"Utveklingsländerna" kräver mer pengar av väst, annars tänker dom inte minska sina utsläpp.
Bland dessa länder hittar vi världens största förorenare: Kina, Indien, Pakistan. Och så "fattiga" länder i syd- och mellanamerika.
Det har alltså blivit ett slagsmål om fördelningen av pengar, inte ett sätt att rädda miljön.
Det finns två grundbultar i detta fula spel:
1) Enligt spelplanen är det länder som var "fattiga" 1990 som skall ha pengar. Det spelar ingen roll hur rika dom är nu. Så oljestaterna i mellanöstern liksom Kina och Indien förväntar sig att håva in storkovan från länder i den fria världen.
2) Utsläpp får bara räknas i enheten "per Capita", alltså per person. Ju större befolkningstillväxt desto större utsläpp tillåts, och desto mer pengar skall väst betala till landet.
Pakistan, den mest högljudda och giriga, har till exempel ökat sin befolkning 2,5 gånger sedan 1990 (det år som COP räknar från). Man har dessutom fördubblat utsläppet per person. Man bidrar med dubbelt så stora utsläpp som Sverige (per ytenhet), men ändå anser man att man skall ha mest pengar av alla.
Mitt förslag till Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari:
- Inför en speciell sorts uppehållstillstånd och dela ut det till de alla primitivaste folken. Ta in 10 miljoner och låt dem bo under sina normala förhållanden, men i Sverige. (Eller låt dem skriva sig i Sverige utan att nödvändigtvis ens behöva flytta hit).
Då kommer vi med råge att uppfylla våra klimatmål. Ja, vi kanske till och med kan få bidrag från övriga världen!
Ovanstående är förståss bara en fiktion, men det visar hur oerhört skruvat klimatdebatten har blivit. Nu är det slagsmål om ett nytt slag av bistånd, och potten är jättestor! Länder som aldrig brytt sig om miljön och som skitar ner mer än de flesta ser möjlighet att upprätthålla sina diktaturer med klimatpengar från väst.
Istället borde vi förstås koppla varje krona av klimatbistånd till en motsvarande befolkningsminskning. Om alla länder gick tillbaka till den folkmängd de hade 1990 skulle hela klimatdebatten vara över. Teknikutvecklilngen gör att varje generation kommer generera mindre och mindre klimatutsläpp. Problemet idag är att varje utsläppsminskning motverkas av ytterligare befolkningsexplossion, framförallt i de länder som idag skriker högst om mer bistånd.
Varför diskuteras inte det? Varför är inte befolkningsminskning på agendan under COP29? Om man får diktera hur mycket ett land skall få förorena så måste man väl även få diskutera hur stor befolkning ett land skall få ha? Det finns ju en stark korrelation mellan dessa storheter.
Bland dessa länder hittar vi världens största förorenare: Kina, Indien, Pakistan. Och så "fattiga" länder i syd- och mellanamerika.
Det har alltså blivit ett slagsmål om fördelningen av pengar, inte ett sätt att rädda miljön.
Det finns två grundbultar i detta fula spel:
1) Enligt spelplanen är det länder som var "fattiga" 1990 som skall ha pengar. Det spelar ingen roll hur rika dom är nu. Så oljestaterna i mellanöstern liksom Kina och Indien förväntar sig att håva in storkovan från länder i den fria världen.
2) Utsläpp får bara räknas i enheten "per Capita", alltså per person. Ju större befolkningstillväxt desto större utsläpp tillåts, och desto mer pengar skall väst betala till landet.
Pakistan, den mest högljudda och giriga, har till exempel ökat sin befolkning 2,5 gånger sedan 1990 (det år som COP räknar från). Man har dessutom fördubblat utsläppet per person. Man bidrar med dubbelt så stora utsläpp som Sverige (per ytenhet), men ändå anser man att man skall ha mest pengar av alla.
Mitt förslag till Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari:
- Inför en speciell sorts uppehållstillstånd och dela ut det till de alla primitivaste folken. Ta in 10 miljoner och låt dem bo under sina normala förhållanden, men i Sverige. (Eller låt dem skriva sig i Sverige utan att nödvändigtvis ens behöva flytta hit).
Då kommer vi med råge att uppfylla våra klimatmål. Ja, vi kanske till och med kan få bidrag från övriga världen!
Ovanstående är förståss bara en fiktion, men det visar hur oerhört skruvat klimatdebatten har blivit. Nu är det slagsmål om ett nytt slag av bistånd, och potten är jättestor! Länder som aldrig brytt sig om miljön och som skitar ner mer än de flesta ser möjlighet att upprätthålla sina diktaturer med klimatpengar från väst.
Istället borde vi förstås koppla varje krona av klimatbistånd till en motsvarande befolkningsminskning. Om alla länder gick tillbaka till den folkmängd de hade 1990 skulle hela klimatdebatten vara över. Teknikutvecklilngen gör att varje generation kommer generera mindre och mindre klimatutsläpp. Problemet idag är att varje utsläppsminskning motverkas av ytterligare befolkningsexplossion, framförallt i de länder som idag skriker högst om mer bistånd.
Varför diskuteras inte det? Varför är inte befolkningsminskning på agendan under COP29? Om man får diktera hur mycket ett land skall få förorena så måste man väl även få diskutera hur stor befolkning ett land skall få ha? Det finns ju en stark korrelation mellan dessa storheter.
att befolkningsökningen är ROTEN till miljöproblem sopar vi under mattan, och har häftiga konferenser med etikett COP29, allt fixat!
