2008-12-09, 22:46
#1
Här tänkte jag att vi kan diskutera mer eller mindre rumsrena teorier och strategier för hur man kan maximera sin avkomma. Som vanligt, tänk på att detta är internet och A) Ni behöver inte tycka vad ni skriver, och B) Ni kan skriva (nästan) vad som helst, det får ändå inga följder. Personligen är jag strikt mot alla konstigheter inom detta område, men det förhindrar inte en intressant diskussion. Några idéer och tankar jag har på vissa strategier...
Våldtäkt:
Tråden Våldtäkt: ett bra sätt att sprida sina gener? är intressant, men ger en onyanserad bild av frågeställningen. Dessutom är det en ohållbar strategi för att maximera sin genetiska spridning "i det långa loppet". Risken att åka fast är också en negativ aspekt både för din skull och för din avkommas skull. Du får dessutom en stor slumpfaktor både vad gäller huruvida dina offer blir gravida eller huruvida de gör abort eller inte, och om de behåller barnet - hur deras möjligheter till att ge barnet en uppväxt är.
Spermadonation:
Enkelt, utan större nackdelar om det utförs i rätt land. En väldigt bra sak är att du faktiskt gör en "god gärning" när du så att säga "stjäl någon annans partner" på detta sätt. Det är ju (oftast) stabila par där mannen av olika anledningar är infertil som tar till spermadonation. Detta bidrar även till en god uppväxt, om man bryr sig om det. Det finns ju självklart saker som kan ses som nackdelar, till exempel har du som donator inte möjlighet att välja mottagare såvitt jag vet, samt att i vissa länder (Sverige t.ex.) är din identitet känd. I Sverige finns det dessutom ganska strikta begränsningar jämfört med i andra länder, t.ex. att "En spermadonator ska vara mellan 20 och 45 år och bör helst ha barn själv" och "Varje donator får ge upphov till 6 barn och eventuella syskon". Gillar f.ö. tillägget "och eventuella syskon...", menar man att det är en fördel för de som mottar donation att deras barn har 100%-igt biologiska syskon? Låter ju lite småtrevligt. Du får pengar (300:- i Sverige) och det är ju inte fel. Detta är nog en bättre strategi utomlands. En klar fördel på privata spermabanker är ju om du har "bra gener", lång/smart/snygg/inga sjukdomar och så vidare.
One-night-stands:
Jaaa, nån gång händer det ju. Resultatet lär väl tyvärr oftast bli en snabb abort, men om du har så tur att du lyckas bryta kontakten och inte blir kontaktad av en arg gravid kvinna kan det ju gå vägen. Såvida de inte spårar dig som fader och gör en DNA-analys som gör dig underhållsskyldig. Eller hur är detdär egentligen, visst blir man det? Så i princip borde det ju vara så att kvinnan har inget utom könssjukdomar etc. att riskera på preventivmedelsfri sex (hon kan ju göra abort) medan mannen (som ju inte kan tvinga henne att göra abort) riskerar enorma summor i underhåll, eller? Man får väl f.ö. slipa på sina ursäkter för att låta bli kondom också, eller så kör man kanske på klassikern "synål+kondom=avkomma"? Riskabel strategi enligt mig.
Shit! Tjejen blev gravid! (... jag sticker!):
"SHIT TJEJEN BLEV GRAVID - jag sticker!"-fall är ju knappast ovanliga från vad man har hört, och ofta blir resultatet ensamstående singelmammor som är värda all respekt i sitt beslut att behålla barnet och uppfostra det. Med god karaktär och utomstående (samt statlig) hjälp kan uppväxten även här bli lyckad, och det är ju alltid någonting för ens avkomma. Fast i längden blir det ju extremt kostsamt då man blir underhålls-skyldig.
Höken-i-sparvboet:
Scenario: Tjejen vill ha barn, killen vill inte ha barn. Du gör tjejen med barn, tjejen säger "Hoppsan, nu blev jag ju med barn!" och sen hoppas du att killen inte märker att det inte var hans barn. Ett plus är ju om du är hyffsat lik honom. Det lär ju vara enormt riskabelt dock, med tanke på hur mycket du lurar killen, samt att tjejen vet om det. Fult trix, rekommenderas nog inte...
Singel-mammor:
Här har vi en intressant kategori som jag är lite fundersam över. Det är nämligen så att många singel-tjejer är så sjuuuukt sugna på att bli mödrar att de till och med säger att de skulle kunna tänka sig att bara ha sex med någon för att blir gravida. WOAW, vilken möjlighet? Eller? Genom att aktivt söka upp såna här tjejer borde man ju kunna få ett hyffsat antal barn till världen för att uppnå hög genetisk spridning, eller? Frågan är ju om alla dessa tjejer som snackar om att de sååå gärna vill ha barn (och är redo att "bli med barn själv" om det inte vore för att det är biologiskt omöjligt) faktiskt är villiga att bli gravida och singelmammor när det kommer till kritan. Jag tror nästan det. Problemet är bara, än en gång, hela faderullan med underhållsskyldighet för fadern och så. Tror ni att ett slags privat upprättat "kontrakt" skulle kunna friskriva en man från allt eventuellt ansvar? Det låter verkligen som en omöjlighet, tyvärr. När det gäller spermadonation blir man ju ansvarsfri bland för att det finns en annan (alltså, inte bara en, utan en utöver modern) förälder som tar ansvaret. Vad finns det för nackdelar med detta, om man skulle kunna slippa ansvaret? Många fördelar, små nackdelar. En extra fördel skulle ju kunna vara att man kanske skulle kunna ha en "avstånds-pappa-roll" om man vill, till exempel om man senare i livet vill ha koll på sina små yngel.
......
Så, nu har jag väl spräckt isen litegrann i alla fall, kom gärna med era tankar och funderingar kring detta. Finns det någon som har någon annan idé för att lyckas med den Darwinistiska "meningen med livet"? Polygami kanske? Hur många kvinnor får man ha, och hur ska man fixa det? Eller kanske helt enkelt skaffa en fru som har en dröm om att få 10+ barn, då har man ju i alla fall gjort mycket mer än "ersatt sig själv"... nå, vad tänker ni?
PS.
Jag är inte sinnessjuk.
Jag är inte allvarlig.
Våldtäkt:
Tråden Våldtäkt: ett bra sätt att sprida sina gener? är intressant, men ger en onyanserad bild av frågeställningen. Dessutom är det en ohållbar strategi för att maximera sin genetiska spridning "i det långa loppet". Risken att åka fast är också en negativ aspekt både för din skull och för din avkommas skull. Du får dessutom en stor slumpfaktor både vad gäller huruvida dina offer blir gravida eller huruvida de gör abort eller inte, och om de behåller barnet - hur deras möjligheter till att ge barnet en uppväxt är.
Spermadonation:
Enkelt, utan större nackdelar om det utförs i rätt land. En väldigt bra sak är att du faktiskt gör en "god gärning" när du så att säga "stjäl någon annans partner" på detta sätt. Det är ju (oftast) stabila par där mannen av olika anledningar är infertil som tar till spermadonation. Detta bidrar även till en god uppväxt, om man bryr sig om det. Det finns ju självklart saker som kan ses som nackdelar, till exempel har du som donator inte möjlighet att välja mottagare såvitt jag vet, samt att i vissa länder (Sverige t.ex.) är din identitet känd. I Sverige finns det dessutom ganska strikta begränsningar jämfört med i andra länder, t.ex. att "En spermadonator ska vara mellan 20 och 45 år och bör helst ha barn själv" och "Varje donator får ge upphov till 6 barn och eventuella syskon". Gillar f.ö. tillägget "och eventuella syskon...", menar man att det är en fördel för de som mottar donation att deras barn har 100%-igt biologiska syskon? Låter ju lite småtrevligt. Du får pengar (300:- i Sverige) och det är ju inte fel. Detta är nog en bättre strategi utomlands. En klar fördel på privata spermabanker är ju om du har "bra gener", lång/smart/snygg/inga sjukdomar och så vidare.
One-night-stands:
Jaaa, nån gång händer det ju. Resultatet lär väl tyvärr oftast bli en snabb abort, men om du har så tur att du lyckas bryta kontakten och inte blir kontaktad av en arg gravid kvinna kan det ju gå vägen. Såvida de inte spårar dig som fader och gör en DNA-analys som gör dig underhållsskyldig. Eller hur är detdär egentligen, visst blir man det? Så i princip borde det ju vara så att kvinnan har inget utom könssjukdomar etc. att riskera på preventivmedelsfri sex (hon kan ju göra abort) medan mannen (som ju inte kan tvinga henne att göra abort) riskerar enorma summor i underhåll, eller? Man får väl f.ö. slipa på sina ursäkter för att låta bli kondom också, eller så kör man kanske på klassikern "synål+kondom=avkomma"? Riskabel strategi enligt mig.
Shit! Tjejen blev gravid! (... jag sticker!):
"SHIT TJEJEN BLEV GRAVID - jag sticker!"-fall är ju knappast ovanliga från vad man har hört, och ofta blir resultatet ensamstående singelmammor som är värda all respekt i sitt beslut att behålla barnet och uppfostra det. Med god karaktär och utomstående (samt statlig) hjälp kan uppväxten även här bli lyckad, och det är ju alltid någonting för ens avkomma. Fast i längden blir det ju extremt kostsamt då man blir underhålls-skyldig.
Höken-i-sparvboet:
Scenario: Tjejen vill ha barn, killen vill inte ha barn. Du gör tjejen med barn, tjejen säger "Hoppsan, nu blev jag ju med barn!" och sen hoppas du att killen inte märker att det inte var hans barn. Ett plus är ju om du är hyffsat lik honom. Det lär ju vara enormt riskabelt dock, med tanke på hur mycket du lurar killen, samt att tjejen vet om det. Fult trix, rekommenderas nog inte...
Singel-mammor:
Här har vi en intressant kategori som jag är lite fundersam över. Det är nämligen så att många singel-tjejer är så sjuuuukt sugna på att bli mödrar att de till och med säger att de skulle kunna tänka sig att bara ha sex med någon för att blir gravida. WOAW, vilken möjlighet? Eller? Genom att aktivt söka upp såna här tjejer borde man ju kunna få ett hyffsat antal barn till världen för att uppnå hög genetisk spridning, eller? Frågan är ju om alla dessa tjejer som snackar om att de sååå gärna vill ha barn (och är redo att "bli med barn själv" om det inte vore för att det är biologiskt omöjligt) faktiskt är villiga att bli gravida och singelmammor när det kommer till kritan. Jag tror nästan det. Problemet är bara, än en gång, hela faderullan med underhållsskyldighet för fadern och så. Tror ni att ett slags privat upprättat "kontrakt" skulle kunna friskriva en man från allt eventuellt ansvar? Det låter verkligen som en omöjlighet, tyvärr. När det gäller spermadonation blir man ju ansvarsfri bland för att det finns en annan (alltså, inte bara en, utan en utöver modern) förälder som tar ansvaret. Vad finns det för nackdelar med detta, om man skulle kunna slippa ansvaret? Många fördelar, små nackdelar. En extra fördel skulle ju kunna vara att man kanske skulle kunna ha en "avstånds-pappa-roll" om man vill, till exempel om man senare i livet vill ha koll på sina små yngel.
......
Så, nu har jag väl spräckt isen litegrann i alla fall, kom gärna med era tankar och funderingar kring detta. Finns det någon som har någon annan idé för att lyckas med den Darwinistiska "meningen med livet"? Polygami kanske? Hur många kvinnor får man ha, och hur ska man fixa det? Eller kanske helt enkelt skaffa en fru som har en dröm om att få 10+ barn, då har man ju i alla fall gjort mycket mer än "ersatt sig själv"... nå, vad tänker ni?
PS.
Jag är inte sinnessjuk.
Jag är inte allvarlig.