Citat:
Ursprungligen postat av
Leland1979
Det finns, även nu efter valet, en majoritet för NATO-medlemskap i Riksdagen såväl som bland befolkningen. Tugga i dig det, Ivan.
Att du försöker skrämmas med ett kärnvapenkrig är patetiskt.
Ja tacka fan för att det nu finns en vilja att gå med i NATO när vi redan är med i kriget genom att vi kontinuerligt sänder så mycket vapen vi bara kan till Ukraina som tar livet av ryssar och faktiskt även indirekt ukrainare då ryssarna svarar i än högre grad i takt med hur mycket vapen vi levererar.
Vi skulle aldrig ha blandat oss ett skit i några konflikter överhuvudtaget någonstans runt hela jordklotet.
Vi skulle ha haft en folkomröstning om huruvida vi skulle söka medlemskap i NATO eller ej och efter en gedigen debatt som genomlyst allt vad en ansökan skulle innebära.
De kraven som Turkiet ställt på oss för inträde kom säkerligen som en stor överraskning även för dig. Nu är vi i ett limboläge där vi både är med men ändå inte. Aldrig tidigare på över 200 år har risken för rysk specialoperation även i Sverige varit större än nu och jo vapen får vi nog av NATO men att NATO förklarar krig mot Ryssland för vår skull det gör de bara inte av samma skäl som de inte gjort det för Ukrainas sak.
Har vi en folkomröstning nu är jag övertygad om att röstningen faller ut i ett NEJ till dra tillbaka vår ansökan att gå med i NATO. Frågan är redan avgjord. Vad jag säger är att beslutet att ansöka om medlemskap var förbaskat förhastat och framdrivet framförallt just för att det stundade ett val och till det behövs ingen källa att så var fallet utan det kan ju vem som helst se att så gick det till.
Jag skräms inte med kärnvapen. Det är ju du som gör som tar upp det och att du gör det visar ju på att även du är skraj för det och det är därför du vill gömma dig bakom och under NATO:s kjortel. Det skyddet är verkligen inget värt utan gör oss bara sårbarare. Det är nu iom vår ansökan och vapenleveranser som vi är en så att säga legitim måltavla för Putins Ryssland.
Jo jo först EU och nu NATO....så såldes vårt land och folk ut
inrikespolitik och utrikespolitik som två galopperande parhästar där greppet om tömmarna har förlorats.