Förbud mot lattemammor

Jag instämmer med övriga här i tråden. Det finns ingen värre än vidriga ungar som förstör stämningen på platser som ska vara någorlunda rofylla i vanliga fall. Det är lustigt att alla mammor tror sig äga hela världen.

Det finns inget värre än de som ska på en redan proppfull buss. Då står två morsor där vid bussen och gapar på folk att de ska ut från bussen för annars kommer de inte in med barnvagarna. Va? Jag ska alltså hoppa av bussen, vänta på nästa, för att ni är dumma i huvudet och överhuvudtaget brukar kollektivtrafiken klockan 16:30 mitt i centrala Stockholm?

Dö.

Fattar inte varför det inte görs speciella ställen för mammor där dom kan dricka kaffe och äta, med plats för alla ungar och barnvagnar som blockerar oftast..

Finns inget värre när man vill avnjuta kaffe men enda man hör är barnskrik så det går in i hjärnan på en.. fyfan.

Vilka problem vissa har. Det är bara i Sverige som man ser detta som ett problem. I alla andra länder är barnen ett naturligt inslag på såväl restauranger som i övriga delar av samhället. Här ska allting vara så tillrättalagt, och olikheter ska segregeras för att inte riskeras att bli ett besvärande inslag i den inrutade vardagen.

Skrikande barn på restauranger är nog bara accepterat i Italien och Sverige. I övrigt kan jag inte komma på några exempel.

Men äntligen någon som inte håller med, så att vi kan få igång en liten debatt.

Säg mig, vad anser du ger dig/mammor rätt att ha skrikande ungar på fik och restauranger? Blanda nu inte ihop det med allmänna platser.

Jag skulle nog vilja påstå ALLA sydeuropeiska länder och att vi blir mindre toleranta ju längre norrut vi kommer. Kanske har det med kylan att göra, att vi inte är lika socialt tränade då vi hellre sitter hemma än går ut.

De har väl samma rättigheter som vi andra. De stör inte mer än stora middagssälskap som i glada toner vill avtacka någon, ett gäng grabbar som inför en match vill ta en öl, en studiegrupp som diskuterar en hemtenta, de lokala V-75 experterna som högljutt diskuterar kusarnas dagsform, arrangerade barnkalas, de ständiga intima privata mobilsamtalen från borden bredvid, den usla musiken från cafets högtalare.

Vill man ha en levande fikakultur får man också vara beredd på detta. Och i ärlighetens namn är det ytterst sällan ett barn i sällskap med sin mamma eller pappa skriker hejdlöst en längre tid innan föräldern reagerar med att lämna lokalen.

Det bästa man kan göra för att slippa det klientelet är att välja ett lite sunkigare café. Lattemammorna vill i regel sitta på trendigare och dyrare caféer. Så klarar jag mig.

Däremot är det irriterande när det kommer tre lattemammor med varsin jättebarnvagn och täcker upp hela trottoaren utan en tanke på hänsyn till medmänniskorna som tvingas ut i gatan. Ännu värre när svinen bestämmer sig för att stanna upp på trottoaren

Till och börja med caféägaren. Är det någon du/ni gnällspikar skall konfrontera är det väl den som faktiskt har makten att förändra. Som förälder skiter man ganska hårt i om ens unge ev skulle störa några fikande slashasar som sitter och fikar mitt på dagen. Passar det inte så byt café. I Sthlm börjar det dyka upp fler och fler fik som har barn(vagns)förbud.

Ni som skriker efter förbud hur tänker ni runt andra störande personer? Skall vi kunna förbjuda dreglande downisar? Nedpissade pensionärer? Högludda fjortisar? Var går gränsen och vem avgör? Och framför allt, vilken typ av samhälle vill ni ha. Ett helt segregerat och indelat med vattentäta skott mellan generationer, subkulturer, etnisk bakgrund mm mm?

Oj, där ser man. Skillnaden på de andra exempel du drar upp, är att jag kan säga till fjortisarna som skriker. Det är svårt att säga till ett jättelitet barn. Då är det snarare förälderns ansvar. Alltså ditt.

Att du som förälder skiter ganska hårt i om din unge skulle störa någon, och tycker att de som stör sig på det kan byta café, gör att jag direkt undrar: om jag står och skriker på din unge att han är äcklig och att hans mamma äcklar mig lika mycket, skulle det störa dig? Och skulle du byta café eller skulle du säga till mig att sluta?

Visst kan jag säga till fjortisarna. Mongot och den senildementa pensionären då?


Givetvis skulle det störa mig och jag skulle agera därefter. Skillnaden är att du är (något så när) vuxen och bör ha kontroll över dina handlingar medan ett litet barn ej har det. Att som vuxen förolämpa någon medvetet är en viss skillnad mot att som 6 mån gammal uttrycka sitt missnöje.

Nu är det så att små barn existerar i samhället och som förälder tycker jag mig ha rätten att vistas på mer eller mindre alla lämpliga platser. Barn skriker ibland och jag tycker de skall ha rätt att göra det också. Störs man så otroligt av det så får man helt enkelt flytta på sig.

F.ö får du gärna svara på de frågor jag ställde som du valde att inte citera.

Om ett mongo eller en dement pensionär skulle börja skrika hejvillt, så hade jag ringt polis för då behöver de hjälp.

Störs man av dina barn som skriker på ett fik, så får man helt enkelt flytta på sig ja... eller så får du dra. Det är lite det jag försöker komma fram till, vad anser du ger dig en moralisk och etisk rätt att störa andra människor med dina skrikande barn på icke-allmänna platser?

Det borde väl gå att införa en åldersgräns. Dvs en åldergräns på 10 år kanske.

Sen när blev ett fik "icke-allmän plats"?
Visst fiken är privatägda dock klassas det som allmänplats ändå.
Med tanke på rökförbuden som infördes så var det "rökförbud på allmän plats som skulle gälla"
Allmänplats är ju krogen, caféer, affärer och köpcentrum etc.