Citat:
Ursprungligen postat av
_Baste_
I praktiken fungerar de som ompaketerade företagsobligationer men det är inte ditt specifika räntebevis som syns i balansräkningen hos företaget. Man kan säga att det är ett derivat på obligationen. Nordea har skapat ett artificiellt papper som efterliknar en obligation.
Jag förstår det som att ett företag, säg Selecta, ställer ut en obligationer via Nordea. Obligationer är vanligen i storleken på miljoner kronor. En sådan obligation, på säg 1 miljon, delas av Nordea upp i 100 paket. Den ränta Selecta betalar är räntan jag får (ex 5,5 %) plus den ränta/avgift som Nordea tar (0,6 %). Så Nordea, som är den som lånat ut pengar, tar av Selecta emot 6,1 % och ger 5,5 % till mig. Nordea tjänar på detta eftersom de inte behöver låna ut egna pengar, utan agerar en slags mellanhand. I bolagets balansräkning syns således, som du skriver inte mitt specifika räntebevis, utan obligationen som helhet med ränta 6,1 % i det här exemplet. Har jag förstått rätt?
Det viktiga är ju inte formalia, såsom exakt hur balansräkning ser ut, utan att kunna bedöma risken för konkurs eller betalningsinställelse innan förfallodatum i förhållande till räntan. Den teoretiska ränta på vissa Selecta-räntebevis överstiger 8 %, detta verkar för bra sett till risken man måste ta för att få samma avkastning i förhållande till preferensaktie i ett betydligt mindre bolag (tex Volati)?
Jag vill också tillägga att jag beräknar motpartsrisken i Nordea som minimal. Skulle Nordea gå i konkurs skulle min investering i räntebevisen vara mitt minsta bekymmer.