Den STORA tråden om "de", "dem" och ”dom”.

Det är en hyperkorrektion. De tror att dem är den stilmässigt korrekta stavningen i skrift för det talspråkliga dom. Det är lite samma sak som när många skriver och där det ska vara [infinitivmärket] att eftersom de båda ofta uttalas å, exempelvis: »dags för dem-missbrukarna och bättra sig« i stället för det rätt dags för dem-missbrukarna att bättra sig.

Här är en youtubefilm om historien bakom de och dem.

Hur kommer det sig att man stavar 'de' och 'dem' olika, men ändå uttalar dem likadant? Den här filmen går till botten med ordens ursprung – och förklarar varifrån de kommer, och hur de har utvecklats och uttalats genom historien fram till i dag.

https://youtu.be/5ESsy8BCFH8?si=3dAPHbIyoG90Qb1X

Mycket intressant video! Även om jag mycket väl kände till det mesta av det i stora drag så klargjorde det en hel del.

De som idag tror att dem alltid är det fina skrivspråkiga för talspråkets dom skulle haft helt rätt för bara ett halvsekel sen!

Det börjar nog bli ett sekel sedan, nu,... Ett halvsekel sedan var i mitten på sjuttiotalet, och då var dom-uttalet av de helt allenarådande i hela östra och norra Sverige, och det var statt på kraftig reträtt både in Syd- och i Västsverige.

Ja det var också vad som påstods i filmen. Fel skrivet av mig!

Nu blev jag osäker på detta, det brukar jag inte vara, det var inte bra! Men vad säger ni andra här? Vi talar om julbordet och dess kostnader. Jag syftar på starkvarorna när jag säger:

De går till nöds att avstå ifrån. Jag tycker att den meningen låter rätt! Men det borde kanske ändå vara:

Dem går till nöds att avstå ifrån, eftersom det ju heter "vi avstår ifrån dem i år". Men jag tycker ändå att den meningen ("Dem går till nöds att avstå ifrån") låter fel.

Det som avstås ifrån här är objekt, inte subjekt (den/de som avtår), så då ska det visst vara "dem". Försök byta ut de/dem mot t ex hon/henne eller du/dig Visst låter det bättre med objektet "henne/dig"?

Jag tycker inte det! Jag tycker att "Jag hade gärna haft dig i mitt lag. Men du går till nöds att avstå ifrån" låter betydligt bättre än "Jag hade gärna haft dig i mitt lag. Men dig går till nöds att avstå ifrån". Den sista meningen är helt omöjlig, skulle jag till och med vilja säga.

Då kör du med "de". Det är ändå ditt modersmål så lita på din känsla. Jag har inte svenska i ryggmärgen.

Jag funderar på om det är verbet "går" som stör min språkkänsla, för jag kan ju också analysera meningen och då se att det bör vara "dem", rent grammatiskt. Men man är ju så van att höra "jag går /till affären/, vi går, du går, han går, de går" o.s.v., att det kanske är därför det låter konstigt. Jag väntar in fler svar så länge!

Vad som troligtvis stretar emot i dem/dig här är att vi gärna associerar platsen före verbet (går) med subjektet. Så objektet är liksom på "fel" plats. Du skulle ändå inte skriva "Men det går att avstå från du" utan "dig", visst? Objektet är ändå detsamma i båda, bara på olika plats.

Stämmer!