P tal om antivit eller antivitism s googlade jag lite och hittade p motargument.se en artikelserie om just denna retoriska vinkel (dvs. antirasism r ett kodord fr ativit).
I artikelserien, som utmrks genom sitt enorma djup och sin digra kllhnvisning, terfinns delar om;
http://motargument.se/2013/01/18/ant...sk-jamforelse/
http://motargument.se/2013/01/22/ant...pa-vita-del-2/
http://motargument.se/2013/01/23/ant...asism-i-japan/
http://motargument.se/2013/01/29/ant...arta-i-afrika/
Jag orkar i nulget inte ta upp och bemta alla argument s, hll till godo!
Del 2.
Antivitist-ideologerna pstr att invandring av vita mnniskor i strre skala aldrig skulle tilltas till ett land i Afrika. Det r drfr intressant att studera senare rs invandring av portugiser till afrikanska lnder.
Upp till 120 000 portugisiska medborgare tros ha invandrat till Mocambique r 2011.
r 2006 beviljades 156 portugiser visum till Angola. r 2010 beviljades 23 787 portugiser visum till Angola.
S, motargument.se nmner hr allts tv forna Portugisiska kolonier som enligt dem tydligen upplever invandring i strre skala (gud frbjude ordet massinvandring, de r p goda grunder noga med att inte ta det ordet i sin mun).
Om jag fr hnvisa till den bsta (mest lttillgngliga) kllan fr aktuell, demografisk information; CIA world fact book.
Mocambique har en befolkning p 24,692,144 Afrikaner (99.66%) och Europeans 0.06%, Euro-Africans 0.2%, Indians 0.08%
Hur en invandring av 120.000 portugisiska medborgare pverkat situationen r svrt att utrna. Den tydliga frklaringen till denna exodus lr vara att det blivit betydligt hrdare att vara Afrikan i Portugal varfr en stor mngd invandrade, tidigare medborgare av och med ursprung i Mocambique, tervnt frn den forna kolonialmakten Portugal till sitt hemland.
Angola r ett lite svrare kort p CIA WFB d endast 75% av befolkningen direkt lnkas till lokala, etniska grupper (Ovimbundu 37%, Kimbundu 25%, Bakongo 13%).
motargument.se skriver dock vidare att Antalet portugisiska medborgare i Angola berknas ha nstan frdubblats frn r 2005. Frn ungefr 50 000 personer till nstan 100 000 stycken under r 2011.
D befolkningen i Angola enl. CIA WFB uppgr till 19,088,106 utgr allts dessa portugiser endast 5,2 (fem komma tv promille) av befolkningen och har under de senaste 6 ren anlnt i en takt av ca 8.333 personer per r. Det r allts detta motargument.se likstller med invandring i strre skala..
Del 3.
Ett av argumenten som antivitist-ideologerna driver r att afrikanska eller asiatiska lnders regeringar aldrig skulle anklagas fr rasism om de p olika stt frskte gra sina befolkningar mer etniskt homogena.
Hr ddar motargument.se sin egen retorik redan tidigt i texten;
Ofta tar de upp Japan som ett exempel p hur ett lands etniskt homogena befolkning kombinerat med en relativt restriktiv invandringspolitik undgr kritik frn omvrlden.
I sjlva verket har den invandrade befolkningen till Japan frdubblats under de senaste 20 ren enligt International Organization for Migration (IOM).
Fakta frn CIA WFB ger vid handen att Japan idag har en befolkning bestende av;
Japanese 98.5%, Koreans 0.5%, Chinese 0.4%, other 0.6%
dvs. idag handlar det om 1,5% invandrare (1,6% enligt motargument.ses egen klla), en siffra som allts frdubblats p endast 20 r..
Vidare skriver man att;
Som ett av flera exempel kan nmnas hur Frenta Nationernas Special rapporteur on racism and xenophobia s lngt tillbaka som r 2005 bedmde att rasismen i Japan r djup och ptaglig.
Men att en FN-rapport som behandlar just rasism och frmlingsfientlighet faktiskt nmner Japan r knappast att likstlla med ngon form av global, medial rapportering om densamma.
Det faktum att motargument.se nmner just denna klla visar med all nskvrd tydlighet att mnet knappast berrs i internationell media.
Del 4.
Hr inleder man med att pst att Del 3., angende Japan, visade att pstendena var grundlsa. Vi kan nog alla enas om att motargument.se knappast levererar argument mot ngonting, bortsett frn invandring.
Man skriver vidare;
Finns exempel som pvisar anklagelser om rasism gentemot vita mnniskor och andra etniska grupper i Afrika som har ett utomafrikanskt ursprung? Och om svaret r ja, har en sdan rasism frdmts internationellt eller nationellt? Ngot som antivitist-ideologerna hvdar inte r fallet.
Man vljer tre exempel; Zimbabwe, Sydafrika, Uganda.
Helt slumpvisa exempel kan tyckas, om man endast betraktar stavningen, men sannolikt har man valt dessa exempel drfr att de utgr en samling osannolikt vidriga exempel p rasism, bde mot vita och andra.
Man hittar sedan en rkebiskop i Storbritannien, John Sentamu, utvandrad frn Zimbabwe, som uttalat sig kritiskt i media.
Varfr man inte tar upp stora Brittiska, eller andra internationella, media som uttalat sig framgr inte. Kanske beror det p att de alla varit relativt tysta och att de i de fall de uttalar sig frhller sig tmligen apologetiska.
I fallet Sydafrika fastnar man vid en enda, framstende, person (Julius Malema) som vldigt uttalat hatar vita. Det r med stor sannolikhet inte bara denne som uttalat sig kritiskt mot vita i Sydafrika, men det lter vi vara osagt. Man nmner ven att vissa personer lagfrts fr rasistiska handlingar men man utelmnar vilken typ av handlingar det rr sig om samt det absoluta antalet eller ngon form av relativ andel.
I fallet Uganda berr man att Indier rkat illa ut men det handlar tydligen enbart om Idi Amins hat gentemot dessa ttlingar ifrn Indien och de tervnder nu i stora antal eftersom det ju endast var Idi Amin personligen som hatade dem..
Det fr drmed ven frsts att rasismen existerat under den period d ugandierna med indiskt ursprung frdrevs frn Uganda.
Uttryckt annorlunda; det FANNS rasism i Uganda, men endast under Idi Amins tid.
Det blir komiskt, fr att inte sga oerhrt bisarrt, att lsa motargument.ses tolkning av historien kring Ugandas tillflliga rasism.
Det skulle kunna gras fler exempel som visar att Antivitismen-ideologerna har fel, men de som presenterats ovan lr tydligt visa att ven svarta mnniskor och regeringar i lnder med svart majoritetsbefolkning i Afrika anklagas fr rasism gentemot icke-svarta.
Antivitist-ideologerna uttalar stndigt sitt slagord Antirasist r bara ett kodord fr Antivit.
Vi p Motargument vill istllet hvda att antivit bara r ett kodord fr omfattande lgner.
Jag anser att motargument.ses egna lgner r fullt mtbara jmte Idi Amins.
Det r varken komplicerat eller farligt att ta reda p fakta om Afrikaners instllning till andra folkgrupper och det har redan ofta visat sig att de r betydligt mer rasistiska n Europer.
Vad n motargument.se vill bevisa med sin lilla artikelserie s har de misslyckats p exakt varje punkt d de genomgende hller sig med medvetna missrepresentationer av fakta som r vldigt enkla att kontrollera/motbevisa.
Det r exakt denna form av vilseledande information som underminerar den demokratiska staten.