• 1
  • 2
2015-07-26, 20:36
  #1
Medlem
sigge26s avatar
Svenska hushålls skuldberg

Konventionella makroekonomiska modeller verkar förbi se detta.
De har visserligen med pengar, men inte skulderna.

Hurdan illa är svensk skuldproblem och skuld promblemshantering? Jag kan inte läsa eller hör inte alls mycket om detta i svensk media överhuvudtaget.

Många ekonomer säger att den höga skuldsättningen inte är intressant att titta på. På grund av att det inte är landet som helhet som är skuldsatt men också att bakom varje skuld så finns det en långivare så de tar ut varandra. I det långa loppet minskas deras köpkraft på grund av i den värsta situationen många hushåll tvingas flytta för att de inte klarar sina lån eller att de betalar så mycket för sina lån.

Någon insatt i detta som kan förklara detta lite mer grundligt. Är det någon som har exakta siffror på hur det ser ut i verkligenheten? Tex. Genom att jämföra med andra länder. Är det något man behöver oroa sig för eller är det bara att låta det fortlöpa. Räntorna är ju redan rekordlåga och utökar därmed det redan befintliga skuldbergen.

Jag påstår härmed att hela våran finanssektor är allt mer skulddriven så att säga även om en större finanssektor är något bra som gynnar Sverige som helhet så är också risken för en stor eventuell kris riktigt samtidigt väldigt stor.

Min slutsats är att tillväxten i Sverige drivs av konsumtion och konsumtionen drivs av skulder. Har jag rätt eller fel i mitt resonemang. Hjälp mig!
Citera
2015-07-26, 22:45
  #2
Medlem
Trillskes avatar
"Många ekonomer säger att den höga skuldsättningen inte är intressant att titta på."

Vilka då? Jag kan inte komma på en enda ekonom som påstår att Sveriges skuldnivåer är oproblematiska. Varierar bara hur akut man tycker problemet är.


"Min slutsats är att tillväxten i Sverige drivs av konsumtion och konsumtionen drivs av skulder. Har jag rätt eller fel i mitt resonemang."

Ingen kommer kunna påstå att du konkret har rätt eller fel. Däremot är en mycket vanlig modell att i allmänhet se konsumtion som drivande för tillväxt. Huruvida konsumtion drivs av skulder är en annan fråga - snarare verkar skulder hämma konsumtion för närvarande eftersom ganska små justeringar i räntan gör att utrymme saknas till att överhuvudtaget ha möjlighet att konsumera, eftersom räntan då slukar kapitalet. Tittar vi då på det hela tidsoberoende blir det därför tveksamt, för om vi ska analysera ett sånt här system tidsoberoende så måste vi även analysera perioden då det så att säga "kraschat".
Citera
2015-07-27, 00:24
  #3
Bannlyst
Du har nog väldigt rätt, TS. Sveriges ekonomi är kredit-driven och det konsumeras för, istället för att investeras i ett näringsliv som ska ge framtida arbeten. Jag tänker på att en massa nya maskinparker på svensk mark ska ge nya arbeten.

Jag ser ingen tillväxt alls för Sverige avseende detta. Jag ser heller ingen ökad köpkraft hos vare sig pensionärer eller ungdomar. Ungdomarnas framtidstro för svensk del torde vara blek. Ser ingen tillväxt, ser inget sparande så stort att unga tu gifter sig tidigt som var normalt på 60-talet och köper sig ett eget boende till stor del finansierat med eget sparande.

Ser inte ungdomar känna sig vara på fast mark när de flyttar hemifrån (däremot kan jag ana en god framtidstro hos unga människor med bra utbildningar som efterfrågas i Norge, Schweiz, Australien eller något annat land som har ett bra rykte men det är inte mycket Sveriges förtjänst)

Det finns tillväxt i Sverige, men jag ser den i skuldnivåer, tillgångsbubblor, "migrationsindustrin", oro, dåligt humör hos folk, relativ fattigdom, snatteri, tyngre kriminalitet, timanställningar, bemanningsföretag och annat tråkigt.
Citera
2015-07-27, 00:27
  #4
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sigge26
Min slutsats är att tillväxten i Sverige drivs av konsumtion och konsumtionen drivs av skulder. Har jag rätt eller fel i mitt resonemang. Hjälp mig!

Ja men det finns olika typer av skulder:

1. Skulder där det inte finns säkerhet i botten (blanco, SMS, konsumtionslån etc)

2. Skulder kopplade till säkerheter i fastigheter.

Många konspirationsteoretiker har lätt att blanda ihop dessa typer av skulder.

Att skulderna växer totalt sett behöver inte vara ett problem, sålänge det backas upp av reala tillgångar som fastigheter etc.
Citera
2015-07-27, 03:29
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune

Att skulderna växer totalt sett behöver inte vara ett problem, sålänge det backas upp av reala tillgångar som fastigheter etc.
Som sagt, tillgångar kan variera i värde, skulder består!
Kunde kanske jag ska säga, då jag ju vänt min kappa och tror på bubbeleekonomins segertåg några år till.
Citera
2015-07-27, 11:00
  #6
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Att skulderna växer totalt sett behöver inte vara ett problem, så länge det backas upp av reala tillgångar som fastigheter etc.

Men det är ett problem när skulderna har givit priser på vanliga, små beskedliga bostäder så höga att ungdomen ser ett vanvett och blir rädda för att ta på sig skuld de också. Fruktan att bli akterseglade är ändå än större så de tar på sig skulder iallafall - och bostadspriser har då blivit ett pyramidspel och ungdomen är fattig.

Vägen till att vara mindre fattig går via spekulation i köp av bostad, inte via vägen att utbilda sig till något värdeskapande och dessutom ha lyckats att ha blivit anställd t o m.

Vore jag själv ung skulle jag inte göra mig skuldsatt nu. Jag skulle bli hyresgäst i Norge istället och rensa fisk eller något. Fast det vore ett verkligt skitliv då jag inte vill bo i kollektiv. Det finns förstås alternativ för den påhittige.
Citera
2015-07-27, 11:14
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sigge26
Min slutsats är att tillväxten i Sverige drivs av konsumtion och konsumtionen drivs av skulder. Har jag rätt eller fel i mitt resonemang. Hjälp mig!
Sedan 2001 har BNP/Capita ökat 18%

Samma period har M1 ökat med 170%
Samma period har M3 ökat med 110%
Sedan finns en stor skuldökning bortanför M3

Dvs skuld har ökat enormt mycket mer än det varit tillväxt. Så mäter man ser det ut som din tanke är fel.

Tillväxt får man genom innovationer och processförbättringar. Det drivs av konkurrens och vinstintresse. Och har inget med skuldsättning att göra.

Det är lätt att visa att skuldökning kan ge stigande KPI. Det är betydligt svårare att visa att skuldökning skull ge tillväxt. (Skulle man däremot helt förbjuda utlåning blir det tillväxthämmande iom att en del innovationer då inte ser dagens ljus).
Men skuldökning behöver inte ge stigande KPI vilket vi nu ser.


Citat:
Ursprungligen postat av sigge26
Svenska hushålls skuldberg

Hurdan illa är svensk skuldproblem och skuld promblemshantering? Jag kan inte läsa eller hör inte alls mycket om detta i svensk media överhuvudtaget.
...
Jag påstår härmed att hela våran finanssektor är allt mer skulddriven så att säga även om en större finanssektor är något bra som gynnar Sverige som helhet så är också risken för en stor eventuell kris riktigt samtidigt väldigt stor.
Man får bestämma sig för vad man anser är problemet.

A) Att enskilda hushåll har en skuld.
B) Att banksystemet bär för stor risk.

Det är helt olika frågor och åtgärderna ser olika ut.

Många ojar sig för bostadsskulder. Antag ett flerfamiljshus.

a) det är en hyresbostad och ägas av ett fastighetsbolag. Det är belånat.
b) det är en BRF. Föreningen har stora lån.
c) det är en BRF. Föreningen har inga lån. Det har däremot medlemmarna.

Här har vi samma fastighet, och som är ungefär lika hårt pantsatt. Är det samma problem, eller olika problem?
Har man problemet klart för sig kan man svara på detta klart och konsistent.
Handlar det bara om känslor vet man inte vilken fot man ska stå på.

Måste fastighetsbolaget amortera ned skulden till 0 på hyresfastigheten. Eller kan den ha den belånad, bara bolaget ser till att underhålla byggnaden?

Citat:
Ursprungligen postat av sigge26
I det långa loppet minskas deras köpkraft på grund av i den värsta situationen många hushåll tvingas flytta för att de inte klarar sina lån eller att de betalar så mycket för sina lån.
Bankerna har väldigt små kreditförluster för bostadslån. Därav de låga boräntorna.
Det betyder också att det är få som har problem med för stora lån.

Missnöjet från allmänheten är inte att bankerna lånar ut för godvilligt, utan att dom är för restriktiva.

Köpkraften i samhället minskar inte för att man har lån.
Att ränta betalas minskar inte köpkraft. Ränta är bara om omflyttning av betalmedel från låntagare till långivare.
Citera
2015-07-27, 16:53
  #8
Medlem
Trillskes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Köpkraften i samhället minskar inte för att man har lån.
Att ränta betalas minskar inte köpkraft. Ränta är bara om omflyttning av betalmedel från låntagare till långivare.
Känns som en väldigt irrelevant observation. Om Bill Gates ägde all köpkraft skulle vi fortfarande ha lika mycket köpkraft. Alla skulle sedan låna av Bill Gates och en del av allas framtida förvärvade köpkraft skulle sedan överföras till honom. Det är korrekt att total köpkraft inte minskar av alla dessa överföringar till Bill Gates, men som sagt poänglöst.

Citat:
Missnöjet från allmänheten är inte att bankerna lånar ut för godvilligt, utan att dom är för restriktiva.
Att gemene man missförstår sin potential ser jag inte heller varför det är relevant. Det har ingenting att göra med huruvida det lånas ut för mycket eller för lite.
__________________
Senast redigerad av Trillske 2015-07-27 kl. 16:56.
Citera
2015-07-27, 19:04
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trillske
Känns som en väldigt irrelevant observation. Om Bill Gates ägde all köpkraft skulle vi fortfarande ha lika mycket köpkraft. Alla skulle sedan låna av Bill Gates och en del av allas framtida förvärvade köpkraft skulle sedan överföras till honom. Det är korrekt att total köpkraft inte minskar av alla dessa överföringar till Bill Gates, men som sagt poänglöst.
Jag undrar om det visst kanske har en poäng. Dels för att en överförd köpkraft i form av ränta blir en maktförskjutning. Banken och ägare kan expandera och placera pengar vilket ger dem ökad makt i samhället. Dels för att en elit som placerat kapital och därmed blir rikare kan konsumera mer.
Citera
2015-07-27, 19:14
  #10
Medlem
Trillskes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av osmack
Jag undrar om det visst kanske har en poäng. Dels för att en överförd köpkraft i form av ränta blir en maktförskjutning. Banken och ägare kan expandera och placera pengar vilket ger dem ökad makt i samhället. Dels för att en elit som placerat kapital och därmed blir rikare kan konsumera mer.
Ja men jag har då aldrig sett någon beskriva det som att tillväxt drivs av någon slags konsumerade klick välbärgade. Jag tror precis alla som överhuvudtaget beskriver konsumtion som drivande är överens om att det ska vara spritt över så många konsumenter som "möjligt" (avvägning mellan marknadshämmande regleringar och så bra ginikofficient som möjligt).
Citera
2015-07-27, 20:56
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trillske
Känns som en väldigt irrelevant observation. Om Bill Gates ägde all köpkraft skulle vi fortfarande ha lika mycket köpkraft. Alla skulle sedan låna av Bill Gates och en del av allas framtida förvärvade köpkraft skulle sedan överföras till honom. Det är korrekt att total köpkraft inte minskar av alla dessa överföringar till Bill Gates, men som sagt poänglöst.
Skulle kunna bero på att du inte läste vad jag svarade på.

Citat:
Ursprungligen postat av Trillske
Att gemene man missförstår sin potential ser jag inte heller varför det är relevant. Det har ingenting att göra med huruvida det lånas ut för mycket eller för lite.
Kan vara värt att påtala att bankerna kanske inte är så benägna att låna ut som en del här tror.
Citera
2015-07-27, 21:03
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av osmack
Jag undrar om det visst kanske har en poäng. Dels för att en överförd köpkraft i form av ränta blir en maktförskjutning. Banken och ägare kan expandera och placera pengar vilket ger dem ökad makt i samhället. Dels för att en elit som placerat kapital och därmed blir rikare kan konsumera mer.
Du tror eventuellt att låntagarna lånar av banken och all ränta på något sätt accumuleras i banken. Så är det inte.

Banken är i praktiken bara förmedlare. Du lånar av banken som lånar av mig. Och så tar banken ut en avgift på förmedlingen som ska täcka deras omkostnader och risk.

Så när du betalar ränta så går den dels till bankens omkostnader och dels till de som banken lånar av.

Du får komma ihåg att folks pensionssparande skall placeras någonstans (lånas ut till något). Och att placera i av bankerna emitterade bostadsobligationer är en sådan placering.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in