Mitt liv är ett helvete för jag älskar tjejer men vet att jag aldrig kommer få en

Jag var nått mellanting mellan nörd o "tuff" i skolan. När jag hängde med de som endast var tuffa var jag mer nörd o lyckades aldrig få nån tjej i den umgängeskretsen. Umgicks jag med de andra nördarna var jag jämförelsevis ganska "tuff", o det var i den kretsen jag träffade ganska tidigt min första tjej. Men i skolan ville man givetvis helst ha de tuffa o snyggaste tjejerna, men senare hamnade ändå de flesta av dem lite snett i livet.

Men med det vill jag säga att det kan löna sig att byta umgängeskrets för att hitta nån tjej, utan att för den delen behöva ställa om sig själv alltför mycket.

partner löser inte allt tyvärr.
om du känner dig världelös utan partner. så lär du känna dig värdelös med partner med.

Problemen försvinner inte bara sådär.

Jag har ingen umgängeskrets.
Men ni tror att det problemet går att fixa medan man är ensam och ratad.. Säkert lättare att fixa problemet då..

Tråkigt...
Har du inga skolkamrater som du kan återuppta kontakten med? Jag umgås med en del från högstadiet som inte heller har familj o barn, samt vänner som de i sin tur lärt känna på senare tid. O jag är över 40. Eller hade du inga kompisar i skolan heller?

problemet försvinner inte om man inte gör något åt det.
lär knappast försvinna om man har partner eller ej.

har du social fobi? menar det du skrev tidigare att du är blyg och tystlåten. det finns hjälp att få...

Jag hade en vän.
Ärligt talat så är det nu mest bara jobbigt för mig att umgås med killar.
Men när jag var liten så var jag avslappnad och det var kul.
Med åldern så blev jag mer och mer ointresserad av att umgås med killar.
Och nu är det typ otänkbart, nu är jag obekväm med att umgås med killar.

Nu är jag helt besatt av tjejer/kvinnor istället. Men jag kan inte få nån.
Jag har väl en form av social fobi ja.

Nej min erfarenhet är att det inte finns någon hjälp som hjälper.
Jag önskar att folk skulle tänka efter lite själva innan de slänger ur sig klyschan "det finns professionell hjälp."
Professionell hit och dit.
Jag tror att icke-professionell är oändligt mycket mer effektiv.

finns faktiskt KBT för social fobi.

Jojo den har man hört förut..

Brukar bli självmordsbenägen när jag är full.
Nån vacker dag kommer jag att spontant och utan förvarning ta livet av mig när jag är full. Det har varit nära flera gånger.
Så det positiva med alkohol är ju att man blir tillräckligt modig för att ta livet av sig.
Det är det enda smarta och rationella att göra i min sits.
Tänk hur jävla mycket onödigt lidande som jag slipper om jag bara tar livet av mig.

Jäkla överlevnadsinstinkt som segrar över förnuftet 🫤
Jag är helt klart i helvetet.

varför tar du inte kontakt med vårdcentralen då?

Om du går på KBT och få lära dig hantera din social fobi. Så kanske du inte kommer vara tystlåten och blyg så mycket mer. Då kanske du kommer få det lättare att börja prata med tjejer.

Men tro inte att om du skulle få en partner att det löser dina problem.
Om man inte tar tag i problemet.

Hade jag varit dig och haft social fobi så hade jag börjat söka hjälp för social fobi, där dom kan ge dig råd angånde hur du ska tänka. För att göra det lättare för dig.

Alkoholen har oxå negativ påverkan på mig. Inte när själva fest kvällen är för då är jag glad. Men dagen efter får jag en sån sjuk ångest och känslan/tanken att jag har gjort något fel även fast jag har betett mig bra. Så jag väljer att dricka sällan istället. Händer några ggr per år för jag tycker inte ångesten jag får dagen efter och dagarna som går åt tills jag känner mig återställd är värt det.

Och det låter väldigt tragiskt TS och ledsamt men du är verkligen inte ensam om dom tankarna. Har oxå fått såna tankar men jag har 2 st mini me som jag inte kan svika och jag vill inte heller ge dom som håller på att pusha mig till att ta mitt liv till daga att dom ska få som dom vill. Jag kan bara inte ge dom det.

Tyckte jag läste något om någon tjej du faktiskt har umgåtts med. Och tänker på denne när du är på ställen ni var på att du faktiskt kände dig glad då (eller läste jag fel?) samt att du hade en vän? Går det inte att ta upp kontakten med dom båda?

Nu kanske vi inte ens befinner oss i samma stad. Men jag kan vara din internet vän iaf.

Men jo, jag instämmer med att vi är i helvetet. Eller liknande iaf. Självmordstankar och hopplösheten är nya tankar och känslor för mig. Med det sagt och alldeles för mycket info, så vill jag med det berätta för dig att du är verkligen inte ensam. Men att ge upp är inte ett förstahands val, inte för mig iaf. Vi är värda att leva vi oxå. Och vi kommer träffa någon vi oxå. Jag har bland annat nyligen klivit ur min comfort zone och är blyg jag oxå. Vette fan hur och var jag ska göra härnäst när jag faktiskt ratar dejting sidor och krogen. Men jag letar inte heller och tänker att om/när det dyker upp så dyker det upp. Så det är inget som jag har gjort till en omöjlighet och fastnar i mina egna tankar med. Förstår du hur jag menar och tänker?

Det kommer ordna sig TS 🤗

För jag har redan typ försökt med det.
Jag förstår.
Nä jag kan inte/vill inte ta upp kontakten med dem igen.

Ja jag förstår hur du menar och tänker..

Tråkigt att höra att du inte mår bra.

Tack så mycket för att du finns och är så trevlig och så 🤗
Jag har 8 dagar kvar tills jag kan skriva/ta emot privata meddelanden. Jag längtar..