2009-03-12, 02:00
#1
Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
2009-03-12, 03:53
#2
Det var mig en redig sågning. Jag är fascinerad av att någon orkar lägga så mycket energi på en forskningsrapport från 1994. Används den fortfarande som argument i debatten?
2009-03-12, 14:43
#3
Tja, om det var väl använd tid och energi är en sak... men hursomhelst: Studien är från 1997 och, jo, det refereras fortfarande flitigt till den - inte bara i Sverige utan även internationellt i såväl rent feministiska som rent forskningspolitiska sammanhang. Jag vågar nog påstå att den tillhör feministisk kanon och dessvärre är ganska allmänt accepterad även bland folk som är kritiska till feminismen.
Se t.ex. en artikel från 23 januari i år som dessutom nämner att Wold och Wennerås p.g.a. studien blev hedersdoktorer på Chalmers 2006:
http://www.fria.nu/artikel/77181
Så här skrev Christina Hoff-Sommers i mars 2008 om studien:
http://www.american.com/archive/2008...ore-like-a-man
Se t.ex. en artikel från 23 januari i år som dessutom nämner att Wold och Wennerås p.g.a. studien blev hedersdoktorer på Chalmers 2006:
http://www.fria.nu/artikel/77181
Citat:
För tre år sedan fick hon en hedersdoktorsutnämning från Chalmers efter att hon tillsammans med Agnes Wold forskat om vad som styr kvinnors och mäns möjligheter att göra forskarkarriär.
– Vår forskning visar att det läckande röret beror på att kvinnor bedöms hårdare än män. Även om en kvinna och en man har publicerat lika många artiklar, så tror man att mannen är mer kompetent, säger Christine Wennerås.
– Vår forskning visar att det läckande röret beror på att kvinnor bedöms hårdare än män. Även om en kvinna och en man har publicerat lika många artiklar, så tror man att mannen är mer kompetent, säger Christine Wennerås.
Så här skrev Christina Hoff-Sommers i mars 2008 om studien:
http://www.american.com/archive/2008...ore-like-a-man
Citat:
The Wenneras-Wold article caused a sensation both in Europe and the United States and is now a staple in the gender-equity literature. A recent article in Scientific American referred to it as the one and only “thorough study of the real-world peer-review process” and judged its findings “shocking.” When the NSF polled 19 institutions that had received gender-equity ADVANCE grants, it asked which materials “had proved the most effective in their institutional transformation projects?” The Wenneras-Wold study made it to the NSF short list of four must-read “top research articles.” The Shalala/NAS “Beyond Bias” report describes the piece as a “powerful” tool for educating provosts, department chairs, and search committees about bias. The charter for the October 17 House subcommittee hearing gave particular prominence to the Swedish study.
2009-03-18, 16:13
#4
"Diskussion
De resultat som presenterats i denna rapport visar att kvinnliga sökande hade mindre chans än männen att få anslag hos FAS under de två åren 2004–2005. Enligt analyserna är denna könsskillnad i huvudsak en sammansättningseffekt. Professorer, vare sig de är kvinnor eller män, har större chans än doktorer att få anslag. Samtidigt är det män som dominerar bland professorer, och kvinnor bland doktorer. När man väger in detta i analysen försvinner i stort sett könsskillnaden i chansen att få anslag. Bland doktorer kvarstår dock en favör för männen; även om denna skillnad inte är statistiskt säkerställd är det en tendens som kan förtjäna vaksamhet och fördjupade analyser.
Man bör hålla i minnet att analyserna bara täcker två år och ett forskningsråd, så de ger inte underlag för någon mer generell slutsats. Sandström och Hällsten [3] visar på avsevärda variationer över tid i chansen för kvinnliga sökande att få anslag från svenska forskningsråd. (Där framgår för övrigt att chanserna för kvinnliga sökande var exceptionellt dåliga vid Medicinska forskningsrådet det år (1995) som Wennerås och Wold analyserar. Efter 1995 ser läget bättre ut för kvinnor – mycket som en följd av studiens resultat – men också före 1995 var kvinnors chanser bättre.) Det är därför angeläget att inte bara analysera ett enskilt år utan att kontinuerligt följa utvecklingen.
Det kan dock noteras att i de fåtal studier som finns (förutom den av Wennerås och Wold) har man inte funnit några [2, 4], eller motstridiga belägg [5], för könsbias. I den senare studien fann man att kvinnliga sökande missgynnades inom vissa discipliner vid det undersökta forskningsrådet, inom andra var kvinnligt kön en bonus."
http://www.lakartidningen.se/include...articleId=7917
De resultat som presenterats i denna rapport visar att kvinnliga sökande hade mindre chans än männen att få anslag hos FAS under de två åren 2004–2005. Enligt analyserna är denna könsskillnad i huvudsak en sammansättningseffekt. Professorer, vare sig de är kvinnor eller män, har större chans än doktorer att få anslag. Samtidigt är det män som dominerar bland professorer, och kvinnor bland doktorer. När man väger in detta i analysen försvinner i stort sett könsskillnaden i chansen att få anslag. Bland doktorer kvarstår dock en favör för männen; även om denna skillnad inte är statistiskt säkerställd är det en tendens som kan förtjäna vaksamhet och fördjupade analyser.
Man bör hålla i minnet att analyserna bara täcker två år och ett forskningsråd, så de ger inte underlag för någon mer generell slutsats. Sandström och Hällsten [3] visar på avsevärda variationer över tid i chansen för kvinnliga sökande att få anslag från svenska forskningsråd. (Där framgår för övrigt att chanserna för kvinnliga sökande var exceptionellt dåliga vid Medicinska forskningsrådet det år (1995) som Wennerås och Wold analyserar. Efter 1995 ser läget bättre ut för kvinnor – mycket som en följd av studiens resultat – men också före 1995 var kvinnors chanser bättre.) Det är därför angeläget att inte bara analysera ett enskilt år utan att kontinuerligt följa utvecklingen.
Det kan dock noteras att i de fåtal studier som finns (förutom den av Wennerås och Wold) har man inte funnit några [2, 4], eller motstridiga belägg [5], för könsbias. I den senare studien fann man att kvinnliga sökande missgynnades inom vissa discipliner vid det undersökta forskningsrådet, inom andra var kvinnligt kön en bonus."
http://www.lakartidningen.se/include...articleId=7917
2009-03-18, 16:46
#5
Mer om tveksamma påståenden från Wold-Wennerås i en debattartikel:
http://www.anst.uu.se/dla05000/Kvinnorskarriar.html
"Diskussion
Valet mellan karriär inom eller utanför universitet görs ofta under åren närmast efter disputation. Denna period sammanfaller för många kvinnor såväl som män med småbarnsföräldraskap. Det skulle därför vara anmärkningsvärt om inte rådande eller planerad barnsituation i någon mån bidrog till karriärval, i synnerhet med tanke på den osäkra anställningssituation som ofta råder vid universitet efter disputation.
Slutsatsen från Wennerås och Wold att barn inte påverkar kvinnliga forskares vetenskapliga produktivitet synes vara alltför kategorisk och beaktar som framgår ovan inte undersökningarnas storlek, tidsperiod, forskningsområde och land. Flera av studierna gäller mycket små statistiska material. Alla tre rapporterna från de nordiska länderna visar tvärtom att tiden med små barn upplevs som en stressfylld period. Dessutom finns en uppenbar risk att intrycket av bibehållen vetenskaplig produktivitet under småbarnstiden beror på ett kontinuerligt bortfall från de universitetsanställda av forskare som inte fortsätter publicera i samma utsträckning.
Föräldrasituation torde vara svår att jämföra mellan länder om inte typen av barnomsorg beaktas. De tre undersökningarna från USA måste tolkas försiktigt eftersom föräldraledighet är kortare och deltidsarbete betydligt mindre vanligt än i Sverige. Dessutom är barnflickor vanligare i USA medan daghem av svensk model knappast är ett dominerande alternativ. Även kvinnliga disputerade i länder som Portugal, Spanien och Östeuropa har troligen barnflickor eller hjälp från släktingar oftare än svenska forskare.
Den norska studien (11) visade att kvinnor ofta konkurrerar med män som är yngre om anställningar. Översatt till svenska förhållanden skulle detta kunna innebära att kvinnor kan ha svårare att konkurrera om den första anställningsnivån efter disputation, forskarassistent, som vanligtvis i första hand skall gå till personer som disputerat högst fem år tidigare.
KVA:s enkät fick flest förslag till förändringar beträffande just anställningssituationen och flera av förslagen hade koppling till familjebildning. Enkäten visade dessutom att kvinnor vid universitet oftare är barnlösa än dem utanför universiteten (34% mot 23% för dem som disputerat 1988-95). Även om det skulle vara så att kvinnors produktivitet i form av vetenskapliga artiklar inte påverkas av barn så är det utifrån KVA:s enkät sannolikt att barnsituationen likväl har betydelse för kvinnors karriärval.
Flexibla daghemstider skulle kunna vara en rimlig åtgärd, i synnerhet för forskare med en hög grad av experimentell versamhet eller fältarbete. En sådan förbättring av barnomsorg får på intet sätt minska viljan till andra förändringar som kan öka möjligheterna för kvinnor att forska vid universitet. Även andra orsaker såsom eventuella manliga nätverks hämmande inverkan borde utredas. KVA-rapporten påpekar också att problem och hinder för kvinnor inom universitet sannolikt är mycket olika mellan ämnesområden. Ytterligare studier är därför önskvärda som jämför kvinnor och män inom enskilda forskningsområden.
Kritiken mot KVA:s enkät förefaller utifrån övriga studiers olika brister alltför kategorisk och orättvis. Samtliga undersökningar bör självfallet bedömas lika kritiskt. En av de stora fördelarna med KVA:s undersökning är att den gäller ett stort material, nästan lika stort som de tre andra nordiska undersökningarna tillsammans, och betydlig mer homogent.
Med hänsyn till KVA-enkätens resultat och de tidigare studiernas resultat såväl som brister komplikationer är det rimligt att föräldraskap och föräldraledighet även i fortsättningen beaktas vid tillsättande av anställningar och vid bedömning av ansökningar om forskningsanslag. Förutom de otillfredsställande tjänstekonstruktionerna efter disputation kan barnsituation vara en faktor som bidrar till att en större andel kvinnor än män lämnar universiteten efter disputation."
http://www.anst.uu.se/dla05000/Kvinnorskarriar.html
"Diskussion
Valet mellan karriär inom eller utanför universitet görs ofta under åren närmast efter disputation. Denna period sammanfaller för många kvinnor såväl som män med småbarnsföräldraskap. Det skulle därför vara anmärkningsvärt om inte rådande eller planerad barnsituation i någon mån bidrog till karriärval, i synnerhet med tanke på den osäkra anställningssituation som ofta råder vid universitet efter disputation.
Slutsatsen från Wennerås och Wold att barn inte påverkar kvinnliga forskares vetenskapliga produktivitet synes vara alltför kategorisk och beaktar som framgår ovan inte undersökningarnas storlek, tidsperiod, forskningsområde och land. Flera av studierna gäller mycket små statistiska material. Alla tre rapporterna från de nordiska länderna visar tvärtom att tiden med små barn upplevs som en stressfylld period. Dessutom finns en uppenbar risk att intrycket av bibehållen vetenskaplig produktivitet under småbarnstiden beror på ett kontinuerligt bortfall från de universitetsanställda av forskare som inte fortsätter publicera i samma utsträckning.
Föräldrasituation torde vara svår att jämföra mellan länder om inte typen av barnomsorg beaktas. De tre undersökningarna från USA måste tolkas försiktigt eftersom föräldraledighet är kortare och deltidsarbete betydligt mindre vanligt än i Sverige. Dessutom är barnflickor vanligare i USA medan daghem av svensk model knappast är ett dominerande alternativ. Även kvinnliga disputerade i länder som Portugal, Spanien och Östeuropa har troligen barnflickor eller hjälp från släktingar oftare än svenska forskare.
Den norska studien (11) visade att kvinnor ofta konkurrerar med män som är yngre om anställningar. Översatt till svenska förhållanden skulle detta kunna innebära att kvinnor kan ha svårare att konkurrera om den första anställningsnivån efter disputation, forskarassistent, som vanligtvis i första hand skall gå till personer som disputerat högst fem år tidigare.
KVA:s enkät fick flest förslag till förändringar beträffande just anställningssituationen och flera av förslagen hade koppling till familjebildning. Enkäten visade dessutom att kvinnor vid universitet oftare är barnlösa än dem utanför universiteten (34% mot 23% för dem som disputerat 1988-95). Även om det skulle vara så att kvinnors produktivitet i form av vetenskapliga artiklar inte påverkas av barn så är det utifrån KVA:s enkät sannolikt att barnsituationen likväl har betydelse för kvinnors karriärval.
Flexibla daghemstider skulle kunna vara en rimlig åtgärd, i synnerhet för forskare med en hög grad av experimentell versamhet eller fältarbete. En sådan förbättring av barnomsorg får på intet sätt minska viljan till andra förändringar som kan öka möjligheterna för kvinnor att forska vid universitet. Även andra orsaker såsom eventuella manliga nätverks hämmande inverkan borde utredas. KVA-rapporten påpekar också att problem och hinder för kvinnor inom universitet sannolikt är mycket olika mellan ämnesområden. Ytterligare studier är därför önskvärda som jämför kvinnor och män inom enskilda forskningsområden.
Kritiken mot KVA:s enkät förefaller utifrån övriga studiers olika brister alltför kategorisk och orättvis. Samtliga undersökningar bör självfallet bedömas lika kritiskt. En av de stora fördelarna med KVA:s undersökning är att den gäller ett stort material, nästan lika stort som de tre andra nordiska undersökningarna tillsammans, och betydlig mer homogent.
Med hänsyn till KVA-enkätens resultat och de tidigare studiernas resultat såväl som brister komplikationer är det rimligt att föräldraskap och föräldraledighet även i fortsättningen beaktas vid tillsättande av anställningar och vid bedömning av ansökningar om forskningsanslag. Förutom de otillfredsställande tjänstekonstruktionerna efter disputation kan barnsituation vara en faktor som bidrar till att en större andel kvinnor än män lämnar universiteten efter disputation."
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
