Vi ses eller vi syns?

Det kan det naturligtvis göra men samtidigt finns det väl ingen tendens till att det håller på att bli mindre vardagligt eller skämtsamt över tiden? Det är ju knappast något man skriver på en gravsten eller i en begravningsannons.

*Vi syns i himlen, din Gunnar

Detta gäller naturligtis bara i den reciproka betydelsen (träffas). I andra betydelser kan det ju vara godtycklig stilnivå.

Jag säger ibland "vi ses" och ibland "vi syn(e)s" utan att tänka, så håller inte riktigt med.

Ja, fast då är du väl på en vardaglig lättsam nivå?

Vad tycker du passar bäst på ett gravband?


1. Vi ses i himlen, älskade mak(e/a)
2. Vi syn(e)s i himlen, älskade mak(e/a)

Ja, det är en vardaglig nivå.

Jag hade mer väntat mig 1, men 2 hade kanske fungerat om personen ofta själv sa "vi syns".

Vill jag vara jätteformell skriver jag "vi träffas".

Tråden handlade från början om vilket som var korrekt och det vill jag hävda att båda uttrycken är (i vardagliga sammanhang). Jag tror att "vi syns" är på väg att förlora den skämtsamma klangen.

OK. Det tror inte jag. Om det inte låg något skämtsamt eller lättsamt i formen så skulle den ju inte låta direkt komisk i mer formella sammanghang?


Hitler och Chamberlain syntes för ett möte om situationen i Tjeckoslovakien

"sågs" hade också låtit lite för vardagligt men inte direkt komiskt.

"Vi ses" säger jag oftast, men det beror på tillvaron.