Citat:
29 april
Läsarkontakten prioriteras högt på tidningarnas webbredaktioner. Men när nyhetssajterna länkar till externa bloggar slussar de vidare sina läsare till sajter som redaktionerna varken har någon kontroll över, eller något publicistiskt ansvar för.
Quick Response har undersökt hur några redaktioner resonerar kring risken att erbjuda främlingsfientliga bloggar snålskjuts.
Klickar man på länken under artikeln Så heter Malmös bebisar på Sydsvenskan.se (080229) hamnar man direkt på ett blogginlägg som lyder:
”Var 3:e unge som poppar ut i Malmö är en liten muslim. Så oavsett vad Sydsvenskan försöker sig på med denna artikel så vet vi att muslimerna sprider sig med extrem fart i Malmö, Skåne och Sverige.” På bloggen finns flera direkt främlingsfientliga uttalanden.
– Det hör till vardagen när man jobbar på Malmöredaktionen, jag är så van vid det att jag inte tänker på det. För tio år sen hade man kanske hajat till, säger reportern Claes Fürstenberg som skrivit artikeln.
Att läsare kan kommentera artiklar, dela en artikel på facebook, eller ”pusha” för en tidningssajt är några av funktionerna som tidningarnas nätupplagor använder sig av för att sprida sitt material och knyta läsare till sig. Med bloggsökmotorn Twingly, som de flesta nyhetssajter har, kan man som läsare också få en länk från tidningssajten till sin blogg.
Karin Zillén är tillförordnad redaktionschef på Sydsvenskan.se, sajten som länkade till den citerade bloggen.
– Kontakten med läsarna är nätets hjärtefråga. De kommer med tips och vi ser vilka ämnen som engagerar. Vi får en värdefull direktrelation med våra läsare, säger hon.
Historikern Helene Lööw forskar om främlingsfientliga grupper. Hon menar att det är just de grupperna som är vinnarna i den här typen av läsarkontakt.
– De är vana att arbeta med alternativa metoder eftersom de har varit utestängda från mainstream-media och inte har några pengar. Det här kom ju som manna från himlen för dem, säger Helene Lööw.
Angående den främlingsfientliga bloggen som fått en länk på Sydsvenskan.se säger Karin Zillén:
– Man måste få diskutera olika saker i världen, men den där kommentaren går över gränsen. Bland annat på grund av den meningen har vi beslutat att spärra den bloggen. Spärrningen gjorde vi strax efter det inlägget, och vi trodde nog att alla de länkarna var borta nu.
Daniel Génetay, webbmästare på DN.se, har också märkt att en stor del av inläggen och länkarna har rasistiska kopplingar. DN:s webbredaktion har arbetat fram en policy som är baserad på vad som är lagligt och vad ansvarig utgivare skulle publicera. Om ansvarig utgivare väljer att inte publicera namn eller bild på en misstänkt gärningsman ska det heller inte gå att få reda på det genom att läsa bloggarna som tidningen länkar till.
Företaget Interaktiv Säkerhet sköter kontrollen av artikelkommentarer och länkarna till externa bloggar på själva sajten åt bland andra DN.se, Sydsvenskan.se, GP.se och Aftonbladet.se. Med stöd av de olika tidningarnas policy tar de anställda på Interaktiv Säkerhet bort blogglänkar och i vissa fall spärrar de hela bloggar.
– Det är inga enkla frågor. Det går inte att ha en policy som är ristad i sten, utan vi får hela tiden omvärdera hur den funkar, säger Andreas Aspegren, communitychef på Aftonbladet Nya Medier.
Han får medhåll av DN:s Daniel Génetay:
– Rent upphovsrättsligt har vi inget ansvar för vad som skrivs på bloggarna som länkas från vår sajt och vi har inte heller möjlighet att gå igenom hela bloggar. Det är en gråzon. För att det inte ska komma för mycket skräp väljer vi ut vilka artiklar läsarna kan kommentera.
På SvD.se har man diskuterat på samma sätt. Redaktionen väljer ut artiklar som medarbetarna av erfarenhet vet brukar generera relevanta diskussioner. Nyhetsartiklar om Mellanöstern och invandring går inte att kommentera längre, eftersom inläggen där ofta spårade ur och övergick i pajkastning och hets mot folkgrupp.
– Däremot tänker vi ha kvar de interaktiva funktionerna. Den tiden är förbi när journalisten presenterade sanningen för läsaren. Idag surfar folk själva på internet, letar information och för vettiga diskussioner, säger Jonas Elgh, nyhetschef SvD.se.
Vad händer med öppenheten om ni väljer ut vilka ämnen som får debatteras?
– Jag tycker inte det är något problem. Det finns så många andra ställen där man kan göra sin röst hörd, säger Jonas Elgh.
Både DN.se och SvD.se har haft webbomröstningar som de misstänker har kuppats. I höstas skrev Quick Response om när DN.se frågade om flyktingar skulle få stanna i Sverige (DN misstänker rasistkupp på webben, 071128). Webbredaktionen fick rekordmånga svar inom bara några minuter. När SvD.se i februari i år frågade läsarna hur de skulle rösta om det var val idag, startades genast en diskussion på ett forum där rasistiska åsikter vädras. I forumet uppmanade deltagarna varandra att ”jävlas med svd.se” genom att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Det dröjde det inte länge förrän Sverigedemokraterna hade fått 75 procent av rösterna i omröstningen.
– Sånt händer ju. Men vi skulle aldrig gå in och ändra eller ta bort något alternativ i en omröstning bara för att vi fick ”fel” svar. Vi försöker göra tydligt att resultatet inte är statistiskt säkerställt på något sätt, utan att omröstningen ger en bild av vad läsarna som valt att rösta tycker i frågan, säger Jonas Elgh, nyhetschef SvD.se.
Historikern Helene Lööw menar att det problematiska med läsarkontakterna, både när det gäller artikelkommentarer och länkar till externa bloggar, är att de får stå oemotsagda.
– Personer med främlingsfientlig agenda kan dominera diskussionerna som då förvandlas till vad de vill att debatten ska bli, det vill säga ”så här tycker vanligt folk egentligen, men ingen vågar säga det”, säger Helene Lööw.
Bloggen som länkade från Sydsvenskan.ses artikel Så heter Malmös bebisar har en underrubrik med precis den andemeningen. ”Någon måste ta bladet från mun och börja kritisera, det går inte att tiga längre!”
Väl där klickar läsaren sig enkelt vidare till bloggens förstasida som har olika texter om misstänkta brottslingars etnicitet. Om ett mord kan man bland annat läsa ”Man får tyvärr än en gång konstatera att: Rasblandning dödar.” Lite längre ner på sidan refereras till en nyhet om en gruppvåldtäkt med kommentaren ”Ännu en kulturberikning av mors lilla alibaba som inte kan hålla sina sexuella drifter i schack. […] Fram med påkarna och jaga ut skiten ur staden.”
– Jag är förvånad att den finns länkad från vår sajt. Vi tittar på alla blogginlägg som är direkt länkade, och om det är någon blogg som återkommer med till exempel rasistiska kommentarer tittar vi på hela den bloggen. Som sagt, vi har spärrat den här bloggen nu, säger Karin Zillén på Sydsvenskan.se.
Hur kommer det sig att den står kvar då?
– Det är en miss från vår sida. Jag vill inte helt skylla på tekniken, men det är svåröverskådligt med bloggarna, säger hon.
Trots att bloggarna befinner sig i en gråzon som är svår att ha koll på vill ingen tidning som Quick Response pratat med ta bort läsarkontakterna. Tvärtom, de flesta jobbar på att bygga ut dem. Stockholm Citys nätupplaga saknar visserligen möjlighet för läsaren att få en länk till sin blogg därifrån, men redaktionen hoppas få igång den tekniken så snart som möjligt. GP.se är den enda nätupplagan som hittills valt att inte ha länkar till bloggar överhuvudtaget, just för att kunna kontrollera vad sajten länkar till. Men tillförordnade chefen på webbredaktionen, Margareta Romare, säger i ett mejl till Quick Response att diskussion pågår om hur de ska göra framöver.
Samtliga redaktioner är rörande överens om att läsarresponsen är jätteviktig.
– Öppenhet är alltid ett problem. Men jag tycker det positiva överväger. Vi för löpande diskussioner här om hur man ska hantera det, men vi har inga planer på att ta bort länkmöjligheter. De är här för att stanna, säger Karin Zillén på sydsvenskan.se.
http://www.quickresponse.nu/articles...node=3&art=193
"Forumet där rasistiska åsikter vädras" måste väl vara fb?
