Citat:
Ursprungligen postat av
nantes
Ultramarin och skrikorange?
Nehejdu. På den tiden hette det kornblått, terracotta och aprikos.
![Grin](https://static.flashback.org/img/smilies2/grin.gif)
Och det var
så inne ...
Citat:
Ursprungligen postat av
Amiron
Varje bostad med självaktning hade MINST ett rum med aprikosfärgade tapeter och mörkbruna lister. (oftast vardagsrummet)
Har dessutom för mig att det var stora vräkiga skinnsoffor i svart eller oxblod som gällde tillsammans med hyll/lådsystem som täckte ena långväggen.
Jag minns, fast jag inte vill. Till min första lägenhet ville jag verkligen tapetsera med sån där solnedgångs-orange tapet men hade aldrig råd. Tur var väl det. Men kornblå lampor hade jag, flera stycken! Och jag tyckte de var sååå fina...
En annan sak som var såå fint till oxblodssoffan var vardagsrumsbord i marmor, helst lite rundade i hörnen och med rosa strimmor i. Och sen ett vitrinskåp med Lasse Åberg-glas i och torkade blommor uppepå.
Citat:
Ursprungligen postat av
CarolynHax
Oj! Gillade särskilt det "påbörjade hygienutrymmet".
Påbörjades förmodligen på 70-talet...
Citat:
Ursprungligen postat av
TigerKid
Vissa grejer - det är ganska mycket fönster och den öppna planlösningen får mig att fundera om det kan ha varit någon möteslokal/litet frikyrko-kappell.
Står att det varit en skola. Hemskt charming faktiskt! Notera även Dalmasarnas vana att bygga platsbyggda våningssängar med snickarglädje i varje vrå, även rum som inte är till för att sova i. Här är den byggd under trappan.