Förtidspension i framtiden

Medans rationalisering sker på löpande band runt om i samhället så minskar arbetsbördan per person. Det finns dock faktorer som ökar det totala behovet av arbete, såsom en ökande konsumtion, ökande vårdbehov av äldre, ökad byråkrati, hög ineffektiv invandring osv. Med tanke på miljörörelsen så kan vi minska behovet av onödig konsumtion, med sunt förnuft kan vi minska mängden onödig byråkrati. När 40-talisterna börjar dö ut så lindrar vi dagens äldrevårdsituation. Om invandringen minskar samtidigt som vi ställer större krav på de invandrare vi tar in så att de inte kommer hit några år och åker sen hem för att leva som prinsar i sina hemländer. Då kan vi äntlingen börja bygga ut bidragsvälfärden igen.

Alla som är ute på arbetsmarknaden idag är inte dugliga till att prestera tillräckligt bra på dagens utbud av jobb utan att bli utsliten. Andra personer har bättre förutsättningar. Med tiden blir arbetsmarknaden allt hårdare. Enklare jobb ersätts med automation och inte är det väl meningen att de som inte klarar av något annat än de jobb som automatiseras ska behöva försöka att söka en massa jobb de inte klarar av? Om vi istället erbjuder dessa "latmaskar" höga förtidspensioner direkt via en arbetsförmedlare i ett tidigt skede så kan vi förbättra attityder till automatisering, vilket det idag finns ett motstånd mot eftersom man måste sparka folk som sedan ska behöva springa iväg på jobbsökarkurser mm för att få ut sin ganska låga akassa. Istället borde arbetsförmedlingen vara mer aktiv och kolla mer kritiskt på de sparkade för att avgöra vilka som kan jobba med något annat och vilka som det skulle vara bra att förtidspensionera efter överenskommelse.

När det gäller ungdommar så har vi en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige. Jag antar att många som tog studenten i år inte kommer få något jobb framöver. De som vill kan nog försöka, men en hel del är tydligen odugliga till den stressiga kunskapsintensiva arbetsmarknad som vi nu har i Sverige, där behovet av vissa enklare yrken minskar.

Jaaaa ... det skulle det kanske.

I alla fall är det såhär att vi idag inte har någon förtidspension, utan sjukersättning, och en förutsättning för att få den är att det finns en varaktig nedsättning i den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.
Pensionering på rent arbetsmarknadsmässiga grunder går inte.

Men visst, jag håller med om att samhället i många fall skulle må betydligt bättre om vissa människor hölls borta från arbetsmarknaden, men det är ju något som mest brukar diskuteras när det rör arbetsrätt, LAS, etc.

Vad du nog inte tar hänsyn till är att konjunkturen kommer att variera även i framtiden. Då kommer "överskottet" att pensioneras i dåliga tider, och det uppstår ett "underskott" i goda tider som somliga säkert vill försöka lösa med ökad invandring. I nästa lågkonjunktur kör man ett varv till, och efter något decenium blir nettot att vi har importerat en massa pensionärer. Och vad har vi vunnit på det?

Fast det verkar som att många som sitter på arbetsplatser idag har stora nedsättningar i prestationsförmågan. För att inte tala om alla arbetslösa som är hänvisade till att skicka arbetsansökningar.

Givetvis måste vi ha socialt ihärdiga människor på caféer som tar hand om turister. Men i nästa högkonjunktur tror jag att sverige blir ett ganska ointressant land för högteknologiska företag när det gäller att leta efter duktiga medarbetare. Kina, Pakistan och Indien ökar kraftigt andelen folk med akademisk spetskompetens. Samtidigt finns flera funktioner vi kan lösa med automatisering, i USA är man mycket bättre på att rensa industrierna på arbetskraft och det har man varit i flera år. Det finns flera industrier där inte en människa förekommer vid tillverkningsprocessen. Den ena robotten lämnar över ett föremål till den andra. Det betyder inte att alla industriarbetare kan jobba med administrativa uppgifter på kontor som ställer helt andra krav än vad industriarbete gör.

Det finns en framtid då bussar kör utan busschaufförer, det finns en framtid då konsum är obemannat, det finns en framtid när en stor del av våran befolkning inte duger till att arbeta med de tillgängliga jobb som finns. Vad dessa personer har att göra i högkonjunkturer har jag inte riktigt förstått. Jag undrar om de kommer få något vettigt gjort öht.

Diskussionen om att automatisera monotona arbetsuppgifter med maskiner känns redan väldigt passé. Det som skett de senaste decenniet är ju att fler och fler arbeten flyttar till låglöneländer.
Det kommer inom några år inte finnas någon invandring hit, tvärt om så kommer vi se allt fler som flyttar härifrån om en kursändring inte sker.

Jag tror att vi måste börja anamma Keynes resonemang om att korta arbetstiden och att fler delar på arbetstiden och därmed också lönen.

I Sverige har vi valt en modell där vi via skattesedeln bedriver en fördelningspolitik där vissa arbetar medan andra inte deltar alls i arbetslivet.

Det där är nog en av de viktigaste frågorna vi har att kämpa med, vad ska människor syssla med när allt mindre okvalificerad arbetskraft behövs?

Antingen så måste ju fler öka sin kapacitet för att kunna göra sig värdefulla på arbetsmarknaden även i framtiden, eller så måste vi anpassa oss till ett samhälle där en del förmår bidra och andra inte. Då finns det ju två möjliga vägar: Endera så tillåts klyftorna att öka till den grad att det åter blir lönsamt för den ena delen av befolkningen att köpa enkla tjänster av den andra, eller så accepterar man ett samhälle där en del av befolkningen skapar värde som transfereras till en del av befolkningen som är passiva mottagare.

Därför är dagens förda asylsnyltarpolitik helt vansinnig.

Inte om klyftorna tillåts att öka till den grad att det åter blir lönsamt för den ena delen av befolkningen att köpa enkla tjänster av den andra. Då kan du t ex få billig fönsterputsning av "asylsnyltare".

Fan heller att jag släpper in MENA-drägg i mitt hem att putsa fönster.

Två saker sker, automatisering och outsourcing. Industrier som inte väljer att flytta blir tvugna till att automatisera för att förbättra konkurenskraften. Det finns flera industrier runt om i Sverige där de ersätter folk med maskiner efter att de går i pension. Nu har ju detta varit allmänt bekant sedan början av industrialiseringen. På 1800-talet ersattes ju många hantverksjobb med maskiner. Men eftersom konsumtionsbehovet hela tiden ökat så skapas ju fler, fast mindre monotona jobb.

I nuläget så är vi påväg mot den senare, eller vi är väl redan där och jobbar oss mer åt detta håll. Andelen av Sveriges invånare som heltidsarbetar minskar efter varje konjunkturcykel.

Till slut kanske vi får ett samhälle där en majirotet sysslar med arbetsmarknadsåtgärder såsom CV-skrivarkurser, svampplockning, mental coachning, praktisering på företag, mm.

Jag ser inte riktigt hur folk med olika skills och kompetens ska kunna dela på en arbetstid.