2006-09-13, 15:14
#1
Hepatit C FAQ
Q: Vad är hepatit?
A: Hepatit betyder leversjukdom, och förekommer i väldigt många former. Man kan få hepatit av exempelvis alkohol och mediciner, och man kan smittas av hepatitvirus. Denna text kommer att handla om den sistnämnda kategorin, och främst hepatit C virus (HCV).
Q: Vad är då hepatit C?
A: Hepatit C är ett blodsburet virus som sakta men säkert skadar levern. Levern helas visserligen igen, men eftersom ärr bildas kan levern till sist sluta fungera p.g.a. av alla ärr. Detta tillstånd kallas levercirros, och kan leda till döden om man inte får en levertransplantation. HCV kan också leda till levercancer.
Q: När upptäcktes hepatit C?
A: Man har länge kännt till hepatit A och B, som i folkmun har kallats gulsot, men det var inte fören 70-talet som forskare lade märke till att det fanns gulsot som inte var hepatit A eller B. Man kallade dessa fall för "non-A, non-B hepatitis", men man visste inte exakt vad det var fören 1989. Men även om man medicinforskare kännt till HCV under hela 90-talet så har det inte talas så mycket om det hos allmänheten. Detta är kanske p.g.a. den enorma uppmärksamheten som HIV fått, vilket har gjort att HCV kommit lite i skymundan.
Q: Hur vanligt är hepatit C?
A: Bland sprutnarkomaner är det väldigt vanligt! Mer en regel än ett undantag, faktiskt. I skrivandes stund beräknar man att 70-80% av alla som injicerar gatudroger och olagligt införskaffade mediciner är positiva (HCV+). Dessa siffror gäller Finland, men de ser ungefär likadana ut i Sverige, USA och Storbritannien och gäller högst antagligen i merparten av västvärlden. Dock så är det säkert de flesta av personerna i dessa undersökningar personer med svåra missbruksproblem, medan vanliga brukare inte lika ofta kommer till myndigheternas kännedom. Därför är HCV kan procenten smittade droginjicerare nog vara lite lägre, p.g.a. att inte så många sporadiska och/eller försiktiga användare deltagit i undersökningarna.
Bland folk som inte injicerar droger är hepatit C givetvis inte alls lika vanligt, men det förekommer. Innan 90-talet testade man t.ex. inte blodtransfusioner för HCV, så en hel del människor smittades på det sättet. Professionella västerländskare tatuerare är noga med att deras verktyg är rena, men tatuerar man sig t.ex. i tredje världen eller i fängelse så finns risken att man får HCV. Sen kan man även smittas om råkar sticka sig på en infekterad kanyl (som t.ex. ligger på marken, eller som man hanterar om man jobbar inom vården), eller på vilket sätt som helst som blod kan komma i kontakt med blod. Att dela tandborste eller rakhyvel med en infekterad är t.ex. att utsätta sig för en onödig risk.
Mycket av informationen på internet om heptait C är har tillkommit med "copy-paste"-metoden, och därför står det på många ställen att man kan smittas genom att dela snortrör. Detta gäller förstås bara om någon person blöder näsblod då han eller hon snortar, och blodet sedan på något sätt kommer upp i en annan persons blodomlopp vid en annan snortning. Risken att sedlar skall innehålla HCV är nog inte särskilt stor, och ännu mindre är risken att det torkade blodet isåfall skall komma upp i näsan på en annan snortare och smitta honom eller henne.
Q: Kan hepatit C smitta via sex?
A: HCV är som sagt blodburet. Om smittat blod kommer i ditt blodomlopp så är du smittad. Normalt innebär sex ingen blodkontakt, och således borde det vara lugnt. Men om du t.ex. skulle råka sex med/vara en tjej som är oskuld eller har mens finns det ju en viss risk. S&M-sexlekar (piskor och sånt) och analsex ökar också riskerna. Förutom att se till att ingen har några sår i skrevet så är det förstås kondom som är skyddet som gäller. Glidmedel är ett annat alternativ minskar också friktionen och risken för sår. HCV kan förstås också smitta via tungkyssar, så har man sår i munnen, tungpiercings som inte är ordentligt läkta, etc gäller det att se upp.
Q: Smittar hepatit från mor till barn vid förlossningar?
A: Det är möjligt, men inte alls vanligt. Och HCV smittar inte via bröstmjölk.
Q: Jag har hört att man kan rena smittade verktyg om man sköljer dem med varmt vatten och kanske lite starka kemikalier?
A: Visst, alla organismer kan dö, och HCV är inget undantag. Men det räcker ju med att några få celler skall överleva för att du skall bli smittad, så det är nog att utsätta sig för en väldigt onödig risk. Det finns rapporterade fall av folk som skjutit med infekterade verktyg som de behandlat på olika sätt, och klarat, men det finns också många som infekterats trots att de sköljt ur verktygen. Bunkra upp med lite verktyg istället, de finns att köpa lagligt på apotek i Finland, Danmark och Norge och man kan också beställa sprutor och kanyler på internet. I Malmö finns även en sprutbytesstation.
Q: Smittar Hepatit C via blandkoppar och skedar?
A: Om det kommit infekterat blod i koppen (t.ex. genom att någon först injicerat och sen använt samma nål eller pump för att hämta mer ur samma kopp) så kan man bli smittad. Om var och en som använder koppen bara använder sitt eget lösningsvatten och sköljer ur koppen mellan att olika personer använder den är förstås risken inte lika stor, men den är fortfarande precis lika onödig att ta.
Q: Vilka symptom ger hepatit C?
A: Många som är infekterade har symptom som då och då "blommar upp". Dessa innebär att huden och ögonvitorna blir gula (därav namnet gulsot), att pisset blir brunt och skiten vitgrå. Man kan också må väldigt illa och kräkas. Men inte alla får dessa symptom. Vissa får bara mildare symptom som värk i höger sida och i lederna, nedstämdhet, nedsatt aptit, nedsatt ämnesomsättning och känslan av att cigaretter inte längre smakar lika bra. Många känner inte ens av några symptom alls, eller liter så lite av symptomen att de aldrig inser att de har HCV.
Att du inte får några symptom betyder dock inte att sjukdomen inte skadar dig. Som sagt så inflammeras levern och dess sönderbrytning är en process som fortskrider långsamt. Man beräknar att en tredjedel av de infekterade får cirrosis inom 20 år och en tredjedel inom 30 år. Den återstående tredjedelens levrar skadas så långsamt att de inte hinner få någon cirros under livet, men det betyder ju fortfarande inte att HCV inte skadar dem. Har man HCV måste man ju fortfarande akta sig så att man inte smittar andra, och det är också bäst att undvika alkohol, eftersom det påskyndar skadorna på levern. Att samtidigt vara infekterad med hepatit B gör också att man skadas snabbare.
Om man kör hårt på droger kanske det känns onödigt att bry sig om man får/har HCV eller inte, eftersom det ändå känns väldigt osannolikt att man lever i 20 år, men det kan ju faktiskt hända att saker och ting förändras och att man tar tag i sitt liv en dag. Så även om man inte har några symptom kan det löna sig att hålla sig borta från alkohol och vaccinera sig mot hepatit B.
Q: Vad är skillnaden på akut och kronisk hepatit C?
A: Då man först smittas så börjar kroppen kämpa emot smittan. Man utvecklar antikroppar som försöker rena blodet från viruset. Tiden då detta sker, som tar upp till sex månader, kallas den akuta fasen av sjukdomen. I vissa fall lyckas kroppen (ca 25% av fallen, det varierar lite mellan olika folkgrupper, men mer om det senare) bli av med HCV av sig själv, men oftast fäster sig viruset och blir kroniskt. Vissa får symptom redan under den akuta fasen, men de flesta drabbas först då de varit smittade ett tag.
Q: Vad är hepatit?
A: Hepatit betyder leversjukdom, och förekommer i väldigt många former. Man kan få hepatit av exempelvis alkohol och mediciner, och man kan smittas av hepatitvirus. Denna text kommer att handla om den sistnämnda kategorin, och främst hepatit C virus (HCV).
Q: Vad är då hepatit C?
A: Hepatit C är ett blodsburet virus som sakta men säkert skadar levern. Levern helas visserligen igen, men eftersom ärr bildas kan levern till sist sluta fungera p.g.a. av alla ärr. Detta tillstånd kallas levercirros, och kan leda till döden om man inte får en levertransplantation. HCV kan också leda till levercancer.
Q: När upptäcktes hepatit C?
A: Man har länge kännt till hepatit A och B, som i folkmun har kallats gulsot, men det var inte fören 70-talet som forskare lade märke till att det fanns gulsot som inte var hepatit A eller B. Man kallade dessa fall för "non-A, non-B hepatitis", men man visste inte exakt vad det var fören 1989. Men även om man medicinforskare kännt till HCV under hela 90-talet så har det inte talas så mycket om det hos allmänheten. Detta är kanske p.g.a. den enorma uppmärksamheten som HIV fått, vilket har gjort att HCV kommit lite i skymundan.
Q: Hur vanligt är hepatit C?
A: Bland sprutnarkomaner är det väldigt vanligt! Mer en regel än ett undantag, faktiskt. I skrivandes stund beräknar man att 70-80% av alla som injicerar gatudroger och olagligt införskaffade mediciner är positiva (HCV+). Dessa siffror gäller Finland, men de ser ungefär likadana ut i Sverige, USA och Storbritannien och gäller högst antagligen i merparten av västvärlden. Dock så är det säkert de flesta av personerna i dessa undersökningar personer med svåra missbruksproblem, medan vanliga brukare inte lika ofta kommer till myndigheternas kännedom. Därför är HCV kan procenten smittade droginjicerare nog vara lite lägre, p.g.a. att inte så många sporadiska och/eller försiktiga användare deltagit i undersökningarna.
Bland folk som inte injicerar droger är hepatit C givetvis inte alls lika vanligt, men det förekommer. Innan 90-talet testade man t.ex. inte blodtransfusioner för HCV, så en hel del människor smittades på det sättet. Professionella västerländskare tatuerare är noga med att deras verktyg är rena, men tatuerar man sig t.ex. i tredje världen eller i fängelse så finns risken att man får HCV. Sen kan man även smittas om råkar sticka sig på en infekterad kanyl (som t.ex. ligger på marken, eller som man hanterar om man jobbar inom vården), eller på vilket sätt som helst som blod kan komma i kontakt med blod. Att dela tandborste eller rakhyvel med en infekterad är t.ex. att utsätta sig för en onödig risk.
Mycket av informationen på internet om heptait C är har tillkommit med "copy-paste"-metoden, och därför står det på många ställen att man kan smittas genom att dela snortrör. Detta gäller förstås bara om någon person blöder näsblod då han eller hon snortar, och blodet sedan på något sätt kommer upp i en annan persons blodomlopp vid en annan snortning. Risken att sedlar skall innehålla HCV är nog inte särskilt stor, och ännu mindre är risken att det torkade blodet isåfall skall komma upp i näsan på en annan snortare och smitta honom eller henne.
Q: Kan hepatit C smitta via sex?
A: HCV är som sagt blodburet. Om smittat blod kommer i ditt blodomlopp så är du smittad. Normalt innebär sex ingen blodkontakt, och således borde det vara lugnt. Men om du t.ex. skulle råka sex med/vara en tjej som är oskuld eller har mens finns det ju en viss risk. S&M-sexlekar (piskor och sånt) och analsex ökar också riskerna. Förutom att se till att ingen har några sår i skrevet så är det förstås kondom som är skyddet som gäller. Glidmedel är ett annat alternativ minskar också friktionen och risken för sår. HCV kan förstås också smitta via tungkyssar, så har man sår i munnen, tungpiercings som inte är ordentligt läkta, etc gäller det att se upp.
Q: Smittar hepatit från mor till barn vid förlossningar?
A: Det är möjligt, men inte alls vanligt. Och HCV smittar inte via bröstmjölk.
Q: Jag har hört att man kan rena smittade verktyg om man sköljer dem med varmt vatten och kanske lite starka kemikalier?
A: Visst, alla organismer kan dö, och HCV är inget undantag. Men det räcker ju med att några få celler skall överleva för att du skall bli smittad, så det är nog att utsätta sig för en väldigt onödig risk. Det finns rapporterade fall av folk som skjutit med infekterade verktyg som de behandlat på olika sätt, och klarat, men det finns också många som infekterats trots att de sköljt ur verktygen. Bunkra upp med lite verktyg istället, de finns att köpa lagligt på apotek i Finland, Danmark och Norge och man kan också beställa sprutor och kanyler på internet. I Malmö finns även en sprutbytesstation.
Q: Smittar Hepatit C via blandkoppar och skedar?
A: Om det kommit infekterat blod i koppen (t.ex. genom att någon först injicerat och sen använt samma nål eller pump för att hämta mer ur samma kopp) så kan man bli smittad. Om var och en som använder koppen bara använder sitt eget lösningsvatten och sköljer ur koppen mellan att olika personer använder den är förstås risken inte lika stor, men den är fortfarande precis lika onödig att ta.
Q: Vilka symptom ger hepatit C?
A: Många som är infekterade har symptom som då och då "blommar upp". Dessa innebär att huden och ögonvitorna blir gula (därav namnet gulsot), att pisset blir brunt och skiten vitgrå. Man kan också må väldigt illa och kräkas. Men inte alla får dessa symptom. Vissa får bara mildare symptom som värk i höger sida och i lederna, nedstämdhet, nedsatt aptit, nedsatt ämnesomsättning och känslan av att cigaretter inte längre smakar lika bra. Många känner inte ens av några symptom alls, eller liter så lite av symptomen att de aldrig inser att de har HCV.
Att du inte får några symptom betyder dock inte att sjukdomen inte skadar dig. Som sagt så inflammeras levern och dess sönderbrytning är en process som fortskrider långsamt. Man beräknar att en tredjedel av de infekterade får cirrosis inom 20 år och en tredjedel inom 30 år. Den återstående tredjedelens levrar skadas så långsamt att de inte hinner få någon cirros under livet, men det betyder ju fortfarande inte att HCV inte skadar dem. Har man HCV måste man ju fortfarande akta sig så att man inte smittar andra, och det är också bäst att undvika alkohol, eftersom det påskyndar skadorna på levern. Att samtidigt vara infekterad med hepatit B gör också att man skadas snabbare.
Om man kör hårt på droger kanske det känns onödigt att bry sig om man får/har HCV eller inte, eftersom det ändå känns väldigt osannolikt att man lever i 20 år, men det kan ju faktiskt hända att saker och ting förändras och att man tar tag i sitt liv en dag. Så även om man inte har några symptom kan det löna sig att hålla sig borta från alkohol och vaccinera sig mot hepatit B.
Q: Vad är skillnaden på akut och kronisk hepatit C?
A: Då man först smittas så börjar kroppen kämpa emot smittan. Man utvecklar antikroppar som försöker rena blodet från viruset. Tiden då detta sker, som tar upp till sex månader, kallas den akuta fasen av sjukdomen. I vissa fall lyckas kroppen (ca 25% av fallen, det varierar lite mellan olika folkgrupper, men mer om det senare) bli av med HCV av sig själv, men oftast fäster sig viruset och blir kroniskt. Vissa får symptom redan under den akuta fasen, men de flesta drabbas först då de varit smittade ett tag.
