Citat:
Ursprungligen postat av
blue_no1
mm håller med helt, det är liksom som ett eget personligt fängelse att vara helt ensam liksom, man kan ju inte bara gå iväg till folk o börja surra eller nåt då tror dom ju att man är helt psyko.. jag känner samma sak, man vill ju liksom inte just börja prata med nån om nån börjar prata att man känner sig jätteensam ju, det skulle ju vara riktigt skumt. ibland vill man innerst inne ändå, det är inte kul att inte ha vänner..
jag hade massa "vänner" men bröt med dessa förrut när jag ville ändra mitt liv, o nu känner jag verkligen att jag inte passar nånstans alls, varken hos kriminella eller vanligt folk..
som man bäddar får man ju ligga, o jag ångrar inte jag la ner buset, men jag saknar sällskapet, ensam hela tiden nästan numer..
Hej!
Det verkar definitivt som en svår sits det du hamnat i. Hur gammal är du? Har du hört talas om KRIS - kriminellas revansch i samhället. Dom vet hur det är när man lämnar "buset" bakom sig, dom är beredda att ta emot dig när du står ensam. Ett tips.
Mvh.