Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Låt mig bara påpeka att Aftonbladets upplaga är gott och väl halverad sedan 2008 då Jan Helin tillträdde. Innan dess var reträtten från toppnivån ordnad och värdig. Jag tycker det låter mycket mer effektivt retoriskt att påpeka detta, plus att Skandinaviens i särklass största tabloid numera är passerad av två norska tidningar i print. Och att Aftonbladet och övrig press nu genomgår TVÅ strukturomvandlingar: från lönsam print till nätet där varje läsare ger en bråkdel i intäkter , samtidigt som MOBILEN nu håller på att äta upp nätet. I mobilen ger varje läsare i sin tur bara en bråkdel av vad den gör på nätet.

I Kenan Habul-tråden i MoJ har jag utvecklat två parallella saker att klandra Aftonbladets ledning för:

1. De demokratiska, högstämda värdena har svikits, förstås. Man har agerat lydigt redskap i Maktens uppfostrande och kontroll över folket, istället för att på folkets uppdrag granska Makten. Man föraktar svenskens rätt att känna till samhällsutvecklingen för att sedan kunna fatta ett rationellt beslut vid valurnan. Istället har man med propaganda och häxjakt gjort allt för att sätta folkstyrets funktioner ur spel och genomföra den mångkulturella agenda vars enda syfte kan vara att söndra och härska, att föra inflytandet långt från den lilla människan.

2. Man gör en skitdålig produkt. All opinionstext på AB är förutsägbar, ofruktsam och TRÅÅÅÅÅÅÅKIG. Jan Helin har begått den största synd en tidningsman kan: Han har gjort sin plattform irrelevant. När allt som skrivs på ledar- och kultursidorna redan är diskonterat och idisslat så är utrymmet dött och bara till för de närmast sörjande.

Mycket riktigt läser mer än 98% inte någon ledartext i veckan. Karin Mattsson SKRÖT med siffror som ibland inte ens nådde tvåsiffrigt tusental läsare och Åsa Linderborg har redovisat liknande bottensiffror på en sajt med miljontals ströläsare. Ingen orkar bry sig om "Nu måste vi våga tala om rasismen/heteronormen/känsrollerna".

Som jämförelse snubblade Kenan Habul in här på FB under eget namn och cashade in en tråd med 100k tittar på bara några dagar. Diskussionen finns, intresset finns. Bara inte på Aftonbladet eller övrig MSM.

Kenan Habul-tråden är verkligen lärorik läsning. Du har gjort en väldigt god insats i att klä av Aftonbladet-journalisten där oyto. Jag gjorde själv några lama försök till diskussion med Habul, men det föll liksom till backen när jag bara fick tomma icke-svar tillbaka.

Apropå Aftonbladet, nu är det ju snart augusti och då ska tidningens motmedel mot alla oss näthatare lanseras. Det som skulle låta fler röster höras genom att låta färre tala

Tack till Lampros och Oyto som inskärper viktiga saker som vi varit inne på tidigare men som gemene Flashbackare fortfarande har svårt att ta till sig. Striden mot PK-mupparna är i stort sett vunnen, sker det inte någon radikal ändring av förutsättningarna så kommer hela härket vara hänvisade till sina egna bloggar och forum i framtiden--alltså platser som ingen utom närmast sörjande besöker.

Samtidigt drar de oberoende sajterna, inklusive Flashback, stora mängder läsare och förvandlar långsamt svenska fårskockar till självständigt tänkande människor, vilket är en mardröm för sjuklövern och MSM. Motståndet mot t ex invandringspolitiken är viktigt, men ännu viktigare är att folk slutar lita på offentliga kanaler inom politik och media, och istället drar sina egna slutsatser från det de sett med egna ögon. En självklarhet? Långt därifrån.

Vad som behövs just nu är lite feta förorts-kravaller. Vad sysslar kulturberikarna med? Kom igen!

Tack för beröm. Jag försöker som antytt att vara pedagogisk och då kan jag gärna upprepa saker jag tidigare sagt. Men det är som med viss reklam: bara man vet att varan ifråga är bra kan man upprepa sig så länge som helst, tills det ger effekt. När man sålde Volkswagen i USA på 50-talet hade man till exempel en stor reklambudget. Men reklambyrån ifråga visste ju att bilarna var bra (= tysk kvalitet) och att man hade täckning för det man sa i sina annonser. "Keep pounding" alltså tills det ger effekt.

Nu är "strid mot PK-ismen" inte att likna vid reklam. Men det är förvisso frågan om att kommunicera ett budskap. Och jag vet att nationalism -- Sverige är traditionellt sett svenskarnas land -- invandring är som vilken annan fråga som helst, den kan nedprioriteras -- och liknande åsikter har full bäring och omfattas av majoriteten svenskar. Därför kan jag ta om och ta om mina budskap länge och väl. Inför både vänster och höger, för oövertygade vänstermänniskor liksom för mindre radikala högermänniskor.
Ungefär så. Det finns en viss "kavla upp ärmarna"-attityd i eliten just nu. Men det är bara ord ord ord. Det viktiga är nu, som regimkritiker, att inte låta sig skrämmas. "Nu tar de till lagboken Expo regeringskansliet mot oss, ve och fasa"... Men så ska man inte känna. Det är bara tomma maktdemonstrationer allt. "Krafttag mot rasism, folkresning mot främlingsfientlighet"... man börjar som dissident bli luttrad. Man kan skilja agnarna från vetet; vad är substantiellt, vad är snömos? Jag skulle säga att det mesta från "eliten" idag är snömos.

Det är som när man bloggar. När tjänstgörande PK-ist skriver en kritisk kommentar består det till 99% av glåpord. Man måste se igenom detta, se till om det finns sakliga argument. Men min bedömning är att fienden idag saknar substans och argument.

Än är kampen inte över. Men "I am confident the enemy is very shaky" för att citera US Grant.

Det är väl fortfarande Ramadan? 8:e augusti smäller det.


Förövrigt tycker jag det är intressant när "makten" pratar och skriver om vikten av kritiskt tänkande följt av floskler och krav på resurser till skolan för att utbilda ungdomar. Istället för att ödsla tid och utrymme i pressen kan väl utrymmet användas till att just punktera "extremisternas" åsikter. Men som vi alla vet har de inte kapaciteten eller viljan eller verkligheten på sin sida så att de kan göra det. Då är det bättre att skjuta över ansvaret för programmeringen till skolan där eleverna inte kan värja sig mot propagandan utan att riskera sämre betyg.

Jag fick också the silent treatment av Kenan, tills det utbröt en opinionsstorm på mikronivå som avkrävde Kenan svar.

Vilket är lärorikt i sig: För Kenan som individuell journalist kan en uppmärksammad och pågående närvaro på Flashback vara guld värd. Han BLIR någon, han skapar ett varumärke som kan betyda pengar och anställning i framtiden. Det är lite street-credd att hänga med buset på FB. Plus att Kenan som invandrare faktiskt kan skriva de där icke-PK artiklarna som skulle generera massa klick åt Schibsted.

Men det finns ett pris: Han kan inte vara FÖR kort, FÖR nonchig, FÖR ohörsam. För att skapa god underhållning kan han inte ducka för alla frågeställningar. Annars dör allt intresse.

Jag hoppas att Jan Helin sitter och kliar sig i huvudet och grunnar på hur han kan locka över de där 100k klicken till sin webbdomän. Då kan det bli intressant på riktigt.

Den moderate riksdagsmannen från Halland svarar på Twitter på frågan om M och SD kommer att samarbeta i framtiden med anledning av debattartikeln i Hallandsposten.

"Glöm det. Kommer aldrig att hända. Tänk på Franz von Papen"

Jag har väldigt dimmiga historiska kunskaper om nazityskland, ska erkännas. Trodde först att det rörde sig om den tyske chefsförhandlaren i Versailles som blev skjuten, men det visade sig vara den som övertalade Hindenburg att göra Hitler till rikskansler.

Inte ens Aftonbladets ledarsida anklagar SD för att vara nazister. Den som gör det är en moderat riksdagsman. Moderaterna har ett herkuliskt utrensningsarbete framför sig efter nästa val om de ska kunna återkomma till makten i vår livstid. Man förstår att många på lokalplanet börjar misströsta.

Lågoddsare att Jerzy Golovkin tillhör det utvalda folket. Han kan därför komma undan med att skriva en debattartikel tillsammans med SD.

Underskatta icke en viss ickeåttondepartist-partists malignt Ne(u)roleptiska mul & sjuklöversjuka. Surmagade uppstötningar av det slaget som nyss utspelade sig i Almedalen entusiasmerar knappast ens de mest inskränkta. När den egna propagandan rullar i tandem med vedersakarnas blir det snurr i lavinen. Snömosspya under korkeken förtär dofterna och när odören. Men det spelar kanske i så stor roll då idisslaren ifråga redan torde förlikat sig med att valboskapens dom faller in som ett svärd i högrevet vid en andalusisk solnedgång. Likt en syl i ljummet smör.

Han vet. Vi vet. Han vet att vi vet. Vi vet att han vet.

Cut and Paste från Wiki:
------------------------------------------------------------
Demokratur är ett begrepp där de moderna västerländska demokratierna kritiseras för bristande maktfördelning där det efterfrågas lagar och mer skydd mot majoritetens förtryck. Uttrycket har också på senare tid använts alltmer i sammanhang där minoritetens tyranni härskar. Begreppet tillskrivs ofta den franske sociologen Gerard Mermet,[1] men har använts tidigare av andra personer; bland annat använde Vilhelm Moberg det i en artikel i Dagens Nyheter 1965.[2]

Demokratur betecknar ett samhälle som till ytan är, det vill säga nominellt, en demokrati, fast som i praktiken saknar en reell och vidare omfattande yttrandefrihet, som saknar en möjlighet för dissiderande politiska grupper att föra sin talan på lika villkor, som saknar ett fullt ut rättssäkert rättsväsende (där lagar och regler tillämpas och appliceras olika beroende på vilket politiskt läger man tillhör), där man riskerar att bli av med sitt jobb för sina åsikters skull, där man som dissident / dissiderande grupp riskerar att bli utsatt för politiskt våld av politiska motståndare (och där staten ser mellan fingrarna med detta). Ytterligare ett kännetecken för en demokratur är när lagarna som finns inte efterlevs (av staten själv).

I definitionen för demokratur finns med det faktum att majoriteten av människorna i detta samhällstillstånd, själva inte uppfattar att de lever i en demokratur, utan den statligt (eller lobby) understödda propagandan genom etablerad media (dvs. massmedia) skildrar på så sätt en annan bild av verkligheten (av till exempel invandringen, integration, ekonomin, mångkultur eller samhällsutveckling. Media har därför en avsevärd roll i sammanhanget, eftersom media kan forma en befolkning till majoritet i politiska frågor och därför förändra utgångspunkten i de allmänna valen.
------------------------------------------------------------
Så när Media bråkar och använder ord som demokrati kanske man bör påpeka att det råder Demokratur i Sverige och inget annat.

Jag hoppas att du har rätt, och mycket tyder på att det är så. Emellertid så är tiden inte nödvändigtvis på vår sida, och de goda förändringarna måste komma snabbare än försämringarna, och Sverige och svenskarna skall kunna räddas på slutet. Det är politiska förändringar av den modell som Gammelmoderaterna i sin motion år 2000 som måste till, och de ser onekligen ut att dröja. Kanske för länge.

Är väl inte helt klart att han kommer undan ännu?

Om m är smarta så tillåter de lite moderata dissidenter på lägre nivå. På så sätt kan man alltid peka på dem när folk undrar över likriktningen samtidigt som de finns på en så låg nivå att den politiska linjen ligger fast.

Tycker att Ivar Arpis krönika är väldigt bra.

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013...tt-hon-ar-vit/

Pekar på uppenbara motsättningar i pk-falangen. Det är som upplagt för ett rejält sekterist-krig. Pk-liberaler mot ickevit identitetspolitik. Bögism mot troende. Radikalfeminister mot jämställdister. Känns som om mainstream-pk-Sverige kommer brisera och ta ut sina hatfyllda själar på varandra i utrensningar. Den moderna svenska högern har de insett att de inte rår på. Då återstår de forna allierade i pk-alliansen. Lätt så då man har gjort sin politik till religion!