Ny automatkarbin sökes: Ak 6 (ramavtal med Sako om 5,56 och 7,62 mm AK samt lite annat. Mars -23 /Mod)

Frågan är också om inte 6,8-nånting snarare kunde va en lämplig ny skarpskyttekaliber? Skita i 7,62x51 helt och hållet..

En-två bössor per pluton (även vid vissa ej stridande förband som ersättning för KSP 90) kanske?

Jag bara funderar..

Så kan det ju vara, att när man talar om "utvecklingspotentialen" hos 7,62 så menar man att vapnen kan byggas om till 6,8. Historiskt sett följer NATO alltid USA när det gäller kaliberval.

6,8 är i vilket fall som helst en bra kaliber för skarpskyttar och kulsprutor, överlägsen 7,62 på längre avstånd. Däremot exakt samma svagheter som 7,62 när det gäller ammunitionens vikt/volym och rekyl, så mindre lämplig för allmänt bruk skulle jag tro.

Du menar som hur NATO valde .45 ACP istället för 9x19, att man valde .223 istället för 5,56x45, att man valde 28mm och 37mm till lvakan, istället för 40mm, att man valde 107mm grk istället för 120mm grk, att man valde 90mm stridsvagnspjäs, istället för 105mm ,att man valde 152mm stridsvagnspjäs istället för 120mm slätborrad?

Verkligheten är snarare exakt tvärtom, d.v.s. att NATO och USA i de flesta fall har standardiserat på europeiska kalibrar.

Det finns egentligen bara ett noterbart undantag och det är 7,62x51 och det var ett val som hade starka logistiska argument, då NATO hade massvis med olika gevärskalibrar och nästan alla gevär och kulsprutor inom NATO relativt lätt kunde byggas om till 7,62x51. Med 6,8mm finns det bara logistiska argument som talar mot den kalibern, då vi redan har 7,62x51 och då 6,8mm skulle resultera i mycket dyrare ammunition och mycket högre slitage på vapnen.

.50 BMG.

5.56 är förstås en utveckling av .223 så knappast någon "europeisk kaliber".

Men lika fullt så innebar införandet av belgiska 5,56x45 som ny NATO-standard, att man körde över USA och att USA behövde byta ut alla sina gevär, från M16A1 till M16A2.

.50BMG användes för övrigt av massvis av NATO-länder redan innan NATO bildades (p.g.a. amerikansk lend-lease och surplus) och det existerade i praktiken inga konkurrerande europeiska kalibrar. Samtidigt så ansåg de flesta NATO-länder att tunga kulsprutor var för tunga för den eldkraft som de gav och hade för lite eldkraft för sin vikt, så det spelade ingen roll vilken kaliber som blev standard, eftersom inte tänkte använda tunga kulsprutor i någon nämnvärd omfattning ändå, utan fokusera på kulsprutor i gevärskaliber och automatkanoner.

När USA tramsade runt med 12,7mm kulspruta på F-86 Sabre, så hade Frankrike och Storbritannien sedan ~1940 gått över till 20mm och satsade på 30mm akan. När USA satta 12,7mm ksp på stridsvagnar, satte alla andra kulsprutor i 7,62x51 där, när USA satte 12,7mm ksp på pansarskyttefordon, satte alla andra 20mm akan eller 7,62mm ksp där.

12,7mm ksp fick dock en renässans när det kalla kriget tog slut och hela NATO skulle leka kolonialpolis.

Så standardiseringen av 12,7x99 handlade om att bekräfta att en kaliber som alla redan använde och som alla förutom USA avsåg att överge för mycket lättare eller mycket kraftigare doningar, skulle vara standard.

Jag känner inte exakt till den interna politiken bakom hur 5,56 antogs eller om USA "kördes över" eller inte. Jag bara konstaterar att 5,56 är en mild utveckling av .223, som USA antog 17 år före NATO. USA hade som jag förstår det lobbat för övergång från 7,62 till .223 (eller 5.56) i tio år innan de fick som de ville, till priset av smärre modifieringar (som de kanske ville genomföra ändå).

Kanske samma sak händer med 6,8, d.v.s. att NATO antar 6,8 med smärre förändringar med några års eftersläpning.

USA:s införde .223 nerifrån. Hierakin högre upp jobbade med olika vansinniga lösningar (inte helt olikt .227 Fury) i bl.a. SPIW-programmet och såg 7,62x51 som en ren interimlösning. .223 infördes sedan av SAC för att ersätta M1 Carbine, när resten av flygvapnet såg hur bra vapnet och kalibern var införde den, varefter specialförbanden, därefter förbanden i Vietnam och därefter Marinkåren införde den. Till slut så tvingades t..o.m. US Army att erkänna att denna utombölingskaliber och att detta utombölingsvapen var så överlägset interimkaliber 7,62x51 i gevär och det missfoster som var M14, att man som en interimlösning skulle ersätta interimlösningen 7,62x51 med interimlösningen .223 och att man skulle ersätta interimlösningen M14 med interimlösningen M16, samtidigt som man fortsatte med sina projekt för att utveckla nya superdupergevär i superduperkalibrar.

Så när NATO diskuterade att standardisera en ny mellanklasspatron, så hade man att välja mellan .223 som användes som standard av bl.a. USA, Frankrike och Italien, samt av bl.a. brittiska specialförband, det som kom att bli 5,56x45 (från Belgien) och 4,85x49 från Storbritannien. Man valde således att köra över inte bara USA, utan även Storbritannien, Frankrike och Italien, till förmån för den kaliber som man kom fram till var bäst, trots att det innebar att USA, Frankrike och Italien skulle behöva byta ut eller bygga om alla sina vapen och i fallet Storbritannien konstruera om.

Vad gäller motiven för att införa 6,8x51 så är argumenten inte särskilt starka. Ska man använda högtrycksammunitionen så kommer kostnaderna för ammunition och slitage på vapnen att skena iväg och detta för högre träffsannolikhet på avstånd som Ukraina återigen har visat är helt ointressanta i ett riktigt krig och för att få en marginell höjning av genomslaget i kroppsskydd. Väljer man att bara köra på standardtrycksammunitionen, så är skillnaden mot 7,62x51 NATO försumbar, samtidigt som kostnaden av att byta ut alla pipor och bygga upp nya ammunitionslager finns kvar.

Problemet med 6,8x51 är att kravställningen var framtagen för att agera kolonialpolis i Afganistan, med ologiska förklaringar om att det skulle vara för krig mot en konventionell motståndare. Samtidigt så valde man den kaliber som gav absolut minst tekniska fördelar på sikt, eftersom man valde ett alternativ med extremt högt tryck (vilket i praktiken gör ljuddämpare till ett skallkrav), som kan göra val av bullpupkonfiguration och kort pipa de facto omöjligt även med ljuddämpare, man valde de alternativ som ger maximal mirage, maximalt slitage och högsta möjliga vikt på ammunitionen.

Hade man valt något av de andra alternativen med komposithylsor och t.o.m. teleskopisk ammunition, så hade man i.a.f. fått en hel del tekniska fördelar, jämfört med konventionella hylsor.

6,8x51 ter sig som ungefär samma vansinne som britterna och kanadensarna höll på med innan första världskriget med .276 Enfield, respektive .280 Ross, baserat på de brittiska och kanadensiska erfarenheterna från de extremt långa skjutavstånden i det andra Boerkriget.

Högtrycksammunitionen (som är hela resonemanget bakom 6,8x51) verkar än så länge gå loss på 13$ per patron för US Army, så 25ggr dyrare per patron vid inköp av miljontals patroner, än vad en civilist kan få 5,56x45 i 1000-pack för. I praktiken kostnad i nivå med patroner till en mindre akan.

Och då återstår frågan att se hur lång livslängden på den ammunitionen blir, med tanke på risken för galvanisk korrosion.

Såg 45 minuter Ukraina go-pro video från "Chosen company" ikväll på youtube. Inte en chans att det finns någon mening att skyttesoldater ska lunka runt på 7.62 gevär p.g.a penetrationskraft.
Nu är det klart att svenska styrkor inte 100% hamnar i samma stridssituation eller att olika miljöer kan te sig olika, men herregud vilket totalt kaos det är i "verkligt" modernt infanterikrig.

Ska komma en del två snart. Men det man såg i del 1 var ett väl förberett gäng som i princip direkt hamnar i kaos med tonvis av drönare "droppers" som behöver nedkämpas och är nästan omöjliga att träffa, fiender som gömmer sig i gräs och små håligheter i raserade murar och bunkrar.

I princip 95% av skyttet verkar ske bara i en generell riktning helt utan någon större förhoppning att träffa något men snarare att få tyst på andra sidan. Nästan samtliga skador som inträffar beror på drönare, mortars, random RPG salvor, handgranater etc.

Hade varit en komplett mardröm att behöva agera i sådan miljö med en tung AK med litet magasin och få reserver och tunga kulor. Det är bara att köra på med 5.56 och lägga alla pengar på drönarförband och samband. Spaningsdrönare, attackdrönare, denialdrönare osv.

Jag föreställer mig att man tänker använda den normalt laddade civila versionen med vanlig kopparhylsa för övning. Kanske också för allmänt bruk i krig, när man inser att fördelarna med hybridversionen är små och nackdelarna många.

Då har man på sätt och vis återuppfunnit hjulet och fått ett mellanting mellan 7mm-08 och 6,5 CM, som förvisso är trevliga patroner och bättre på långa avstånd än 7,62x51. Men då hade man lika gärna kunnat ta en av dem, 6,5 CM används ju redan av amerikanska militären.

Nytt nyhetsbrev om införandet är ute nu, ligger offentligt här:
https://blogg.forsvarsmakten.se/arme...sbrev-oktober/

Viss förändring av planerna - sammanfattningsvis kommer alla vpl tilldelas Ak24 under utbildningsåret 25/26 och man har inte helt landat i hur omfattande inköpen av interimsvapen blir. Som jag förstått det är det helt en kostnadsfråga.

Fortfarande ingen info om 7,62 vs 5,56?