2008-09-21, 18:41
#1
Efter en relativt lyckad premiär för någon vecka sen, där dosen blev lite för liten så tänkte jag denna gången ta mer och ligga i min säng och lyssna på musik.
På kvällen mådde jag fysiskt inte så jättebra. Hade lite feber och kände mig allmänt trött och seg (vilket avhjälptes bra med 800mg paracematol och en kopp starkt kaffe). Dock var jag förväntansfull och glad.
Jag åt 30 stycken och satte på ett avsnitt från Friends för att komma i stämning. Jag kände att något var på gång efter ungefär halva avsnittet, så jag stängde av och satte på lite mysig psykedelisk musik.
Med huvudet på sned tittade jag in i väggen bredvid min säng och fick syn på mängder med olika fraktala mönster. Väggen åkte också närmare mig och sedan tillbaks, långsamt och harmoniskt, vilket kändes smått sensuellt på något sätt. Jag var ett med väggen och dess mönster.
De mer kraftfulla effekterna började sätta in. Jag satte mig bekvämt i min datorstol och kollade på milkdrop till tonerna av Shpongle. Det var som att bege sig ut på en flygtur i fraktalernas dimension. Det var vackert. Fraktalernas annars ganska komplexa och oförutsägbara mönster och rytmer blev genast mycket tydligare. Man förstod deras helhet.
Jag rökte en cigg i fönstret som smakade ljuvligt. Höstkylan renade min kropp vid varje inandning, och naturens fraktaler gjorde sig extremt mycket tydligare. Allt är fraktaler, tänkte jag och stängde fönstret. Känslan i kroppen var ungefär snäppet innan en orgasm.
Sängen och det varma täcket såg inbjudande ut. Jag satte på lite ambient, lugn musik och lade mig ner i sängen och blundade. Bland det första jag såg var någon sorts avancerad maskin som var ganska lik en spruta, fast med många fler delar och utan nål. Hann inte riktigt greppa vad den användes för eller var det var.
Senare såg jag en tunnel. Mängder med små organismer åkte i en otrolig hastighet igenom den. Det fanns hål i sidorna på röret där fler organismer åkte in, likt hållplatser.
Såg en värld i svart och blått. Fick intrycket av att teknologin där är ytterst avancerad. Jag kollade upp mot kolossala byggnader och såg ett ljus i en av dom i vilket jag sakta flög in emot.
Jag såg toppslätskivlingar på ängar. I dem lyste en partikel, som en kärna eller ett hjärta. Där fanns magin. Magin som väntas på att få omfamna och förbluffa den som inmundigar dem.
Svampen vaggade mig. Jag leviterade ovanför min säng. Det kändes som om vågor gick under mig. Några få gånger när jag blundade fick jag känslan av att falla med huvudet före och på ett onaturligt sätt skada nacken. Efter några gånger när det hände så kände jag att svampen bara lekte med mig. Den ville bara visa vad den kan. Nu var jag enormt lycklig och otroligt avslappnad. Det kändes som att bli vaggad på de rosa moln, samtidigt som om jag var ett med universum och alla organismer.
Fraktaler på en lång, lång rad uppenbarade sig. Jag var nu i min hjärna, och studerade den nu på ett extremt nära håll. Det lystes upp ljus här och var och bredvid dessa fanns det ett sorts reglage. Dessa reglage går helt på slumpen, och de olika ljus som uppstår när reglagen sätts i en position bildar en kombination som skickar en i olika tankebanor och ger en olika syner. Kombinationerna var oändligt många. Det blir aldrig samma. Detta skedde när man drömmer och när man äter psykedelia.
Jag låg fortfarande i min säng och var fylld med värme och kärlek. Det var en mycket stor skillnad på sexton svampar och trettio. Jag kände att den här trippen kommer sätta sina spår i positiv bemärkelse. Livet kommer bli bättre, och jag kommer bli en mycket bättre människa. Nu såg jag lite fram emot att återvända till verkligheten, men inte på så sätt att jag vill stoppa svampens effekter. Jag mådde helt underbart.
Inte en enda gång under trippen hade jag obehags känslor. Jag mådde rakt igenom helt underbart. Det kunde nästan inte blivit bättre.
På kvällen mådde jag fysiskt inte så jättebra. Hade lite feber och kände mig allmänt trött och seg (vilket avhjälptes bra med 800mg paracematol och en kopp starkt kaffe). Dock var jag förväntansfull och glad.
Jag åt 30 stycken och satte på ett avsnitt från Friends för att komma i stämning. Jag kände att något var på gång efter ungefär halva avsnittet, så jag stängde av och satte på lite mysig psykedelisk musik.
Med huvudet på sned tittade jag in i väggen bredvid min säng och fick syn på mängder med olika fraktala mönster. Väggen åkte också närmare mig och sedan tillbaks, långsamt och harmoniskt, vilket kändes smått sensuellt på något sätt. Jag var ett med väggen och dess mönster.
De mer kraftfulla effekterna började sätta in. Jag satte mig bekvämt i min datorstol och kollade på milkdrop till tonerna av Shpongle. Det var som att bege sig ut på en flygtur i fraktalernas dimension. Det var vackert. Fraktalernas annars ganska komplexa och oförutsägbara mönster och rytmer blev genast mycket tydligare. Man förstod deras helhet.
Jag rökte en cigg i fönstret som smakade ljuvligt. Höstkylan renade min kropp vid varje inandning, och naturens fraktaler gjorde sig extremt mycket tydligare. Allt är fraktaler, tänkte jag och stängde fönstret. Känslan i kroppen var ungefär snäppet innan en orgasm.
Sängen och det varma täcket såg inbjudande ut. Jag satte på lite ambient, lugn musik och lade mig ner i sängen och blundade. Bland det första jag såg var någon sorts avancerad maskin som var ganska lik en spruta, fast med många fler delar och utan nål. Hann inte riktigt greppa vad den användes för eller var det var.
Senare såg jag en tunnel. Mängder med små organismer åkte i en otrolig hastighet igenom den. Det fanns hål i sidorna på röret där fler organismer åkte in, likt hållplatser.
Såg en värld i svart och blått. Fick intrycket av att teknologin där är ytterst avancerad. Jag kollade upp mot kolossala byggnader och såg ett ljus i en av dom i vilket jag sakta flög in emot.
Jag såg toppslätskivlingar på ängar. I dem lyste en partikel, som en kärna eller ett hjärta. Där fanns magin. Magin som väntas på att få omfamna och förbluffa den som inmundigar dem.
Svampen vaggade mig. Jag leviterade ovanför min säng. Det kändes som om vågor gick under mig. Några få gånger när jag blundade fick jag känslan av att falla med huvudet före och på ett onaturligt sätt skada nacken. Efter några gånger när det hände så kände jag att svampen bara lekte med mig. Den ville bara visa vad den kan. Nu var jag enormt lycklig och otroligt avslappnad. Det kändes som att bli vaggad på de rosa moln, samtidigt som om jag var ett med universum och alla organismer.
Fraktaler på en lång, lång rad uppenbarade sig. Jag var nu i min hjärna, och studerade den nu på ett extremt nära håll. Det lystes upp ljus här och var och bredvid dessa fanns det ett sorts reglage. Dessa reglage går helt på slumpen, och de olika ljus som uppstår när reglagen sätts i en position bildar en kombination som skickar en i olika tankebanor och ger en olika syner. Kombinationerna var oändligt många. Det blir aldrig samma. Detta skedde när man drömmer och när man äter psykedelia.
Jag låg fortfarande i min säng och var fylld med värme och kärlek. Det var en mycket stor skillnad på sexton svampar och trettio. Jag kände att den här trippen kommer sätta sina spår i positiv bemärkelse. Livet kommer bli bättre, och jag kommer bli en mycket bättre människa. Nu såg jag lite fram emot att återvända till verkligheten, men inte på så sätt att jag vill stoppa svampens effekter. Jag mådde helt underbart.
Inte en enda gång under trippen hade jag obehags känslor. Jag mådde rakt igenom helt underbart. Det kunde nästan inte blivit bättre.