I en universitetsuppsats där Mina Dennert intervjuas betonar hon också hur viktigt det är att anmäla. Precis som i brevet till Mark Zuckerberg uttrycker hon irritation över att Facebook inte alltid tar någon notis om anmälningarna. Hon betonar dock att det är viktigt att fortsätta anmäla ändå, för att försöka påverka Facebook. Dennert beskriver också anmälandet som en lärandesituation eller ett sätt att träna på digitalt civilkurage.
I uppsatsen finns en rad skärmdumpar där medlemmarna uppmanas att anmäla. Se t.ex. Fig. 36 "Vägledning till hur man gör en anmälan" på s. 87 med länk till FAQ-dokument och Fig. 37 "Olika sätt att visa digitalt civilkurage" på s. 87.
Figur 12 på s. 77 visar en skärmdump med statistik för en aktion, där medlemmarna får redogöra för om de gillat, kommenterat eller anmält.
Citat:
Dennert belyser att det är “viktigt att se att människor orkar anmäla. Det är jättebra, om det är hot och grovt hat, att man skärmdumpar och polisanmäler det”. Vi kan även tyda att medlemmarna uppmuntras till att anmäla hatiska kommentarer genom att studera den sista kommentaren i kommentarsfältet i Figur 21 vilken säger “Ta en skärmdump o publicera på FB eller spara ifall du vill anmäla”.
Citat:
I linje med detta uttrycker Dennert: “Vi har ju börjat prata med regeringskansliet, lagstiftning är vi inne på. Vi vill påverka mer samhälleligt.”. Människorna som är en del av #jagärhär har alltså en vision om att direkt påverka politiken och samhällsstrukturen. Detta eftersom de både polisanmäler kommentarer för att ställa folk till svars och att ansvariga kontaktar regeringen för att göra en mer samhällsövergripande förändring i form av att försöka påverka lagstiftningen (Jfr. Lievrouw, 2011:149).
Citat:
Dennert menar att #jagärhär har valt att “vara med och pusha Facebook till större opinionsbildning” för att påverka deras hantering av hat i kommentarsfälten i form av att kommunicera med dem. Hon poängterar att de får inflytande i deras hantering, inte minst genom anmälningar av kommentarer, men inte i den utsträckning som #jagärhär önskar eftersom Facebook endast kan hantera saker temporärt. Däremot påpekar hon att även om medlemmar uppmuntrar varandra att anmäla hatiska kommentarer spelar det oftast ingen roll hur många gånger de gör det då alla anmälningar måste granskas. Genom att studera Figur 29 kan vi tyda att det verkar höra till ovanligheterna att #jagärhärs anmälningar går igenom då medlemmarna uttrycker en förvåning när deras försök lyckats (Jfr. Silverstone, 2017:12).
Citat:
Likt vad som diskuteras i Agarwal et als. (2014:326-327) studie finns det även en problematik med att använda Facebook för #jagärhär. Vidare känner sig medlemmarna censurerade då deras försök att påverka strukturen på Facebook genom anmälningar ofta inte tas på allvar då de sällan går igenom. Dennert menar att Facebook har standardiserade internationella regler kring vad som anses vara hatfullt, vilket gör att det blir svårt att påverka deras hantering. #jagärhär agerar således för att influera Facebooks hantering av hatisk stämning i deras flöden.
Citat:
Genom att studera Figur 36 (se även Bilaga 1) kan vi i det fastnålade inlägget se att medlemmar uppmuntras att anmäla, vilket kan tydas genom att medlemmar vägleds via en länk till information om hur de ska gå tillväga.
Citat:
Dennert menar att en anmälan blir en lärandesituation för medlemmen då hen får öva på att säga ifrån och motarbeta något som personen menar är omoraliskt och strider mot grundläggande rättigheter i en demokrati. Förutom Facebookanmälningar understryker Dennert vikten av att medlemmar vågar polisanmäla innehåll som anses vara hotfullt. Det är således en markering för att det inte är ett acceptabelt beteende, varken på internet eller i fysiska världen. Att anmäla ses därför som ett ställningstagande mot ett hat- och hotfullt beteende vilket visar mod eftersom medlemmen tydligt står emot något (Jfr. ibid.).
Citat:
Facebooks funktioner blir således ett verktyg för medlemmar att visa digitalt civilkurage genom att säga ifrån och visa att de står på de utsattas sida exempelvis genom att kommentera i den hatiska tråden eller anmäla kommentarer (se Figur 37). De visar således digitalt civilkurage via medverkande i aktioner ute i kommentarsfälten eller genom att anmäla olämpligt innehåll.
Citat:
Som Dennert tidigare konstaterat är det problematiskt att Facebooks internationella regler styr hur innehåll får skapas och stanna kvar på plattformen trots att det kan anses vara kränkande mot individen och därför omoraliskt. Hon menar att debattklimatet övergår till kränkningar och diskriminering så fort sakfrågan lämnas. Facebook har därför en annan syn på vad som anses vara hatiskt och diskriminerande. Det här kan således kopplas till Agarwal et als. (2014:338) studie där både Occupy Wall Street- och Tea Party-rörelsernas medlemmar kände att Facebook inte stödde deras värderingar till fullo. Likt dessa rörelser stödjer inte Facebook #jagärhärs moraliska värderingar, eftersom de låter hatiska kommentarerna kvarstå. Detta exemplifierar kommentaren från en medlem i Figur 38 och även gällande en annan tråd i vilken Figur 39 visar och blir således ett bevis på att Facebook tillåter att hatet fortfarande kvarstår.
Citat:
Vidare blir det tydligt att #jagärhär och Facebook förhåller sig olika till moral då det är vanligt förekommande att de anmälningarna #jagärhär utför inte går igenom. Det här kan tydas genom att studera Figur 40 vilken illustrerar ett inlägg där en medlem upplyser att 2 av hennes 10 anmälningar gått igenom. Följaktligen är det tydligt att det är ovanligt att det ens förekommer.
Citat:
http://wpmu.mah.se/mkvstudent/files/...iaD_VT2017.pdf
Vidare ses #jagärhär som en social rörelse då människor med gemensam vision kollektivt agerar i en samhällsfråga. Via detta utför gruppen aktivistiska handlingar som att anmäla innehåll som är hatiska. Då #jagärhär driver en politisk fråga utanför politiska agendan, blir de således aktivistiska (Svensson et al., 2015:145).
I uppsatsen finns en rad skärmdumpar där medlemmarna uppmanas att anmäla. Se t.ex. Fig. 36 "Vägledning till hur man gör en anmälan" på s. 87 med länk till FAQ-dokument och Fig. 37 "Olika sätt att visa digitalt civilkurage" på s. 87.
Figur 12 på s. 77 visar en skärmdump med statistik för en aktion, där medlemmarna får redogöra för om de gillat, kommenterat eller anmält.
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2018-01-18 kl. 00:42.
Senast redigerad av Nebeltag 2018-01-18 kl. 00:42.