2008-10-29, 13:06
#1
Att jag inte tidigare har haft något riktigt förhållande har varit halvt frivilligt, halvt ofrivilligt. Jag har aldrig känt någon stor längtan efter ett förhållande utan har trivts bra med att vara själv och värnat om min fritid. Dessutom har jag varit väldigt kräsen när det kommer till tjejer, antagligen för kräsen för mitt eget bästa då jag inte själv är någon 10:a. Har tjejen inte varit tillräckligt söt och haft en tillräckligt skön personlighet så har jag inte ens brytt mig om att försöka. Den senaste tiden har dock detta förändrats...
Jag har under det senaste året känt en allt större längtan (eller kanske bara nyfikenhet?) efter ett förhållande. Jag tror dock inte att det bara har berott på en längtan efter det motsatta könet, utan även en känsla av att jag måste skaffa mig större erfarenhet kring relationer och sex. Jag har därför försökt se på tjejer jag har träffat med mera öppna ögon och försökt att "go with the flow" på ett annat sätt, låt det hända och se hur saker och ting utvecklas. Och så hände detta...
Jag träffade en tjej för knappt två veckor sedan. Hon var ingen supermodell men jag tänkte att detta fick klart duga, det var värt att satsa på för att se vad som händer helt enkelt. Jag tyckte även hon verkade ha en bra personlighet. Nu har det blivit allt mer intensivt i umgänget och konversationerna blir allt mer "seriösa". Detta skrämmer mig en aning då jag nog tycker att det hela har gått lite väl snabbt. Jag är inte i närheten av att vara kär i tjejen. Borde jag vara det vid det här laget? Jag vet inte om jag någonsin har varit kär på riktigt. Jag kan redan nu tycka att det är jobbigt att behöva träffas så ofta som vi gör, och att jag har svårt att få tiden att räcka till. Tjejen är snäll mot mig på alla sätt och vi har det mysigt när vi ses men det slår inga verkliga gnistor hos mig. Hon är nyinflyttad från en mindre stad och känner inte så många här i Göteborg ännu. Hon är dessutom två år yngre än mig. Jag känner väl att jag har mer att ge henne än tvärtom, om ni förstår vad jag menar.
Igår var jag ute på krogen. Jag vet inte om det var vinet men jag är rätt säker på att en väninna till en bekant visade intresse för mig. Vi fick en speciell ögonkontakt vid ett flertal tillfällen. Hursomhelst, det intressanta är hur jag kände inför denna tjej i förhållande till den relation som håller på att utvecklas mellan mig och den andra tjejen. Den här tjejen var vacker (!) och verkade så mysig att om tillfälle hade getts så hade jag kastat mig över henne utan att blinka. När våra vägar skiljdes åt och jag "glömde" fråga henne om hon ville gå vidare bara vi två så kände jag nog starkare för den tjejen än jag gjort för den andra tjejen under hela vårt umgänge. Nu är jag som sagt inte säker på vilken inverkan vinet hade och vilket intresse hon skulle visa i nyktert tillstånd. Jag vet att jag kommer att träffa henne igen men jag vet inte riktigt när. Jag tycker dock inte att just den här tjejen är avgörande för frågeställningen.
Jag har inget emot att fortsätta på samma sätt med den andra tjejen och se vad som händer. Det har trots allt bara gått två veckor. Eller är relationen dödfödd? Det finns ju alltid en möjlighet att avveckla relationen, även om det blir svårare med tiden. Det känns visserligen inte helt snällt mot tjejen, men vad kan hon begära i detta läge? För er låter det kanske självklart att jag ska avveckla alltihop redan nu men då är jag ju tillbaka i mina gamla vanor. Samtidigt förstår jag ju att det inte fungerar att desperat söka efter ett förhållande.
Det blev mycket text, hoppas att någon orkar ta sig tid att läsa och komma med lite råd. Tack på förhand!
Jag har under det senaste året känt en allt större längtan (eller kanske bara nyfikenhet?) efter ett förhållande. Jag tror dock inte att det bara har berott på en längtan efter det motsatta könet, utan även en känsla av att jag måste skaffa mig större erfarenhet kring relationer och sex. Jag har därför försökt se på tjejer jag har träffat med mera öppna ögon och försökt att "go with the flow" på ett annat sätt, låt det hända och se hur saker och ting utvecklas. Och så hände detta...
Jag träffade en tjej för knappt två veckor sedan. Hon var ingen supermodell men jag tänkte att detta fick klart duga, det var värt att satsa på för att se vad som händer helt enkelt. Jag tyckte även hon verkade ha en bra personlighet. Nu har det blivit allt mer intensivt i umgänget och konversationerna blir allt mer "seriösa". Detta skrämmer mig en aning då jag nog tycker att det hela har gått lite väl snabbt. Jag är inte i närheten av att vara kär i tjejen. Borde jag vara det vid det här laget? Jag vet inte om jag någonsin har varit kär på riktigt. Jag kan redan nu tycka att det är jobbigt att behöva träffas så ofta som vi gör, och att jag har svårt att få tiden att räcka till. Tjejen är snäll mot mig på alla sätt och vi har det mysigt när vi ses men det slår inga verkliga gnistor hos mig. Hon är nyinflyttad från en mindre stad och känner inte så många här i Göteborg ännu. Hon är dessutom två år yngre än mig. Jag känner väl att jag har mer att ge henne än tvärtom, om ni förstår vad jag menar.
Igår var jag ute på krogen. Jag vet inte om det var vinet men jag är rätt säker på att en väninna till en bekant visade intresse för mig. Vi fick en speciell ögonkontakt vid ett flertal tillfällen. Hursomhelst, det intressanta är hur jag kände inför denna tjej i förhållande till den relation som håller på att utvecklas mellan mig och den andra tjejen. Den här tjejen var vacker (!) och verkade så mysig att om tillfälle hade getts så hade jag kastat mig över henne utan att blinka. När våra vägar skiljdes åt och jag "glömde" fråga henne om hon ville gå vidare bara vi två så kände jag nog starkare för den tjejen än jag gjort för den andra tjejen under hela vårt umgänge. Nu är jag som sagt inte säker på vilken inverkan vinet hade och vilket intresse hon skulle visa i nyktert tillstånd. Jag vet att jag kommer att träffa henne igen men jag vet inte riktigt när. Jag tycker dock inte att just den här tjejen är avgörande för frågeställningen.
Jag har inget emot att fortsätta på samma sätt med den andra tjejen och se vad som händer. Det har trots allt bara gått två veckor. Eller är relationen dödfödd? Det finns ju alltid en möjlighet att avveckla relationen, även om det blir svårare med tiden. Det känns visserligen inte helt snällt mot tjejen, men vad kan hon begära i detta läge? För er låter det kanske självklart att jag ska avveckla alltihop redan nu men då är jag ju tillbaka i mina gamla vanor. Samtidigt förstår jag ju att det inte fungerar att desperat söka efter ett förhållande.
Det blev mycket text, hoppas att någon orkar ta sig tid att läsa och komma med lite råd. Tack på förhand!
__________________
Senast redigerad av Visdomsord 2008-10-29 kl. 14:02.
Senast redigerad av Visdomsord 2008-10-29 kl. 14:02.