det man kallar hgern, ansg Valois, och vi kan nog lugnt utg frn att han visste vad han talade om.
I England bildades 1932 partiet British Union of Fascists av Sir Oswald Mosley som tidigare varit parlamentsledamot fr Labourpartiet och ven arbetsminister i en Labourregering.
Fascismen i Sverige
Bakgrunden till fascismens framvxt i Frankrike och England var som synes densamma som i Italien. Inte heller hr fanns det ngon som helst koppling till extremhgern, utan tvrtom var det undantagslst s att det var socialister och personer frn den extrema vnstern som lg bakom bildandet av de fascistiska partierna.
Ocks i Sverige fick fascismen anhngare och den mest knde av dessa var naturligtvis Per Engdahl. I boken Ingvar Kamprad och hans IKEA som kom ut fr ngra r sedan gnas stort utrymme t det faktum att IKEA:s skapare under ngra r var medlem i Per Engdahls organisationer Svensk opposition och Nysvenska rrelsen. Engdahl fr i boken en kort presentation och man kan dr bl.a. lsa om hur han blev fascist:
Han knde redan till och hade inspirerats av de talrika franska inslagen i Sveriges historia, och de korporatistiska iderna hade starka drag av fransk syndikalism och engelsk gillesocialism, dr man utgick frn gruppernas likaberttigande, mot klassernas successiva uppgende i varandra och drmed det klasslsa samhllet.
I Per Engdahls gon var likheterna mellan korporatism och socialism bl.a. slutmlet att vervinna den konservativa ordningen med ver- och underordnade socialgrupper. (Ingvar Kamprad och hans IKEA sidorna 68-69.)
Syndikalism, gillesocialism, det klasslsa samhllet, klassernas uppgende i varandra; lter detta som ngon extrem hgerfilosofi? Knappast. nnu en gng r det allts syndikalismen och socialismen som visar sig vara inspirationskllorna fr en fascist. Vad har d ett uppslagsverk att sga om syndikalism och gillesocialism?
Syndikalism. En socialistisk skdning som med utgngspunkt frn anarkismen hvdar att kampen fr socialism frmst skall fras p det ekonomiska planet genom lokala fackfreningar och inte genom politisk aktivitet. Den efterstrvar arbetarnas direkta vertagande av produktionsmedlen, s.k. kooperativ socialism.
Gillesocialism. Socialistisk-syndikalistisk riktning som uppstod i brjan av 1900-talet i Storbritannien. Den har plderat fr socialisering av produktionsmedlen och statsmaktens verfrande p yrkesgrupper, gillen, nrmast fackfrbund.
1979 kom Per Engdahls memoarer Fribytare i folkhemmet ut. Vi kan nog lita p att Engdahl, som under nstan 70 rs tid kmpade fr fascismen, vet vad han talar om nr han p sidan 45 i denna bok skriver: Fascismens ideologiska rtter gr tillbaka till socialistiska och syndikalistiska frestllningar.
Om sitt medarbetarskap i den fascistiska tidningen Spknippet som kom ut i slutet av 1920-talet skriver Engdahl fljande i sina memoarer: Det knns rtt underligt att s hr 50 r eftert blddra igenom dessa artiklar. Uttrycken fr en ung, delvis osmlt akademisk lrdom blandas med en gldande framtidstro, romantisk i sina former, och en samhllskritik som har tskilligt gemensamt med nutidens extrema vnstergrupper. (Fribytare i folkhemmet sidan 78)
Engdahls sikter hade sledes ingenting gemensamt med extremhgerns, utan tvrtom r det s att det r till dagens extrema vnstergrupper som parallellerna kan dras. Till samma extrema vnster som s ihrdigt odlar lgnen om att fascismen skulle vara hgerextrem. Frn Nysvenska rrelsens mten och debatter p 1950-talet ger oss Engdahl bl.a. fljande tv minnesbilder:
En talare var Arnold Ljungdal, bibliotekarie, skald och politisk skriftstllare. Han kallade sig marxist. Vr korporatism ansg han vara ett klart socialistiskt program. (Engdahl sidan 246)
En annan gng kom Artur Lundkvist med Maria Wine i flje. Hos oss fann Lundkvist meningsfrnder. Vi kom naturligtvis ocks in p korporatismen. Vid ett tillflle sade Lundkvist att det kndes som sutte han och samtalade i en krets av franska syndikalister. (Engdahl sidan 247)
Enligt marxisten Arnold Ljungdal var sledes Nysvenska rrelsens fascistiska program klart socialistiskt, medan Artur Lundkvist - som enligt ett uppslagsverk var en frfattare med radikal socialistisk instllning - uppenbarligen inte sg ngon strre skillnad mellan fascism och syndikalism. Engdahl fretog under ren tskilliga resor fr att mta meningsfrnder i andra lnder. I boken Extremhgern kan man i kapitlet Per Engdahl och den svenska fascismen lsa fljande: 1960 beskte Per Engdahl Francos Spanien och var d bl.a. inbjuden att medverka vid invigningen av ett europeiskt seminarium i Valencia. En not talar om att denna uppgift kommer frn sidan 273 i boken Fribytare i folkhemmet. Om detta besk i Spanien skriver Engdahl p samma sida i boken ven fljande:
I Madrid sammantrffade jag med Manuel Ballesteros. Hans stora drm just d var en samverkan mellan falangister och syndikalister. Man hade t.o.m. diskuterat en sdan detalj som att falangisterna skulle acceptera syndikalismens svartrda fana, medan syndikalisterna skulle godta falangens okpilar. (Engdahl sidan 273)
Kan man tnka sig! I Francos fascistiska Spanien fanns det sledes planer p en samverkan mellan det fascistiska Falangistpartiet och den syndikalistiska rrelsen! Man fr frst att Lodenius/Larsson inte hade ngon lust att ta med den uppgiften i Extremhgern. Den typen av obekvma fakta hade ju rimmat mycket dligt med lgnen om den hgerextrema fascismen.
Fascismen i Spanien
Lt oss nu se tillbaka p hur fascismen fick fotfste i Spanien. Falangistpartiet, som efter inbrdeskriget 1936-1939 kom att styra landet, hade bildats i oktober 1933, men redan 1928 hade en ung Mussolinibeundrare vid namn Ernesto Gimnez Caballero brjat propagera fr fascismen. Som de flesta europeiska fascister brjade han sitt liv som socialist, skriver den engelske historieprofessorn Hugh Thomas i sin bok Spanska inbrdeskriget, och detta pstende r ju inte precis ngon verdrift. 1931 bildade hitlerbeundraren Ramiro Ledesma Ramos JONS, vilket skall utlsas Juntas de Ofensiva Nacional-Sindicalista, dvs. National-Syndikalisterna. Detta parti slogs 1934 samman med Falangistpartiet. ven i Spanien var det sledes en socialist som var frst med att sprida det fascistiska budskapet, medan ett annat naziinfluerat parti bar namnet National-Syndikalisterna.
Fascismen - en vnsterrrelse
Fascismen uppfanns och spreds inte av mnniskor ur den yttersta hgern. Fascismen uppfanns och spreds av kommunister, socialister och syndikalister. Fascism r inte en ideologi som bygger p ultrakonservativa vrderingar och reaktionra hgerideal. Fascismen r i sjlva verket ett hopkok av kommunistiska, socialistiska, syndikalistiska och i viss mn anarkistiska ider. Sedan spelar det ingen roll att dagens socialister, kommunister och anarkister kallar allt som dom ogillar fr Fascism. De ljuger nr de kallar Margaret Thatcher fascist. Dom ljuger nr de kallar sverigedemokrater fascister och de ljuger nr de pstr att fascismen r hgerextremistisk. De frsker bara smita undan sitt eget historiska ansvar. nnu en gng.
KLLITTERATUR
A-L Lodenius och S Larsson: Extremhgern (1991) Yvan Blot: Socialism och fascism - samma familj (1985) Hugh Thomas: Spanska inbrdeskriget (1978) Robert Paris: Fascismens uppkomst (1973) Per Engdahl: Fribytare i folkhemmet (1979) Thomas Sjberg: Ingvar Kamprad och hans IKEA (1995) Focus uppslagsverk
