Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Hon beskriver enbart mannen bakom utanför Dekorima. Hon beskriver inte mannen som att han går utanför tex banken. Det matchar alltså det IM säger.

Framförallt säger CA att Palme och mannen kommit över Sveavägen vid Dekorima vilket vi vet är fel.

CA:s vittnesmål är oerhört problematiskt, det kommer först två år efter mordet. Sneddandet är sannolikt ett felaktigt minne grundat i att hon miasförstått vad hon läst i media om var Palme korsade vägen.

Om det är problematiskt är en sak, men om det stämmer förstår jag inte hur du kan mena att hon beskriver mannen utanför Dekorima? Hon beskriver ju en man som kommer bakom paret Palme från norr och sedan från utsidan av trottoaren in mot Dekorima. Jag förstår alltså inte hur du tänker där när du menar att det stämmer med vad Inge Morelius uppger?

Då får du hänvisa till var i förhöret LOP och mördaren beskrivs på något annat ställe än utanför Dekorima.

Det finns inget i hennes placering av mördaren som omöjliggör det IM säger.

Förutom den helt felaktiga uppgiften att de går över Sveavägen vid Dekorima.

Så här ser jag ett och samma scenario: IM ser LOP närma dig mannen, AD ser LOP när de är kanske en meter från mannen, IM ser mannen kliva ut efter LOP när de passerar, CA-IM-AB ser mannen gå nära bakom LOP.

I samband med att det första paret, en man och en kvinna kommer sakta gående Sveavägen, stannar de till, tittar i ett skyltfönster , som troligtvis är Dekorimas, och strax bakom är det en man som går också i samma takt.

http://www.itdemokrati.nu/page36p.html

Jag ser inte att kan kan läsa det som att mannen väntar vid Dekorima och kliver ut bakom paret Palme. Enligt CA kommer han ju gående bakom dem till Dekorima.

Det som står är alltså att hon ser mannen gå bakom LOP vid Dekorima. Säger inte emot IM.

Står inte att han går bakom till Dekorima.

Det gör det ju ordagrant? När de kommer gående och stannar till vid Dekorima är ju mannen redan bakom dem. Han dyker inte upp vid Dekorima utan har gått bakom dem till Dekorima.

Jag tycker det verkar råda lite begreppsförvirring om vad Cecilia Anderstedt säger – och vad hon egentligen menar – i det här förhöret. Själv har jag hela tiden delat din uppfattning om att paret Palme, med den tredje mannen bakom, sneddar lite över trottoaren på östra sidan.

Men det ska medges att det är en tolkningsfråga, för i förhöret står det ju bokstavligen att "paret gick från västra till östra sidan på Sveavägen". Det är väl det som Enough-is-Enough tagit fasta på och tolkat bokstavligen.

Själv har jag sett det som en slarvig formulering, ett syftningsfel där man underförstått östra trottoaren och alltså egentligen menat att "paret gick från västra till östra sidan av Sveavägens östra trottoar".

Så här står det i alla fall i förhöret (se sid 3 i den länkade pdf:en):

"När hon tittade upp ser hon tre stycken personer komma sneddande in mot trottoaren vid Sveavägen 42. I dag står det en stor reklamskylt på samma plats där hon sett personerna komma. Okänt om denna reklamskylt fanns där den 28 februari. Paret gick alltså från västra till östra sidan på Sveavägen. I samband med att det första paret, en man och en kvinna kommer sakta gående Sveavägen, stannar de till, tittar i ett skyltfönster, som troligtvis är Dekorimas, och strax bakom är det en man som går också i samma takt."
https://drive.google.com/file/d/0Bxu...NJT2g0Znc/view

Resonemanget fortsätter så här (på sid 4 i pdf:en):

"Cecilia säger att hon är osäker på om paret stannade vid Dekorima eller om de liksom bara sakta promenerade förbi och tittade genom skyltfönstret. Den tredje personen var strax bakom paret. Hon kan dock inte säga hur långt bakom han var eftersom hon fick den uppfattningen att dessa tre var ett sällskap."

Om Anderstedts grad av uppmärksamhet saxar jag följande från samma två sidor i förhöret:

"Rent allmänt kan sägas om färden att då de väl satt sig i bilen så tittade inte Cecilia sig så noga omkring hur färden gick eftersom hon nu träffade två nya kompisar till Elisabeth. De pratade om det ena än det andra. /.../ Cecilia säger att de spelade hög musik i bilen. Hon satt då i bilens baksäte och pratade med Ann och Karin och hon vill minnas att hon kanske inte tittade omkring så väldigt mycket. /.../ Tilläggas ska att Cecilia helt spontant säger att vid tillfället så hade hon inte sina glasögon på sig. Hon hade dem troligtvis i fickan. /.../ Cecilia menar att hon inte iakttog dessa tre personer hela tiden, men då var det någon i bilen som sa; oj vad gör dom. Och då tittade även Cecilia upp mot de tre personerna."

Som alla lätt ser finns det inte så mycket att hänga i granen i det här förhöret. Det är svårt att blankt avfärda Enough-is-Enoughs bokstavliga tolkning av sneddningen som en korsning, även om jag föredrar den andra tolkningen. Det står ju vad det står i förhöret, men i mina ögon är det som sagt en dålig formulering som leder till syftningsfel.

Däremot går förstås substansen i påståendet att paret Palme korsade Sveavägens vid reklampelaren att avvisa, vilket Enough-is-Enough helt korrekt gör – och det är vi väl alla ändå eniga om.

Hur pass lång sträcka Anderstedt iakttar paret Palme är visserligen också en bedömningsfråga, men i och med att hon säger att hon "inte iakttog dessa tre personer hela tiden" så måste det rimligtvis handla om en mycket kort sträcka.

Avståndet från reklampelaren till blodfläcken är bara cirka 20 meter, och det faktum att Anderstedt inte vet om reklampelaren ens stod där vid mordet, det säger mig att hon inte iakttagit dem borta vid pelaren utan högst halva biten. Då talar vi om tio meter på sin höjd, och hon ser ju heller inte själva startskottet när "fyllebråket" börjar utan tittar upp därför att andra i bilen hojtar till om det.

Den snutt av paret Palmes promenad som Anderstedt rimligtvis kan ha iakttagit handlar därför om någonstans kring fem meter, om ens det. I så måtto ligger hon i samma klass som Anders Björkman, som ju också iakttar omkring fem meter.

Den misstanke man möjligtvis kunde ha, det är att Anderstedt i själva verket sett Björkman bakom paret Palme, men där känner i alla fall jag att avståndet borde vara lite för stort för att uppfatta dem som ett sällskap.

Å andra sidan tycker man att hon också borde ha uppfattat Björkman som gående i samma riktning som "sällskapet", men han lyser med sin frånvaro i Anderstedts berättelse. Även det säger ju en del om graden av uppmärksamhet norrut och i riktning mot reklampelaren.

Anderstedts och Björkmans uppgifter verkar i alla fall överensstämma i två avseenden: att de tre till synes kom gående i sällskap och att färdriktningen verkar har varit lite diagonal snett in mot Tunnelgatan (snarare än rakt söderut).

Björkman säger visserligen inte uttryckligen att de sneddade, men redan det faktum att han placerar mördaren så pass långt ute till vänster röjer att de faktiskt sneddar. Det gick jag igenom i detalj i mitt förra inlägg här i tråden, där jag svarade på Faderligs inlägg.

I övrigt tycker jag inte att Anderstedts förhör tillför någonting alls till saken. Hon är närsynt och har inte glasögonen på sig, och redan det säger ju att hon inte rimligtvis kan ha iakttagit några detaljer. Utan det enda som hon rimligtvis kan ha snappat upp är just att tre personer kommer i sällskap där, och att de sneddar lite. Mer än så tycker jag inte att det finns underlag för med tanke på omständigheterna – till vilka även ska räknas de två år som gått mellan händelsen och förhöret.

Att den tredje mannen i Cecilia Anderstedts vittnesmål var Anders Björkman är nog ändå en möjlighet som bör tas seriöst. Visserligen kanske det skaver lite att Cecilia uppfattade dem som ett sällskap, men hon är ju samtidigt tydlig med att det fanns ett avstånd mellan det första paret och den tredje mannen. Och hon är osäker på hur stort avståndet var.

Den tredje var strax bakom paret. Hon kan dock inte säga hur långt bakom han var eftersom hon fick den uppfattningen att dessa tre var ett sällskap.

Vi vet att makarna Palme gjorde en viss sneddning på trottoaren, och Björkman utförde också sin sneddning ungefär där Cecilia säger att sällskapet sneddade. Och precis som Packetipiketen förtjänstfullt påpekat måste AB med all sannolikhet fälla ner blicken under sneddningen för att ha koll på var han sätter fötterna när han korsar snö- och isranden på utkanten av trottoaren. När han sedan tittar upp igen har han plötsligt en trio framför sig.

Kanske var det just Björkmans korsande av isranden som fick Cecilia att dra den felaktiga slutsatsen att sällskapet just korsat hela Sveavägen. Om man nu vill göra en bokstavlig tolkning där.

Eftersom Cecilia flackar med blicken och inte följer sällskapet kontinuerligt finns det utrymme för att gärningsmannen omärkt tar över Björkmans roll i trion ur Cecilias perspektiv. Hon tittar upp en sista gång när ett eller två skott redan avlossats, och då är det nog lätt hänt att hon drar slutsatsen att den tredje mannen (gärningsmannen) är samme man som hon tidigare såg snedda. Men det blir i så fall en slutsats som hon själv drar och som vi inte behöver hålla oss till. Och i en sådan actionscen blir det nog extra fokus på händelsernas centrum utan att hon nödvändigtvis behöver registrera en perplex Björkman 5-10 meter bakom.

Det är väldigt bra iakttagelser du gör, och dem tackar jag för. Det är förvisso en intressant idé att det är Björkman som Anderstedt ser i sin första "filmsnutt" medan gärningsmannen då är skymd på något vis, eller kanske rentav kommer in på scenen från ett annat håll. Anderstedts andra "filmsnutt" kommer då efter skotten och att någon i bilen hojtat till och på så vis fått henne att titta ditåt igen.

Om jag får lov ska jag gå igenom några aspekter på den här problematiken, få se var vi landar.

Först och främst tänker jag, att den sträcka som Anderstedt rimligtvis kan se inte handlar om mer än några få meter, kanske fem meter på sin höjd, och då ligger den biten inte vid reklampelaren utan någonstans mittemellan reklampelaren och blodfläcken. Då hamnar man ändå väldigt nära mordplatsen i rummet och skotten i tiden. Just närheten i tid och rum sätter snäva gränser för hur man i så fall ska "få in" gärningsmannen på scenen.

En möjlighet är i och för sig, att Anderstedt missat gärningsmannen fastän han finns där "mitt framför ögonen" på henne men ändå skymd på något vis snett bakom paret Palme – fast mer inåt husväggen än Björkman då. Där tycker man kanske ändå, att det vore mer naturligt för henne att missa Björkman än att missa mördaren.

Allt hänger på dels hur pass nära paret Palme man tänker sig att Björkman går, och dels på hur man tänker sig att gärningsmannen kommer in på mordplatsen. Jag vill främst kika lite på Björkman-delen här.

Hur gärningsmannen kommer in blir i mesta laget på ett bräde, men implicit håller mig inom ramen för vad Björkman sagt, dvs att de tre kom gående till synes i sällskap en sträcka om minst fem meter, samt även vad Morelius säger om att gärningsmannen kilade upp bakifrån. De två sakerna måste med, men utöver det kan man säkert diskutera hur mördaren kom in på scenen eller om han redan stod där på något vis. I alla fall handlar det om något som redan inträffat när Anderstedt gör sina iakttagelser och ingår alltså inte i vad vi kan kalla för det "absoluta" närförloppet.

Björkmans egna bud om hur långt bakom han gick varierar väl (vad jag kan minnas) från cirka tre meter och upp till kanske sju meter, men det kan ju vara tio meter också. Den måttstock jag vill tillämpa på den frågan är det Björkman säger om att han befann sig mitt för Dekorimas entré när skotten smällde, eller möjligtvis fick hoppa tillbaka ett steg för att komma i jämnhöjd.

Då går det ju att ta fram måttstocken och kolla avståndet, och då hamnar jag på cirka 5-7 meters avstånd, beroende på om han är i jämnhöjd eller måste ta det där steget tillbaka. Så när Björkman berättar om det hela så verkar han placera han sig något närmare än han faktiskt var.

Som du ser så är det avståndet på 5-7 meter mellan Björkman och paret Palme, vilket jag liksom hållit i bakhuvudet när jag resonerar om de här frågorna, som får mig att känna att de kanske är lite för långt isär för att rimligtvis uppfattas som ett sällskap.

Men det beror ju också på iakttagelsevinkeln, dvs hur pass långt fram Åke Larsson hade rullat med bilen när Anderstedt gjorde sina iakttagelser. Kollar du en kartskiss (t ex Filters, se länk) så står bilen väldigt långt bak, men i realiteten torde han nog ha rullat fram när det blev grönt och ha hunnit åtminstone ett par billängder framåt innan det smäller.

https://i0.wp.com/magasinetfilter.se...8/05/karta.jpg

Att trafikljusen slår om till grönt cirka fyra sekunder innan första skottet kan vi vaska fram via Anders Delsborn och Bengt Palm. Eftersom Larsson ska svänga vänster in på Tunnelgatan så borde han rulla fram till läge för det i väntan på mötande trafik, och då får jag det till att bilen står ungefär så att den har bakänden på övergångsstället när skotten smäller. Det här har ju också betydelse för Anna Hage, både ifråga om vad hon ser från bilen och hur långt hon har fram till Palme.

Så om Larssons bil står ungefär där jag vill ställa den vid skotten, då finns alla gånger 30 graders vinkel mellan Anderstedt och (den osynliga) "axeln" mellan Björkman och paret Palme. Är Björkmans avstånd till paret Palme då 5-7 meter så faller det sig inte naturligt för mig att uppfatta dem som ett sällskap. Men uteslutet är det kanske inte, och det kan ju vara så att mina idéer om avstånd och vinklar heller inte riktigt stämmer med verkligheten.

Så har jag uppfattat saken i alla fall, och då är det mest troligt mördaren som Anderstedt ser. Som sagt förutsätter det emellertid, att hon helt och hållet missar Björkman. Det är hon dock knappast ensam om, utan fler vittnen gör det trots att de bedyrar att det var folktomt inom en radie på tio meter eller ännu mer.

Skojigast av dem alla är förstås Morelius, som dels bedyrar det men sedan också säger att han förlorade gärningsmannen ur sikte efter 5-6 meter när denne sprang in i gränden. Men om man inte kan följa gärningsmannen mer än 5-6 meter när man redan har fokus på honom, hur kan man då säga att ingen fanns inom tio meter? Björkman fanns ju där, mitt framme och helt synlig i full belysning, men ändå ser folk inte honom. Hur ska de då kunna se någon som står inne i gränden?

Jag nämner förstås det här problemet med avseende på det tvåmannascenario som jag länge predikat i tråden. Det är ju ändå söndag idag. Tack igen!

Det var ju pga jag tyckte CP o Svarten var lika jag ringde palmegruppen o sa att Lisbet Palme sett fel. Att det inte var CP hon såg utan Svartenbrandt. O det var pga att Svarten sa att CP är Palmes mördare. Svarten skyllde gärna på andra. Helst när de var döda så de inte kunde försvara sig.

Jag förstår att du reagerade över Svartenbrandt gällande utseende. Dock har jag personligen inte fördjupat mig kring hans eventuella skuld genom åren. Men man lär ju även säga, att han vid tidpunkten för mordet sannolikt var en av Sveriges mest avtrubbade, spritt språngande galna och våldsamma män. Frågan är ju lite kring vilket motiv Svartenbrandt hade? Eller kan han ha varit, som en annan användare nyligen antydde, "bara" en tänkbar torped för mordet? Dock bestämdes ju biobesöket väldigt sent på morddagen. Så om någon avlyssnade Palmes telefon, så skulle ju inte Svartenbrandt ha hunnit ned till Stockholm, väl?

Lite märkligt trots allt, att PU:s Hans Mellander avfärdat dig och din teori så kategoriskt trots dina idoga försök genom åren, samt rätt stora underlag. Kanske har det att göra med Mellanders högst personliga magkänsla kring detta. Om, så är det ju en smula oprofessionellt av honom. Hade ärligt talat högre tankar om honom. Som tröst, ska ju sägas att han inte kommer att ha med PU att göra om PU öppnas upp igen någon gång.

Aron Lund skriver i Expressen om att han vill se ytterligare en Granskningskommission som skall studera PU alltifrån 1999 fram till nedläggelsen år 2020.
Han har flera bra points,och jag håller med om att detta är viktigt.
Det finns folk som måste svara på en hel del frågor här.
De svarar inte i nuläget,men saken kan komma att ändras utifall en kommission ställer frågorna.