Olöst mord: Christer Persson, Göteborg, 1985.

Hoppet om en lösning ute
Christer Persson sköts ihjäl i sin videobutik av en okänd mördare i mars 1985. Mordet är bland de sista som preskriberas och hans anhöriga har tvingats ge upp hoppet om en lösning.

Det snöade den 10 mars 1985. Lillemor Persson Dohsé minns hur hon vinkade av sin man Christer och deras 18-årige son Thomas när de tog sällskap iväg på morgonen. Christer drev en videobutik på Värmlandsgatan i centrala Göteborg och skulle vara tillbaka hemma i lägenheten i Frölunda framåt kvällen var det sagt.
- Han hade din nya tröja på sig när ni gick, den med brun mocka på, och en rutig skjorta under, säger Lillemor och vänder sig mot Thomas som sitter intill henne på kaféet där vi träffas.
Christer Persson kom aldrig hem till middagen den där kvällen för drygt 25 år sedan. Han hittades i stället mördad i sin videobutik, ihjälskjuten med ett vapen som polisen beskrivit som ett lerduveskyttegevär.

"Som en overklig film"
Lillemor berättar hur hon möttes av blåljus och sirener när hon svängde in på Värmlandsgatan för att få reda på varför ingen svarade när hon ringde till butiken. Hon kände direkt att något var väldigt fel och beskriver det som att hon hamnade mitt i en overklig film. Utöver sorgen och saknaden kämpade
Christers anhöriga med att försöka förstå varför. Men polisens mordutredning gick allt annat än framåt. Månad lades till månad utan att man lyckades spåra vem som begått mordet eller ens hitta ett troligt motiv.
- Det enda polisen sagt är att mördaren oftast är någon som känner offret. Men de har aldrig hittat någon misstänkt. Man undrar och undrar, vem gjorde det och varför, säger Lillemor.
I mars i år preskriberades mordet på Christer. Det betyder att polisen lagt ned utredningen och att mördaren skulle kunna ge sig till känna och erkänna men ändå slippa straff.

Bra att tidsbegränsningen försvinner
I och med den nya lagen som nu träder i kraft tas preskriptionstiden bort för alla mord som inträffat efter den 1 juli 1985. För Lillemor och Thomas kommer de nya reglerna tre månader för sent, men de tycker ändå att det är bra att tidsbegränsningen försvinner.
- Det är fel att man haft en 25-årsgräns. Folk som gör sånt här ska känna sig jagade resten av sitt liv. De ska inte kunna andas ut och släppa det efter 25 år som i vårt fall, säger Thomas.
Hur kändes det när tiden gick ut?
- Olof Palme mördades ett år efter pappa och det är svårt att låta bli att tro att de gör den här ändringen nu för att inte mordet på honom ska preskriberas. När jag tänker på det känns det orättvist att vårt fall lagts ned. Men samtidigt var det längesedan familjen på allvar trodde att de skulle få veta vem som mördade Christer.
- Jag tänker på det här varje dag, jag lever med det. Men för mig försvann nog hoppet om en lösning när det hade börjat gå över tio år utan att det hänt något, säger Lillemor.