Citat:
Ursprungligen postat av
Packetipiketen
Därför menar jag, att man på Bankgirots sida hållit sig till vissa informella rutiner när det gällde dataklockan på applikationen, nämligen att man efter varje ombootning ställde den klockan efter väggklockan som fanns inne på Bankgirots datacentral. På så vis såg man till att applikationens klocka alltid gick "lika fel" som väggklockan. Det betyder alltså, att även om man bootar om systemet så kommer övervakningsapplikationens dataklocka att gå "lika fel" efter varje ombootning som den gick före ombootningen. Med andra ord finns ett endemiskt fel inbyggt i systemet, vilket ledde till att man fick ganska få larm på bankomaterna men samtidigt drev alltså "systemtiden" i dataklockan iväg från Fröken Ur.
Jag har läst alla tillgängliga handlingar om bankomaterna (även Arto Valtonens läsvärda rapport från 2020). Valtonen förmodade i sin rapport att övervakningsappens klocka ("dataklockan") inte ställdes mellan den 28 februari och den 24 april 1986, en ogrundad förmodan (den saken kontrollerades inte). Den mest intressanta handlingen kommer jag till. Först en sammanfattning.
1. Det framgår av förhören att andra medel än väggklockan användes när "dataklockan" ställdes. Dataoperatören Tapper brukade använda väggklockan (EG10019-5), men även väggklockan ställdes ibland. Andra dataoperatörer använde
"egen eller annan tillgänglig klocka" (EG10019-3).
2. Därför hamnade "dataklockan" både före och efter Fröken Ur när den ställdes. Den kunde hamna två minuter och 42 sekunder efter Fröken Ur ("dataklockans" förmodade avvikelse den 28 februari 1986 när den beräknas enligt mitt exempel ovan) eller en och en halv minut före Fröken Ur ("dataklockans" konstaterade avvikelse den 24 april samma år). Det står svart på vitt i EG10019-4:
"Någon Fröken Ur tid tas inte. Det kan slå fel på tiden åt det ena eller andra hållet."
3. Att ställa "dataklockan" var aktuellt
"vid olika fel i systemet" (EG10019-3) och
"vid varje nedkoppling av systemet" (EG10019-4). Annorlunda uttryckt:
"vid varje omstart av systemet".
4. "Dataklockan" passiviserades varje fredag eftermiddag och aktiverades varje måndag morgon. Enligt BankomatCentralens brev till K-G Sjödin den 17 april 1986 (en bilaga till EG10019). Man ville inte ha larm under helger när ingen tog hand om larmen. "Dataklockan" var passiviserad
"1986-02-28 kl 16.59 - 1986-03-03 kl 07.56" (E10019-6).
5. Att många av Sveriges 489 bankomater kunde hamna på fel sida av tvåminutersgränsen när "dataklockan" ställdes är alltså uppenbart ("masslarm"). Även om ingen av dem var på fel sida av gränsen dagen före. Att gå från 0 till 300 larmande bankomater på pappersjournalen måste ha varit jobbigt. Om de inte synkades med "dataklockan" när den ställdes.
Låt oss nu granska BankomatCentralens brev till Sjödin den 17 april 1986.
Rubriken är
"Angående Bankomat-tid för automatnummer 3232-51, 4168-40 och 6145-90". Med andra ord postkontorets bankomat på Tunnelgatan, Götabankens bankomat på Sveavägen och Handelsbankens bankomat på Kungsgatan.
Brevet är undertecknat av BankomatCentralens marknadsansvarige (samma person som fem dagar senare förhördes av Sjödin i EG10019-3). Namnteckningen är maskad. I brevet kan man läsa följande.
"I Bankomat-systemet finns en övervakningsapplikation, som kontrollerar status på automaterna. Vid fel skrivs dessa ut på en skrivare. Om en Bankomat har en tidsangivelse, som avviker mer än två minuter från övervakningsapplikationens tid, rapporteras denna på en pappersjournal.
Övervakningsapplikationens tid ställs manuellt vid varje omstart av systemet, varför smärre avvikelser mot svensk normaltid kan förekomma.
1986-02-28 passiviserades övervakningsapplikationen (vilket sker vid varje helg) klockan 16.59 för att åter aktiveras 1986-03-03 kl 07.56. När övervakningsapplikationen passiviserats, upphör kontrollen av automaternas tidsangivelser.
Vad vi med säkerhet vet är, att rubricerade automater hade samma tid som övervakningsapplikationen tiden före kl 16.59 den 28 februari 1986 och tiden efter kl 07.56 den 3 mars 1986."
Hur visste man
"med säkerhet" att
alla tre bankomaterna hade
"samma tid som övervakningsapplikationen"? Det framgår av förhöret med dataoperatören Tapper (EG10019-5):
"Vid kontroll av dataregistreringen (uppgifter från datamaskinens skrivare) framkommer att dataklockan ställdes den 28/2 -86 kl 08.00"
"Dataklockan" ställdes 15 timmar och 21 minuter före mordet. Alla tre bankomaterna synkades med "dataklockan". Liksom 486 andra bankomater. Därför visste man
"med säkerhet" att
alla tre bankomaterna hade
"samma tid som övervakningsapplikationen". Det står i BankomatCentralens brev till Sjödin den 17 april 1986.
Trots att Sjödin fick detta svart på vitt i brevet den 17 april ställde han ingen fråga om synken när han förhörde brevskrivaren den 22 april (EG10019-3), den produktionsansvarige (Jonas) hos Bankgirot den 24 april (EG10019-4) och dataoperatören Tapper hos Bankgirot den 24 april (EG10019-5). Så vitt man kan se. Det är anmärkningsvärt. Sjödin verkar inte ha läst brevet ordentligt. Han konstaterar bara blygsamt i referatet EG10019-3 att
"detta tyder på att de aktuella Bankomaterna inte haft någon tidsavvikelse överstigande två minuter".
Vad brevet den 17 april säger är att de inte hade någon tidsavvikelse
alls (från "dataklockan").
Alla tre bankomaterna hade
"samma tid som övervakningsapplikationen". De var synkade.