Jag håller med er båda. Svensk naturvård handlar för det mesta om att behålla det som är, låta skyddade områden vara som de är och främja det som en gång varit. Just artförflyttningar vet jag inte så mycket om, men ofta försöker man underlätta för de specifika arter man vill ha. Är arterna paraplyarter främjar ett sådant tillvägagångssätt även stora delar av hela ekosystem.
Och blå ruta: det stämmer helt och riktigt det du skriver, men det är bara åsikter trots allt, liksom naturvård är. Det finns som sagt ingenting rätt eller fel, bara värderingar och mål som sätts upp. Första frågan ÄR och ska vara "Vad vill vi ha?". Vill vi främja turism med broar och dammar, eller låta naturen ha sin gång i en gammelskog? Just turism har fått en jäkligt stor makt i många områden just nu på gott och på ont.
Just utbredningen av rovfåglar till områden där man försöker främja artdiversitet och mängd av tex "önskvärda" fåglar har stora intressegrupper satt sig emot. Är det rätt eller fel kan bara var och en svara på, även om jag personligen tycker att naturen ska hjälpas på traven i en riktning och få svara själv i en annan. Självklart blir en fågelskådare inte så glad när en rovfågel dyker upp och smaskar på den exotiska flyttfågeln som äntligen landat i den sjö man skapat för den (som dessutom tagit enorma anslag), men besluten ska tas med lite mer i bakhuvudet än hur mycket fågelskådaren gråter. Beslut som grundar sig på åsikter återigen.
OT (så att inlägget blir kvar
): att släppa ut minkar för naturens bästa är helt jävla galet.