2003-11-27, 17:33
#1
EDIT: Ställ inte massa frågor i den här tråden! Skriv här enbart om ni vill kommentera eller lägga till något till guiden!
Det har varit mycket personer som frågar kring IMEI nummer och byta och operatörs lås och sånt så jag hittade en text som jag tror alla har nytta av. Det är inte jag som skrivigt den vet inte vad jag hittade den men jag tror att det är från phrecom, sista biten om IMEI nummer har jag översatt så rätta mej gärna för jag stavar sämst.
Gsm terminaler (lås & div.)
------------------------------
En gsm terminal som det heter är en vanlig gsm telefon eller annan mobil enhet som används för att komunicera med. Jag har här tänkt att beskriva lite olika
förkortningar över olika typer av lås och hur man märker att telefonen är låst
i respektive typ. Om vi börjar från början med olika lås så finns det lås på både sim kortet som på terminaler. De lås som man kan finna på ett sim kort är:
*Pin
*Pin2
*PUK
Pin koden är det lås som man oftast ser när man slår på sin terminal
då telefonen frågar efter Pin kod. denna kod kan man ändra fritt som användare.
i de flesta fall när man får sitt sim kort. så är inte pin koden aktiverad på kortet utan måste göras manuelt. Standard för de flesta kort innan användaren
har bytt sin pin kod är 0000 som kod. Pin koden är i första han tänkt för att skydda simkortet mot obehöriga från att använda kortet utan tillåtelse.
Pin2 är en kod som man använder för att utföra vissa inställningar i sin terminal. Långt ifrån alla gsm terminaler har funktioner som är spärrade med pin2.
dock så har de flesta nyare gsm terminal stöd för denna kod.
PUk koden är en 8'a siffrig kod som tillhandahålls från operatören till kortet.
Puk koden aktiveras efter att man slagit sin pin kod fel 3 gånger. Denna funktion finns för att undvika så kallad bruteforceing mot kortet som har sin pin
aktiverad. Buteforcing är en metod som används för att komma fram till rätt lösenord/kod på något som är låst och går till på ett sådant vis att man testar
alla kombinationer som går för att komma åt det låsta objektet. Självklart har även PUK sin begränsning men är dock högre. man kan slå fel PUK kod ända upp
till 10 ggr slår man dock sin puk kod fel 10ggr så är kortet obrukbart för all framtid och kan så gott som slängas.
Om vi nu övergår till nästa kod som man kan dyka på i en terminal är den sk.
Säkerhetskoden/Telefonlåset. Detta är en kod som man som användare kan ställa
in för att ingen obehörig skall kunna använda en terminal utan tillåtelse.
På denna kod finns det ingen gräns för hur många gånger man kan så in koden
men koden kan variera mellan 2-8 siffror så det skulle ta ett tag att bruteforca
fram rätt kod. Denna kod framträder först när man slår på telefonen eller
efter att man slagit in pin koden. Det finns dock program som klarar av att
ta bort denna typen av lås.
Nu skall vi övergå till andra typer av lås som sätt av operatörer.
Och som vanliga användare igentligen inte skall hava tillgång till.
Nedan följer en liten lista på olika typer av lås som kan sättas
av operatörerna Dock tänker jag bara beskriva De vanligaste lite
mera grudligt och vad de betyder.
*nsck
*nck
*PPK
*CCK
*SPCK
*PCK
*imei
Nsck låset är nog det mest kända låset i sverige idag och används flitigt.
När en telefon är låst med typen NSCK så kan telefonen bara kan användas i den
operatörens nät. Ex Om du idag skall köpa en telefon med erbjudande så som
Köp denna nokia 3310 med comviq kontant. så har operatören(comviq i detta
fall) bundit telefonen till sig så att den inte går att använda i några andra
operatörers nät ex. Telia och Europolitan.
Nck låset är något strängare än NSCK. Om en terminal är nck låst har användaren
inga som hellst möjligheter att byta sim kort. med andra ord terminalen är låst
imot simkortet och inte hela nätet. Det är dock sällan man ser denna typ av lås.
Alla de senare typer av lås går att programera bort på något vis. Program för
att göra detta kan återfinnas på http://mobile.box.sk. samt ritningar på olika kablar. Dessa program jobbar på så vis att dom går in och Flashar programvaran
i terminalen. Med att flasha menas att man byter ut en programvara eller en liten del i programvaran som befinner sig i en hårdvara så som i eepromar. I de
flesta fall när programmen komunicerar med din telefon via kabel så används en seriel komunikation i hastigheten 9600bps en stopbit samt ingen paritet och 8
bitars flöde(9600 8N1). Så om du har en kabel och känner för att titta på vad din telefon kastar ut för skräp kan du kolla genom att du öppnar en vanlig
terminal så som hyperterminalen eller i dos ex. Terminate. och ställer in de parametrar som var för att prata med telefonen. Din telefon fungerar som ett
vanligt modem ungefär och går att komunicera med via at komandon nedan följer några komandon du kan använda om du känner dig manad. Dessa komandn skall
skrivas följt av 0x0A, 0x0D som motsvarar enter (radbrytning).
ATA Svara i terminalen om det ringer
AT+GMI Tillverkarens identifikation
AT+GMO Få svar på vilken modell du använder.
AT+GMR Få svar på vilken revision din programvara har
ATDxxx; Slå ett nummer och ring
ATH Lägg på
AT+CFUN=? Definiera mängd av funktionalitet gentimot ström som äts
AT+CFUN=0 Stäng av terminalen
AT+CBC Efterfråga bateristatus
Detta är generella at kommandon men jag kan inte garantera att alla fungerar på alla terminaler.
---------------------------------------------------------------------------------------------------- ------
Det här är en liten text där jag ska försöka förklara IMEI och IMEISV strukturen. IMEI (International Mobile Equipment Identity) består av en 14 siffror lång
nummer serie, somliga säger att den är 15 siffror lång men det kommer jag till senare. IMEI består av 4 sektioner: TAC, FAC, SN, CD.
IMEI:
TAC (Type Approval Code):
TAC är dom första 6 siffrorna i IMEI nummret. Har man dom här första siffrorna kan man få reda på vilken typ av telefon koden hör till. Tex: jag har en
SonyEricsson T610 och mitt IMEI nummer börjar med 351253, då vet jag att om jag hittar ett likadant nummer så hör det till en likadan telefon modell.
FAC (Final Assembly Code):
FAC är dom 2 siffrorna som kommer efter TAC, med andra ord siffra nummer 7 och 8 i ditt IMEI nummer. Dessa siffror regleras av var och vilken tillverkare som
gjort telefonen.
FAC (Final Assembly Code):
FAC is a 2 digit number that comes directly after TAC with other words number 7 and 8 in the IMEI number. The final assembly code provides you with from
where the phone is made and from witch manufacturer.
SN (Serial number):
Nästa 6 siffror är telefonens serienummer. Det finns inte så mycket och berätta om det i och med att det är upp till var och en av tillverkarna att sätta
dessa.
CD (Check Digit):
Här har du förklaringen vad dom 14 siffrorna står för som telefonen använder. Den sista siffran (nummer 15) används bara som en kontroll siffra så telefonen
vet om det är ett accepterat IMEI nummer. Den här siffran räknas ut med en "modula10" algorithm, även känd som Luhms algorithm. När jag sa förut att IMEI
bara består av 14 siffror så är det för att den 15:de siffran alderig används i GSM/3G nätet. När man försöker ansluta med en telefon så skickar telefonen
bara dom 14 siffrorna. Så vad används den sista siffran till? Jo när man skapar ett IMEI nummer eller om man ska lägga in det i en databas så används den här
siffran för att verifiera att man skrivigt in det korekt.
IMEI exempel:
XXXXXX-XX-XXXXXX-X
IMEISV:
IMEISV (International Mobile Equipment Identity Software Version number) Finns oftast på nyare telefoner. Det här nummret är ett IMEI med 2 extra siffror.
Dom sista 2 siffrorna inehåller mjukvaruversionen som leverantören kan vilja ha skickat till sej. Som ni ser är SVN lagt efter checksiffran, så om
leverantören vill ha IMEI nummret från telefonen så kommer den att skicka IMEISV och SVN i en string. Check siffran har inget att gör med SVN.
IMEISV exempel:
XXXXXX-XX-XXXXXX-X-XX
Svartlistning av telefoner:
Som ni vet kan en leverantör svartlista telefonen(spärra) så man inte kan använda den. Det brukar man göra om telefonen blir stulen. När leverantören gör
detta så listar man telefonen i nåt som heter EIR (Equipment Identity Register).
Vit listad:
När telefon är vit listad kan du använda den utan några problem.
Grå listad:
Om leverantören grå listar telefonen så betyder det nästan alltid att den blivigt stulen eller att den har stört nätet på något sätt. Detta märker man genom
att det inte går att ringa men man kan koppla upp sej mot nätet. Leverantören kan använda detta för att spåra var en telefon är någonstans.
Svart listad:
Om telefonen är svart listad så har du inte ens tillåtelse att koppla upp mot nätet
Det har varit mycket personer som frågar kring IMEI nummer och byta och operatörs lås och sånt så jag hittade en text som jag tror alla har nytta av. Det är inte jag som skrivigt den vet inte vad jag hittade den men jag tror att det är från phrecom, sista biten om IMEI nummer har jag översatt så rätta mej gärna för jag stavar sämst.
Gsm terminaler (lås & div.)
------------------------------
En gsm terminal som det heter är en vanlig gsm telefon eller annan mobil enhet som används för att komunicera med. Jag har här tänkt att beskriva lite olika
förkortningar över olika typer av lås och hur man märker att telefonen är låst
i respektive typ. Om vi börjar från början med olika lås så finns det lås på både sim kortet som på terminaler. De lås som man kan finna på ett sim kort är:
*Pin
*Pin2
*PUK
Pin koden är det lås som man oftast ser när man slår på sin terminal
då telefonen frågar efter Pin kod. denna kod kan man ändra fritt som användare.
i de flesta fall när man får sitt sim kort. så är inte pin koden aktiverad på kortet utan måste göras manuelt. Standard för de flesta kort innan användaren
har bytt sin pin kod är 0000 som kod. Pin koden är i första han tänkt för att skydda simkortet mot obehöriga från att använda kortet utan tillåtelse.
Pin2 är en kod som man använder för att utföra vissa inställningar i sin terminal. Långt ifrån alla gsm terminaler har funktioner som är spärrade med pin2.
dock så har de flesta nyare gsm terminal stöd för denna kod.
PUk koden är en 8'a siffrig kod som tillhandahålls från operatören till kortet.
Puk koden aktiveras efter att man slagit sin pin kod fel 3 gånger. Denna funktion finns för att undvika så kallad bruteforceing mot kortet som har sin pin
aktiverad. Buteforcing är en metod som används för att komma fram till rätt lösenord/kod på något som är låst och går till på ett sådant vis att man testar
alla kombinationer som går för att komma åt det låsta objektet. Självklart har även PUK sin begränsning men är dock högre. man kan slå fel PUK kod ända upp
till 10 ggr slår man dock sin puk kod fel 10ggr så är kortet obrukbart för all framtid och kan så gott som slängas.
Om vi nu övergår till nästa kod som man kan dyka på i en terminal är den sk.
Säkerhetskoden/Telefonlåset. Detta är en kod som man som användare kan ställa
in för att ingen obehörig skall kunna använda en terminal utan tillåtelse.
På denna kod finns det ingen gräns för hur många gånger man kan så in koden
men koden kan variera mellan 2-8 siffror så det skulle ta ett tag att bruteforca
fram rätt kod. Denna kod framträder först när man slår på telefonen eller
efter att man slagit in pin koden. Det finns dock program som klarar av att
ta bort denna typen av lås.
Nu skall vi övergå till andra typer av lås som sätt av operatörer.
Och som vanliga användare igentligen inte skall hava tillgång till.
Nedan följer en liten lista på olika typer av lås som kan sättas
av operatörerna Dock tänker jag bara beskriva De vanligaste lite
mera grudligt och vad de betyder.
*nsck
*nck
*PPK
*CCK
*SPCK
*PCK
*imei
Nsck låset är nog det mest kända låset i sverige idag och används flitigt.
När en telefon är låst med typen NSCK så kan telefonen bara kan användas i den
operatörens nät. Ex Om du idag skall köpa en telefon med erbjudande så som
Köp denna nokia 3310 med comviq kontant. så har operatören(comviq i detta
fall) bundit telefonen till sig så att den inte går att använda i några andra
operatörers nät ex. Telia och Europolitan.
Nck låset är något strängare än NSCK. Om en terminal är nck låst har användaren
inga som hellst möjligheter att byta sim kort. med andra ord terminalen är låst
imot simkortet och inte hela nätet. Det är dock sällan man ser denna typ av lås.
Alla de senare typer av lås går att programera bort på något vis. Program för
att göra detta kan återfinnas på http://mobile.box.sk. samt ritningar på olika kablar. Dessa program jobbar på så vis att dom går in och Flashar programvaran
i terminalen. Med att flasha menas att man byter ut en programvara eller en liten del i programvaran som befinner sig i en hårdvara så som i eepromar. I de
flesta fall när programmen komunicerar med din telefon via kabel så används en seriel komunikation i hastigheten 9600bps en stopbit samt ingen paritet och 8
bitars flöde(9600 8N1). Så om du har en kabel och känner för att titta på vad din telefon kastar ut för skräp kan du kolla genom att du öppnar en vanlig
terminal så som hyperterminalen eller i dos ex. Terminate. och ställer in de parametrar som var för att prata med telefonen. Din telefon fungerar som ett
vanligt modem ungefär och går att komunicera med via at komandon nedan följer några komandon du kan använda om du känner dig manad. Dessa komandn skall
skrivas följt av 0x0A, 0x0D som motsvarar enter (radbrytning).
ATA Svara i terminalen om det ringer
AT+GMI Tillverkarens identifikation
AT+GMO Få svar på vilken modell du använder.
AT+GMR Få svar på vilken revision din programvara har
ATDxxx; Slå ett nummer och ring
ATH Lägg på
AT+CFUN=? Definiera mängd av funktionalitet gentimot ström som äts
AT+CFUN=0 Stäng av terminalen
AT+CBC Efterfråga bateristatus
Detta är generella at kommandon men jag kan inte garantera att alla fungerar på alla terminaler.
---------------------------------------------------------------------------------------------------- ------
Det här är en liten text där jag ska försöka förklara IMEI och IMEISV strukturen. IMEI (International Mobile Equipment Identity) består av en 14 siffror lång
nummer serie, somliga säger att den är 15 siffror lång men det kommer jag till senare. IMEI består av 4 sektioner: TAC, FAC, SN, CD.
IMEI:
TAC (Type Approval Code):
TAC är dom första 6 siffrorna i IMEI nummret. Har man dom här första siffrorna kan man få reda på vilken typ av telefon koden hör till. Tex: jag har en
SonyEricsson T610 och mitt IMEI nummer börjar med 351253, då vet jag att om jag hittar ett likadant nummer så hör det till en likadan telefon modell.
FAC (Final Assembly Code):
FAC är dom 2 siffrorna som kommer efter TAC, med andra ord siffra nummer 7 och 8 i ditt IMEI nummer. Dessa siffror regleras av var och vilken tillverkare som
gjort telefonen.
FAC (Final Assembly Code):
FAC is a 2 digit number that comes directly after TAC with other words number 7 and 8 in the IMEI number. The final assembly code provides you with from
where the phone is made and from witch manufacturer.
SN (Serial number):
Nästa 6 siffror är telefonens serienummer. Det finns inte så mycket och berätta om det i och med att det är upp till var och en av tillverkarna att sätta
dessa.
CD (Check Digit):
Här har du förklaringen vad dom 14 siffrorna står för som telefonen använder. Den sista siffran (nummer 15) används bara som en kontroll siffra så telefonen
vet om det är ett accepterat IMEI nummer. Den här siffran räknas ut med en "modula10" algorithm, även känd som Luhms algorithm. När jag sa förut att IMEI
bara består av 14 siffror så är det för att den 15:de siffran alderig används i GSM/3G nätet. När man försöker ansluta med en telefon så skickar telefonen
bara dom 14 siffrorna. Så vad används den sista siffran till? Jo när man skapar ett IMEI nummer eller om man ska lägga in det i en databas så används den här
siffran för att verifiera att man skrivigt in det korekt.
IMEI exempel:
XXXXXX-XX-XXXXXX-X
IMEISV:
IMEISV (International Mobile Equipment Identity Software Version number) Finns oftast på nyare telefoner. Det här nummret är ett IMEI med 2 extra siffror.
Dom sista 2 siffrorna inehåller mjukvaruversionen som leverantören kan vilja ha skickat till sej. Som ni ser är SVN lagt efter checksiffran, så om
leverantören vill ha IMEI nummret från telefonen så kommer den att skicka IMEISV och SVN i en string. Check siffran har inget att gör med SVN.
IMEISV exempel:
XXXXXX-XX-XXXXXX-X-XX
Svartlistning av telefoner:
Som ni vet kan en leverantör svartlista telefonen(spärra) så man inte kan använda den. Det brukar man göra om telefonen blir stulen. När leverantören gör
detta så listar man telefonen i nåt som heter EIR (Equipment Identity Register).
Vit listad:
När telefon är vit listad kan du använda den utan några problem.
Grå listad:
Om leverantören grå listar telefonen så betyder det nästan alltid att den blivigt stulen eller att den har stört nätet på något sätt. Detta märker man genom
att det inte går att ringa men man kan koppla upp sej mot nätet. Leverantören kan använda detta för att spåra var en telefon är någonstans.
Svart listad:
Om telefonen är svart listad så har du inte ens tillåtelse att koppla upp mot nätet
