Bra självbiografiska serier

Vilka självbiografiska serier gillar ni?

Jag gillar bland annat Riad Sattoufs Framtidens Arabsvit och Glenn Heads Chartwell Manor och Chicago.

I Sverige blir det svårare. Bromander gillar jag, men han kallar själv många av sina verk för "ljug-självbiografiska historier" och historierna i Kellermans Rocky är delvis självbiografiska; vilket såklart inte är förvånade.
Och var går gränsen?
Att skarva lite på sanningen tror jag de flesta serieskapare som gjort självbiografiska verk någon gång gjort.

https://seriewikin.serieframjandet.s...ramtidens_arab
https://www.adlibris.com/se/bok/char...-9789189603011
https://seriewikin.serieframjandet.s...rafiska_serier

Derfs Backderfs "My Friend Dahmer" kan ju klassas som självbiografisk även om den inte främst fokuserar på Derf själv. Men grymt bra.

Håller med, riktigt bra och Backderf (som sagt själv är med) gjorde mycket research inför boken.

Oh, en uppskattningstråd för Backderf's My Friend Dahmer? Sign me up.

OT: Det finns en grafisk novell/självbiografi skriven av en svensk, men titeln har jag helt tappat. Monstret från Småland? Något sådant.

Har själv inte läst mer än ett uttdrag som publicerades i Rocky-tidningen för hundra år sen, kan se om jag hittar nummret när jag kommer hem.

Alt. Så skriver jag till frugan och ser om hon hittar skiten.

Edit: Frugan leverar. 'Henrik Bromander - Smålands Mörker' heter den. Nu blev jag dock osäker på om den faktiskt är självbiografisk, men det är inte bara jag som gör antagandet: http://dagensbok.com/2014/06/28/smalands-morker/

Ja men främst är det ju han & hans kompisars erfarenheter av Dahmer, researchen var väl mest om de sektioner där ingen av Derf eller vännerna är med.

Jepp, som vad Dahmer sagt på polisförhör samt info via FBI's-arkiv.
Skrev lite om boken för några år sedan: (FB) Tips, rekommendationer, och andra goda läsupplevelser. Snälla motivera!

Välskrivet!

"Simons 120 dagar" och "Död kompis" av Simon Gärdenfors är bra, läst dem?

Absolut! Gillar bägge böcker. Simons 120 dagar är härligt knarkig och Död Kompis har jag också skrivit om (dock kort inlägg): (FB) Tips, rekommendationer, och andra goda läsupplevelser. Snälla motivera!

"Smålands mörker" kändes så autentisk när jag läse den att jag var övertygad om att den var självbiografisk, men den är uppdiktad.

Vill även tipsa om Återvändsgränder – Min uppväxt i Palma de Mallorca av Gabi Beltrán (manus) och Bartolomé Seguí (bild).
Boken handlar om manusförfattaren Beltrán uppväxt i ett slumkvarter i Palma de Mallorca. Jag blev själv tipsad om boken av användaren schizophrenia.


Apropå Bromander upptäckte jag honom via serien "Mitt älskade värnhem" som gick i Sydsvenskan för en massa år sedan. Och serien känns väldigt självbiografisk; En man som går runt och mest betraktar omgivningen kring stadsdelen han bor i. Men har för mig att karaktären/Bromander(?) utmålas som lönfet och senare har jag förstått att Bromander bör vara ganska vältränad, då han tränar kickboxning eller någon liknande kampsport och har gjort det ett tag.
Men jag vet fortfarande inte om Mitt älskade Värnhem är självbiografisk, jag tror dock det. Bortsett från att han eventuellt gjort sig själv mindre vältränad.
Så han är bra på det där, att göra serier som känns självbiografiska eller får läsaren att fundera kring hur sanningsenlig serien är.

Precis, hans alster ska inte vara självbiografiska som jag förstått det, men han verkar ändå friskt inspireras av sin uppväxt/tillvaro. Så visst, lite ändrade namn/platser/kroppshydda, men jag tror nog ändå inspirationen hämtats från hans liv i grova drag.

Oavsett en mycket bra författare, man sugs handlöst in i berättelserna han målar upp.