Vem införde ränteavdraget och varför?

Ränteavdraget som nu gör att lägenheter nu är 30% högre än vad de borde vara, VEM införde det och varför? En mycket konstigt tilltag, som på den tiden det infördes måste ha gjort alla fastighetsägare betydligt rikare. Nu tjänar bankerna stora pengar på det.

Jag ser att det var infört 1979 iallafall. http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4nteavdrag

Vore ju rätt bissart att ha skatt på ränteintäckter utan att ha avdragsrätt för räntekostnader? Fast visst skulle man kunna skilja på från arbete och kapitalinkomster; och bara tillåta ränteavdrag mot kapitalinkomster.

Jag lånar själv pengar för att köpa värdepapper för tillfället. Tycker att det är helt rimligt med ett avdrag där....

Intressant trådstart.

Vad jag har hört är att avdraget infördes som en muta åt svensk medelklass pga de enorma skattehöjningar som Sverige genomfört under sjuttiotalet.

Nåt i stil med att staten saboterar möjligheten för vanligt folk att spara ihop egna medel genom skyhöga skatter. Kompenseras genom mutor där medelklassen istället för att spara kan belåna sig och sedan dra av en väldigt stor del av alla räntebetalningar. Sedan så reduceras storleken på avdraget till 30% runt -91 (?) då staten ändrar filosofi.

Fast jag vet inte säkert då det är före min tid.

Fast det rimliga vore väl att varken ha avdrag för ränteförluster eller skatt på räntevinster? Enklare för alla, och skulle uppmuntra sparande istället för skuldsättning.

Historielösa människor.

glimmande är på rätt spår.

Ränteavdraget ungefär såsom det ser ut idag blev en kompromiss efter Den underbara natten, se http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Underbara_natten

Innan dess minskade ju utgiftsräntan (eller underskott av kapital eller av annan fastighet som inkomstslagen då hette) den beskattningsbara inkomsten, krona för krona. Det var tider. Därav begreppet nolltaxerare. Om man på sjuttiotalet tjänade 100.000 kr, men hade ränteutgifter på lika mycket, blev alltså beskattningsbar inkomst noll. Inte en spänn i skatt. Alla med höga löner, som annars hade fått betala mycket hög marginalskatt, såg alltså till att skuldsätta sig, till exempel genom fastighetsköp. Läs om Gunnar Strängs skatteplanering:
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gunna...t_i_Gamla_stan

Dessa regler gick tillbaka till skattesystemets begynnelse, då man i princip inte skiljde mellan tjänsteinkomster och kapitalinkomster, eftersom det knappast behövdes. De enda som ju hade några som helst inkomster i pengar var de besuttna, statare till exempel fick ju lön in natura. Rösträtten var dessutom länge beroende av hur mycket skatt man betalade. Bygdens rikaste man kunde till exempel ha 4000 röster. inte så konstigt att skattesystemet såg ut som det gjorde då.

Idag är ju åtminstone ränteavdraget inte mer värt ju mer man tjänar, vilket det alltså var då. Idag är som bekant de första 100.000 kronorna i underskott av kapital värda 30.000 kr oavsett om man tjänar 300.000 eller 3 mille om året. Över de första 100.000 är underskottet i kapital värt 21%. Noterbart är dock att många fortfarande tror att den make med högst inkomst tjänar mest på att göra avdrag för ränta. Vilket alltså inte stämmer, så länge båda har såpass mycket skatt att betala att de alls kan utnyttja avdraget.

Varför är det bisarrt? Skatt på kaptialintänkter (ränteintäkter) tycker jag är lika självklart som skatt på inkomst.

Men subventionering av SMS-lån och bolån? Varför?

Subventionering av bolån med 30% av kostnaden (ränta) innebär 30% högre priser eftersom bankerna ser på konstnadera hushållet kan bära. Kostnaderna blir desamma utan ränteavdraget (priserna skulle vara 30% lägre), men folk skulle ha 30% mindre lån och 30% lägre priser (I de fall där man lånar till 85-100% av bostaden).

Subventionering av SMS-lån och andra konsumtionslån, helt galet. Vad är vinsten? Vi subventionerar ett dåligt beteende och skapar risker i samhället.

Till att börja med så betalas det skatt på räntorna via finansinstituten/bankerna.

Förr var avdragen 100% o jag kan tänka mig att de införde avdragen för att främja investeringar till bostäder o kapitalvaror. Därigenom fick de även igång en högkonjunktur samt det samhälle vi har i dag där många äger bra boenden o bil.

Att avdragsrätten fortfarande finns kvar beror till stor del på att bankerna vill tjäna pengar, vilket de gör genom att låna ut pengar till folk. Utan avdragsrätt skulle priserna och därmed även lånen sjunka, och bankerna tjäna mindre pengar.

Det är därför som bankerna kämpar emot en slopad avdragsrätt med näbbar och klor och föreslår alla möjliga icke-fungernade alternativ som t.ex. "tuffare" amorteringsregler.

Tyvärr lyssnar politikerna alldeles för mycket på bankerna och deras ekonomer i frågor som dessa. Man är blinda för den intressekonflikt som finns mellan skattebetalarna och bankerna.

Normalt har man väl både vinster och förluster från kapital. Lånar jag pengar för att satsa i ett företag exempelvis så bör jag väl få dra av räntekostnader för lånet då staten kräver att jag skall betala skatt på eventuell vinst?

Ungefär som om en pokerspelare skulle betala skatt på alla vinster men inte få dra av de pengar som satsats i förlust omgångar......som visserligen skattemyndigheten försökt hävda....

Visst skilja på kapitalinkomster och arbetsinkomster kanske men det är nog inte helt enkelt heller då rätt många snabbt skulle se till att växla arbetsinkomst mot kapitalinkomst. Många gör ju det redan.

Sedan är inte utebliven skatt en subvention. SMS lån skulle man kunna komma åt på andra sätt. Skulle räcka att kräva skriftligt avtal för att få låna pengar. Bolån likaså. Ett rejält amorteringskrav. Exempelvis att bolån skall vara avbetalade på högst 25 år vore bättre. Visst slopat ränteavdrag ökar månadsutgifter för hushållen precis som ett amorteringskrav men i fallet amortering så får hushållen behålla pengarna och skuld situationen förbättras långsamt.

Det viktigaste i sverige nu hursomhelst är att sänka skattetrycket rejält så att vanliga svenskar kan ha råd med privat sjukvård, skola, etc, när samhället kollapsar om några år. Allt som höjer skatte trycket (även om det är ränteavdrag) måste motarbetas.

Economist hade en bra genomgång om detta för några veckor sedan. Rekommenderad läsning för alla med intresse av ämnet:
http://www.economist.com/news/briefi...seless-subsidy

Som nämnt ovan så sjösattes dagens lösning, med begränsningar, i skattereformen 1991. Det blev en konsekvens av de missnöjesyttringar som följde åren med stor inflation och extrema marginalskatter vilket ledde till att folk lånade och investerade.

Innan dess poolades alla inkomster. Man hade också infört allehanda begränsningar vilket gjorde det hopplöst för vanliga människor att deklarera. Även skatteexperterna inom skatteverket gick bort sig. (Man drev vid ett tillfälle en rättsprocess mot en enskild person (som råkade ha skattekunskap) och förlorade på alla punkter. Offret menade dock att ingen vanlig människa hade klarat sig).
Möjligen kan det illustrerar hur skattemyndigheten såg på sig själva på den tiden. Man kunde fritt trakassera folk.
Men det visar också hur hopplöst skattesystemet blivit. Därav skattereformen 1991.

Man har följt den skatterättsliga reprocitetsprincipen. Därav att ränteavdrag finns i samma omfattning som skatt på ränteintäkt. Dock finns efter 1991 en begränsning vid 100 KSEK där avdragets värde minskar.

------------------------------------
Och i vanlig ordning får man göra observationen att knapp någon ondgör sig över den konfiskatoriska beskattningen på reala ränteinkomster. Men i stället är gravt upprörda för att räntebeloppet inte dubbelbeskattas.

EDIT: Innan folk sätter igång och kallar avdrag för underskott av kapital för subvention så vill jag informera om att vi hade räntesubventioner fram till mitten på 1990-talet. Riktiga räntesubventioner. Räntesubventionerna infördes av sossarna för länge sedan och gällde för nyproducerade hus.

Nej, varför borde du få dra av räntekostnaderna? Jag förstår inte det. Skatt på kapitalinkomst tycker jag är lika självklart som skatt på arbetsinkomst. Ränteavdrag är något som bara gynnar den finansiella sektorn, men skapar samtidigt en stor finansiell risk. Jobbar du eller har ägarintressen inom den finansiella sektorn så förstår jag dina åsikter, annars förstår jag dig inte alls.


SMS-lån tog jag bara som ett exempel, kan lika gärna vara lån till en bil eller avbetalning av en TV. Problematiken med SMS-lån eller amorteringskravet är helt andra frågor.

Ja, det håller jag absolut med dig om.