Citat:
Ursprungligen postat av
Joakim.Larsson
Det är nog för att det inte går. Ingen utanför det allra högsta skiktet i partiet vet vem det är.
Själv tycker jag att det är en dålig idé.
Jag tycker spontant att det låter riskabelt att låta en extern parti avge ett omdöme om huruvida SD i liten eller hög grad har något slags nazistiskt förflutet eller inte. Det är ju väldigt knepigt att avge ett helt neutralt omdöme i en sådan här fråga. Det är också fullt möjligt att inte ljuga men ändå ge intrycket att SD:s tidiga historia är något typ 80 % nazism i stället för något typ 5 % genom att helt enkelt ha ett urval av information som stärker det nazistiska intrycket.
SD har väl självt med sin tidigare skrift om sossarnas rasistiska förflutna gjort något liknande. Vet inte om SD i den skriften nämnde att sosse-regeringen år 1935 valde att tillsätta en mindre rasbiologisk efterträdare till Herman Lundborg än vad Lundborg själv och andra rasbiologi-fantaster ville ha. Sossarnas rasbiologi var väl mer ekonomisk än etnisk. Eftersom zigenare och tattare ansågs vara lågproduktiva och därmed drog ner snittet var det okej att peka ut dem som en problemgrupp. Välfärden förutsatte få misslyckade individer som var dåliga på att försörja sig själva med produktivt arbete. Men ingen har påstått att det utgick direktiv från regeringskansliet att sterilisera tattare och zigenare. Mitt intryck är också att det inte fanns någon påtaglig överrepresentation bland tattare och zigenare bland de steriliserade. Det sossarna var med på var väl att tillåta en hård retorik mot tattare och zigenare. Förbudet mot invandring av zigenare 1912-54 togs heller inte av en (s)-regering men avskaffades av en (s)-regering. Förbudet mot invandring av zigenare hade starkt stöd i befolkningen och i alla eller de flesta partier.
När det gäller begränsningen av judisk invandring från Tyskland i slutet på 30-talet så var väl sossarna heller inte speciellt drivande i detta. Man kan också notera att överrabbinen i Stockholm, Marcus Ehrenpreis, inte tyckte det var dumt med restriktioner för invandring av judar från Tyskland eftersom detta enligt honom skulle kunna öka antisemitismen i Sverige. Sossarna gjorde heller inget undantag för judar med socialdemokratisk partibok som ville komma till Sverige. De behandlades som andra tyska sossar som sökte asyl. Under kriget tror jag att Willy Brandt vistades i Sverige. Noterar också att USA, som finansierade Storbritanniens krig mot Nazityskland 1940-41, och under den tiden planerade för sitt eget inträde i kriget, också begränsade sin officiella invandring av judar i enlighet med invandringskvot-lagstiftning från 1920-talet (vill dock minnas att det gick att komma in bakvägen till USA via Puerto Rico).
Varför skulle man inte kunna framställa en liknande rapport om SD där man inte direkt ljuger men ger ett överdrivet eller tillrättalagt intryck i något avseende enbart genom urvalet av fakta? Jag tycker att den historiker SD anlitar borde få rätt stor makt över SD på det här viset. Vi får väl hoppas att historikern inte säger något typ ”ge mig 1500 :- i timmen och ett uppdrag under 1 år, annars skriver jag ihop ungefär samma typ av rapport som ni skrev ihop om sossarna”.
Mitt intryck är att SD blev utnyttjat när det gällde rapporten om sossarna. Sossarna var fram tills helt nyligen i konflikt med Israel efter att Palme 1983 blivit osams med judenheten efter ett alltför pro-palestinskt tal. Sedan fortsatte det med Sten Anderssons, Pierre Schoris och Margot Wallströms pro-palestinska linje (Wallström erkände Palestina som stat). Sista stora incidenten var väl när Ilmar Reepalu sade att SD infiltrerat judiska församlingen i Malmö när Malmö-judar klagade över antisemitism bland muslimer och palestinier i Malmö. Men efter att sossarna tonat ner sin pro-palestinism litet och lanserat förslag om förbud mot rasistiska organisationer, tillsatt en utredning om förbud mot förnekelse av Förintelsen och börjat dra åt tumskruvarna för muslimska friskolor och vädrat tankar om att förbjuda dem (men inte sekulära judiska skolor) så har relationerna till judenheten och Israel blivit mindre frostiga. Mitt intryck är att man innan dess använde SD som ett redskap för att sprida propaganda mot sossarna. SD insåg inte att detta kunde göra att sossarna för att bevisa sin antirasism skulle kunna komma att föreslå inskränkningar i demokratin som längre fram skulle kunna skärpas allteftersom tills även SD skulle hamna i farozonen.
En vettigare strategi för SD än att låta andra skriva rapporter om graden av nazism i det tidiga SD och framställa sossarna som ett parti med ett speciellt rasistiskt förflutna skulle kunna vara att framhålla det faktum att SD efter Skånes Väls inträde i SD, ND:arnas utträde och Bunkerfalangens förlust av kontrollen över partiet i princip blev ett uppskalat Skånes Väl från regional till nationell nivå. Detta är ingen tillrättalagd bild av verkligheten. Detta är sant. Sedan blev det ytterligare en dränering av radikala element när nytillkomna individer som påminde om ND:arna, men kanske var litet mer ekonomiskt högerinriktade än ND:arna, blev utsparkade ur partiet eller hoppade av självmant. (Frågan är också om en del av de som frivilligt hoppade av gjorde detta för att man var så sugna på en mer radikal linje eller på att man var sur över en förlorad riksdagsplats.)
För att manifestera det faktum att SD är ett parti som mer påminner om Skånes Väl än om SD vid årsskiftet 1998/99 skulle SD snabbt kunna byta namn till Sveriges Väl, som ju är ett namn som påminner om Skånes Väl. Partinamnet SD är inte en tillgång. Genom ett namnbyte skulle det vara enklare att distansera sig från SD:s förflutna. Det skulle inte vara ljug att påstå att SD genom namnbytet bara försöker smeta över sitt förflutna. De ledande medlemmarna i SD har idag inte en bakgrund i BSS och Nysvenska Rörelsen. Åkesson var innan han blev SD:are MUF:are. Ett problem är väl att Åkesson var med i SD under runt 4,5 år innan 70-regeln avskaffades. Det är dock klart att Åkesson åtminstone 1998 framförde kritik mot denna punkt i partiprogrammet. Det verkar också som att det var han som drev igenom denna förändring. Ju mer man kan dokumentera av tidig Åkessonsk opposition mot 70-regeln, desto bättre. Jomshof verkar precis som Åkesson ha varit moderat. Frågan är om han kan styrka detta genom ett inbetalningskort eller en bild från en moderatfest eller något annat. Vet inte hur det är med Björn Söder. Vad jag förstår har han i alla fall inget förflutet i något mer extremt än SD innan inträdet i SD. Mattias Karlsson verkar ha gått med i SD 1999, frågan är om det var före eller efter att 70-regeln avskaffades. Vill dock minnas att han sagt att han röstade på SD i valet 1998. Idag betraktar väl de flesta Flashbackare som är invandringsmotståndare Mattias Karlsson som någon slags Expo:it och retar sig på honom på ungefär samma sätt som en mainstreampolitiker. Vet dock inte om Mattias Karlssons Expo-image kan användas för att pimpa upp partiets image. Risken finns väl att detta skapar fler soffliggare eller att folk i vredesmod röstar på AfS. Kanske finns också risken att Mattias Karlsson hoppar av till något annat parti eftersom en del SD:are verkar hata honom. Kommer här osökt att tänka på när en Kasselstrandare här på Flashback kallade Mattias Karlsson för ”runk-Mattias”. Har också sett andra negativa epitet som klistrats på Mattias Karlsson bland invandringsmotståndare. Om SD byter namn till Sveriges Väl så tycker jag inte att SD bör säga att detta var Mattias Karlssons idé.
Att byta namn på SD vore inte en orealistisk idé. Marine Le Pen har bytt namn på Front National. Folkpartiet har bytt namn till Liberalerna. Moderaterna och Centerpartiet hette också något annat förr i tiden (Högerpartiet resp Bondeförbundet). Namnet SD är inte en tillgång. Ge namnet till Kasselstrand, om han nu vill ha det. Min gissning är att Skånes Väl snabbare hade kommit in i riksdagen om man själv bildat ett Sveriges väl i stället för fusionera sig med SD. Skånes Väl och de skånska lokalpartierna hade mycket lättare än SD att plocka röster i de kommunala valen i Skåne.
Idealet vore om SD också skulle tillåta officiella höger- och vänstervarianter av Sveriges Väl (Sveriges Väl Vänster resp Sveriges Väl Höger) på kommunal och kanske regional nivå. Det skulle vara ett bra sätt att anpassa sig till fler väljargrupper, sociala skikt och regionala skillnader. I Danderyd och Vellinge tror jag att ett Sveriges Väl Höger skulle kunna vara speciellt användbart. I Norrbotten tror jag att ett Sveriges Väl Vänster skulle speciellt vara användbart.
Den som vill får gärna vidarebefordra de här synpunkterna till SD:s ledning. Joakim Larsson, som jag svarat, får naturligtvis väldigt gärna göra detta även om jag är osäker på om detta är riskabelt för honom eller inte. Vill också påpeka att man ju inte behöver hålla med mig för att vidarebefordra mina synpunkter, speciellt inte i alla delar. Tycker väl också att jag rent sakpolitiskt när det gäller synen på rättsstaten och grejer som 70-regeln och liknande tendenser inte bör anses som mindre liberal än SD. Problemet med mig skulle väl snarare kunna vara min verklighetsuppfattning i vissa avseenden, inbillar jag mig. Den retorik jag använder mig av kan kanske också ibland vara litet för mustig. Tror väl också att Åkesson och resten av SD-ledningen kan reta sig på en del av det jag skriver. Å andra sidan borde väl detta innebära att jag inte uppfattas som en megafon för SD-ledningen och att intrycket inte blir att de alltid tycker som jag.
(Mina övriga synpunkter och informationskomponenter får också gärna vidarebefordras till SD:s ledning. Har tidigare postat sådana uppmaningar.)