Är Sverige ett land av välfärdsnarkomaner?

Hittad på annat forum:
-----------------------

Intressant artikel om att ett överflöd av välfärd förlamar människor och gör dem beroende av staten.
Helt klart intressant.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan...el_2537057.svd

Bara i SVD.

I sakfrågan kan man nog säga att det finns sådana personer, men att säga att Sverige består av dem är magstarkt.

Det finns stora regionala skillnader och stora skillnader i kultur beroende på vilket social grupp man tillhör. Gamla industri- och bruksorter består nog till större del av välfärdsnarkomaner, i vissa kommuner känner nog alla en hel del sjukskrivna, utförsäkrade och arbetslösa. I andra sociala lager, storstädernas kärnor till exempel, där måste man nästan ha ett jobb för att kvalificera sig, annars hade man inte bott där.

Sen tycker jag att artikelförfattaren är dum när han pratar om sin egen erfarenhet, har man barn är det väl klart att man utnyttjar den ersättning man skattat för!? Kom inte sen och påstå att hon aldrig haft kontakt med FK senare, att hon aldrig VABat till exempel.

Så visst finns dom, välfärdsnarkomanerna. Jag tror att en typisk välfärdsnarkoman är en lågutbildad person på en mindre bruksort, mest troligt i norra Sverige men även i söder (Olofström t ex).

Den minst välfärdsberoende är nog en ung, välutbildad person i storstädernas inre delar. Jag är en sån, jag har visserligen fått min utbildning betald (det är ju också välfärd) men efter det har jag aldrig fått en dag pappaledigt, socialbidrag, A-kassa eller nånting. Därmed har jag haft tur, och livet kan ju förändras, jag kan ju få hjärtinfarkt eller hjärnblödning imorgon.

Att våra barn mår dåligt kanske inte har så mycket med välfärden att göra, snarare tror jag att det handlar om det som artikelförfattaren berör, en kombination av vår individualism och alla "måsten" angående mode, kultur, livsstil och så vidare.

Frågan man måste ställa sig är nog hur högt/lågt man värderar "att försörja sig själv" i sin livssituation. För min del skulle jag få panik ifall jag inte kunde göra det längre. Men jag skulle så klart nyttja det hellre än att bo på gatan.

Instämmer helt med SVDs eminenta ledarskribent som ännu en gång skriver det som många tänker men få vågar uttrycka.

Denna svenska extrem-individualism och fokus på singelliv är inget annat än ren och skär egoism. Jag, jag, jag! Livet handlar inte bara om rättigheter utan även om skyldigheter. Tiden att återställa den balansen är kommen!!!

Ja, det här med skyldigheterna har kommit i skymundan och diskuteras dessutom inte. Men man kan se symptomen, alla arbetslösa som intervjuas som säger att de vägrar flytta. Säger man så, då har man ju sagt att man hellre lever på det allmänna än att flytta om det behövs. Rättigheter framför skyldigheter således.

Sverige är landet där man väljer sin ideologi efter vilken inkomstkälla man har. Får man pengar av staten är man övertygad socialist och om man betalar inkomstskatt så är man liberal.

Precis, rättigheter utan skyldigheter leder till orättvisor och egoism mm.
I dagens Sverige är hela debatten genomsyrad av rättighetskrav utan medföljande skyldighetskrav. Sällan karaktäriseras dessa rättighetskrav av verklig solidaritet för andra människor utan handlar uteslutande om egenvinning och narcissism. Idag skriks det oavbrutet för mer rättigheter för kvinnor, barn, invandrare, HBT-personer m fl - det är så att man kan tro att man inte lever i ett av världens mest jämställda länder, utan i ett diktatoriskt förtryckarland av sällan skådat slag. Nej, rikta denna jämställdhet och rättvisa gentemot motsvarande grupper i t ex Afghanistan, Iran, Somalia etc - de kan behöva stöd utifrån. Envisas man med att fortsätta gapa om rättvisa inom Sveriges gränser bör man rikta sin energi och ilska mot de gamlas situation - här finns det mycket att göra.

Artikelförfattaren var hemmafru med sina barn. Har skrivit en bok om det.
Så, nej, hon har nog inte vabat.

Det stämmer faktiskt! är det fel? man har bara ett liv skall man då inte försöka få så många fördelar som möjligt? (självklart inom rimliga gränser)

Det du missar är att man kan tänka långsiktigt,
Kortsiktigt så är de rödgröna bra ..
Långsiktigt är borgarna bra ...

Och SD är joken ...

"Joken"?

Har man något som helst samhällsansvar så bör man tänka långsiktigt.
Vilket de flesta människor gör.

Ett sådant påstående säger mer om dig än Sverige

Utan att tveka svarar jag ja på den frågan. Vi är inte bara välfärdsnarkomaner, vi är narkomaner utan insikt om vårt beroende. Vi vill inte in på rehab och bli friska. Diskussionen i samhället handlar snarare om hur man blandar den perfekta välfärdsdrogen för den bästa välfärdskicken (dvs få ut så mycket som möjligt och bidra med så lite som möjligt).

Startade en tråd för ett tag sedan, som snuddade vid det som artikelförfattaren har gjort, dvs gjort slut med försäkringskassan.

https://www.flashback.org/showthread.php?t=766920