Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Nykter sen 21 december då jag åkte in på avgiftning. Går helt ok, även om livet kunde vara lite roligare. Tränar en hel del.

Har länge misstänkt att koffein gör mig stressad och leder tankarna till alkohol om kvällarna för att varva ner. Har under en lång tid begränsat koffeinet till mornarna. Igår drack jag två burkar energidryck för att komma igång bättre på jobbet.

Som ett brev på posten kom tankarna på alkohol senare på kvällen när jag kände mig rastlös och stressad. Det blev inget men kändes som ett close call.

Så det blir fortsatt begränsat koffeinintag framledes.

En mkt bra idé! Jag gick över till te i januari och kommer aldrig gå tillbaka igen!

Blev alltid så slö och sugen på annat när kaffet sveptes. Antagligen för det är för många dåliga vanor som kommer upp.

Februari gick bra, 29 dagar av nykterhet.

Sen var det tillbaka i samma visa. AW nästan alla dagar i veckan. Ibland sex bira, ibland en. Därutöver extra många på helgen. Få vita dagar blev det i mars.

Insåg efter en månad att detta går inte. Jag är helt enkelt för glad i bira (dricker sällan sprit och vin även om det händer).

Nu har jag bestämt mig. Det får fan räcka. Sex månader ska jag försöka med. Fem dygn vit just nu och jag känner inget som helst sug. Hoppas det håller i sig. Februari gick bra så det ska nog detta göra också.

Däckade i soffan igår för första gången utan alkohol i kroppen, kände mig dock bakis precis när jag öppnade ögonen men nu är jag bara trött, hård vecka på jobbet med massa övertid. ahha

Nu ska man bara försöka hålla sig ifrån systemet till klockan 15, men ska åka till föräldrarna vid 13 och byta däck så ska nog gå fint som snus där.

Youtube och alkohol är en farlig blandning. Vet inte hur många gånger jag tagit "en öl" framför datorn. Och vaknat på golvet....

Nu är det över 8 månader sen! Har iofs druckit någon folköl (max en på en kväll) några gånger. Brukar köpa ett par alkoholfria öl när jag blir sugen! Kämpa på alla!

Hur går det för dig?

Fint jobbat av dig. Inspirerande.... 🙂

Nykter i 10 dagar här efter att ha firat påsk på psyket efter avgiftning, totalt två veckor ca, vilket var fantastiskt för min del då jag behövde återhämtning och sömn.

Fick generöst med benzo och sömnmedicin med nedtrappningsschema, bra mat, promenader osv. Träffade sen läkare på beroendemottagning dagen efter jag blev utskriven och fick en bra vårdplan (samt krisplan från psyket) och recept på Campral, då jag inte "tål" Antabus (för mycket biverkningar). Det har funkat ganska bra, har inte haft något sug även om jag tänker på alkohol varje dag så köper jag ingen utan håller mig till alkoholfri öl, sockerfri läsk etc. Har fått tid till en terapeut med beroendeinriktning nästa vecka och sen leverprover och dessutom uppföljning av min Elvanse i början av maj. Ska bli spännande att se hur de ser ut!

Känner fortfarande hur levern är lite svullen och liksom trycker mot revbenen, inte så trevlig känsla och incitament att inte dricka på ett bra tag framöver. Har hällt ut en del billig skit, men lagt resten i ett förråd några kvarter bort tills vidare så ingen alkohol hemma längre. Tar en massa kosttillskott redan sedan tidigare, b-vitaminkomplex, magnesium, zink, en liver cleanse-blandning, l-tyrosin m.m. m.m., dricker kopiösa mängder kaffe (vilket är bra för levern), grönt te och kamomill. Äter bra, försöker promenera minst 8-10 km om dagen och styrketränar åtminstone 4 gånger i veckan. Har låg dos mirtazapin för sömnen men tar inte varje dag och ser ju på min Apple Watch hur pulsen går ner även med Elvanse och hur sömnen blir bättre dag för dag. På psyket hade jag minst 80-90 i vilopuls även med stesolid (upp till 140!) och som värst 200/100 i blodtryck, fick både stesolid och inderal då... Inget kul att sitta och skaka så man knappt kan dricka ur en vattenflaska ens.

Kämpa(r) på!

Nu har det gått fem månader sedan jag vaknade och tänkte "Detta slutar nu". Drömde om alkohol för några dagar sedan, men vaknade och konstaterade att det -som tur var!- bara var en ond dröm.

Har vid några tillfället känt mig bakfull då jag vaknat, trots att ingen alkohol (och inga andra rusmedel) har konsumerats. Jag är verkligen inte sugen på att börja supa igen, nackdelarna överväger fördelarna med råge, trots alkoholens lömskhet (belöningen kommer först, konsekvenserna kommer senare).

Usch nu måste jag sluta dricka. Gått i perioder för mig, upptäckte dagsdrickandet för några år sedan och har haft problem till och från. Dricker för att bryta tristessen och må bra. Får ren eufori av att dricka och känna mig "lycklig". Drack nästan dagligen under en sommar som värst men har haft långa uppehåll. Sitter hemma och super och igår fick jag en blackout, ölfläckar på parketten och fläckar i hela soffan. Fick för mig att möblera om igår tydligen. Även några fyllesms och ångest deluxe nu.

I december hade jag fått nog efter två veckors fylla och bestämde mig för att sluta. Det gick bra och veckorna gick, sen började det med "bara en drink" och trodde jag kunde dricka kontrollerat men icke.

Just i detta tillfällen är det lätt att säga att jag aldrig mer vill dricka men vet ju hur det varit och kommer bli om jag inte får kontroll på detta en gång för alla.

Jag bingar utav helvete när jag väl börjar. För mig går det inte sluta eller hålla sig till två drinkar och sen va nöjd, så för mig gäller det att sluta helt.

Hur lyckas ni?