Läxhjälp (behöver lite vägledning)

Behöver lite vägledning i några frågor rörande ekonomi eftersom jag inte har rätt bok för min kurs (lång historia). Sen är det ju lite svårt att Googla på dessa frågor eftersom det rör sig om mer överskådande begrepp. Nu är jag inte ute efter att fuska, behöver bara lite vägledning eftersom jag inte är säker på vilka svar jag ska söka efter.

1) Vilka medel kan användas för att komma ur en lågkonjunktur?
2) Varför har låg inflation högsta prioritet?
3) Klimathotet står ofta i kontrast till ekonomiska mål. Kan du nämna något och ge en kommentar till ditt svar.

Den sista frågan är lite extra luddig

Ekon. övrigt → NEK

/mod

1) Avvaktan
2) Ar det verkligen sa? Om inflation verkligen vore nagot som riksbanken ogillade sa skulle val inte riksbanken skapa den? Att trycka pengar ar ett bra satt att beskatta folket utan att de marker av det, men om man gor det for mycket sa blir folk frustrerade och vreda. Det ar darfor inflationen halls pa en nagorlunda lag niva, men anda hogre an noll %.
3) En apa som roker cigarr. Kommentar: Jag gillar mitt svar for att apor per automatik ar underhallande, och apor som sysslar med aktiviteter som vanligtvis ar reserverade for manniskor blir alltid hejdlost roligt. Samtidigt ar det tankevackande. Ar vi och apor verkligen sa olika? Om en apa kan roka cigarr, vad ar det som sager att du och jag ar mer manskliga an apan? Kanske borde apor ha samma medborgerliga rattigheter som manniskor?

1. Expansiv finans- och penningpolitik.
2. Stabilt penningvärde inger förtroende och skapar stabilitet.

Det bara förlänger krisen och gör skiten värre.

Det beror helt och hållet på vilken skola man tillhör, och inom makro finns det inte en skola som är dominant. Nu i debatten hörs det väldigt många keynesianska röster, trots att den har minskat i relevans i akademiska cirklar sedan 70-talet.


Enligt nuvarande riksbankschef är det för att penningpolitik, i det långa loppet inte har någon påverkan på ekonomiskt resultat. Man skulle kunna sänka arbetslösheten på kort sikt genom att skapa mer inflation (då skulle fackens minimilöner inte hålla ute lika många arbetare), men man anser att facken då bara kommer höja sina lönekrav mer än vad de annars gör så effekten blir +-0.

EDIT: Detta bygger nog främst på Friedman och Phelps teorier om "naturlig"/strukturell arbetslöshet.


Besvärligt, det verkar som att målet "ha ett bra klimat" är ett annat sorts mål än "äta god mat" eller "få högre löner", men egentligen finns det inte någon anledning att dela upp målen i ekonomiska och klimatiska. Nåja, en korrekt formulering av problemet är att: Om politiker ökar skatterna för att försöka påverka miljön kommer folk ha mindre resurser att satsa på andra saker; folk får bl.a. relativt lägre löner och tillväxten blir lägre, vilket sägs skall kompenseras i det långa loppet av statens åtgärder. Men frågan är om pengarna spenderas på ett smart sätt, d.v.s. om global uppvärmning är det största och farligaste hotet. Bjorn Lomborg argumenterar övertygande för att så inte är fallet.

Ok, tackar för vägledningen. Nu vet jag åtminstånde vad det rör sig om.