Berättelse: 12 års användning av cannabis är nu över - vad kan jag förvänta mig?

Ja juste, glömde ju bort att det var din åsikt, förlåt om jag tog dig på allvar


Stämmer, och jag känner inget just nu dock. Mest tankar kring omställningen som blir.

Har aldrig stött på någon som verkligen vill sluta med cannabis och sedan inte klarat av det pga abstinens. Vet ingen som fasar för att sluta med cannabis som du ser med alkohol och tabletter, och då däremot kan missbrukare bli aggressiva.

Har aldrig stött på någon som verkligen vill sluta med cannabis och sedan inte klarat av det pga abstinens. Vet ingen som fasar för att sluta med cannabis som du ser med alkohol och tabletter, och då däremot kan missbrukare bli aggressiva.

Jag har brukat(och missbrukat periodvis) cannabis i nästan 12 år.

Berättelse
Sedan introduktionen av denna drog så fattade jag snabbt tycke och genom åren så blev användandet mer intensivt, först varannan helg, sen varje helg. Från varje helg till vardagar.. japp, det börjar få sitt grepp och ens liv börjar utformas kring användandet.
En del av det har berott på andra omständigheter i livet som gjort att man brukat/missbrukat under perioder varje dag - mycket tid att döda exempelvis.
Det senaste året så har användningen varit nästan varje dag.

Ett smärtsamt uppvaknande
Jag har under en period tillbaka träffat en partner som i sig inte är förtjust i droger numera(då hen själv haft problem med droger tidigare i livet) och således berättade jag inte om att jag fortfarande använde mig av gräs vid egentid av rädslan att hen skulle lämna mig.
En anledning var också att jag ändå djupt inom mig var bestämd att sluta, men inte exakt när - så ett erkännande kändes som en onödig risk att ta.

Dock så var detta ett uppvaknande jag behövde, då jag insåg att jag var mer fast och tillbakahållen av det än jag trodde.

Känslan och stressen över mitt "tvång" bereda och skapa rum för denna egentid kring att vara hög och instängd i min bubbla började bryta ner mig när jag väl var där och hög igen..

Det värsta var när jag insåg hur detta indirekt tryckte undan min partner från att hänga med mig.

Dom dagarna vi hängde en stund för att sedan skiljas åt så märkte jag besvikelsen då hen egentligen gärna hade umgåtts mer än vi gjorde tack vare min stress över att få denna egentid.. hög och påverkad. Detta gjorde såklart väldigt ont i mig och ledsen på mig själv över att jag gjorde såhär.

Varje gång denna situation uppstod och effekten av gräset tog sig ann, så tänkte jag bland annat:

"Jag måste sluta med detta.."
"Okej, jag slutar när mitt lager av gräs är slut.." etc.

Dessa tankar har snurrat i säkert ett par år.

Men väl när ruset lagt sig och den nya dagen börjar, så längtar man efter tiden att vara hög igen. Detta onda komplex insåg jag skulle bli en svår sak att bekämpa med lättvindiga medel.. men varje gång det skedde så blev smärtan och sorgen över det bara värre och värre på senare tid.


Elden som befriade mig

Under många år så har en del av min egentid med gräset varit att spendera tid i skogen. Att sitta framför en brasa med lite gott att äta/dricka, lyssna på musik etc. Mycket lockande och trevligt.

Situationen som blev en hastig vändpunkt var just en sådan där jag kände mig stressad över att få denna nyktra egentid. När min partner väl lämnat så hade jag den.. perfekt. Då kan jag tutta i mig gräset så jag blir hög och kan göra det jag gjort i snart 12 års tid.

Men denna gång blev så blev känslorna, skulden, skammen och sorgen över mitt beteende hela så fruktansvärd att jag istället för att göra den där mysiga lilla brasan i skogen att sitta framför, så gick jag en lång promenad där jag under tiden insåg att jag måste besluta mig för att sluta... idag... direkt.

Så fort jag kom hem så drog jag fram wellpapp ur förrådet tillsammans med lite annat brännbart.
Jag tog fram allt cannabis jag hade inklusive allt tillbehör och utrustning, la det i högen och tände på.

Känslan av att se det brinna.. lukten av gräset och lågorna som sakta konsumerade allting gav mig 12 år av tillbakablickar i mitt huvud.. alla platser jag bängat på, allt sällskap, årstider, händelser - allt spolades igenom som ett uppsnabbat bildspel - nu är det över, för alltid och jag känner mig vemodig men även en stor befrielse.

Eftertanke
Det var några dagar sedan jag la allt på brasan och jag känner mig oerhört lättad över steget jag nyss tagit, men också lite ängslig/nervös över hur jag kommer må den närmsta perioden.
Dock så är jag väldigt hoppfull om att inom några månader känna en stor skillnad i hur jag mår och är överlag då jag aldrig varit fri under så lång period sedan.
Har bra, aktiva intressen vilket jag är tacksam för så jag har egentligen saker att fylla denna tid med, även om jag just nu inte känner mig övervägande motiverad alla gånger.

Förväntningar

Då detta (väldigt hastiga)uppbrott är så nytt så är jag såklart nyfiken på vad jag kan förvänta mig uppleva som kan vara jobbigt, och hur jag kan hantera det på bästa sätt.

Till er som suttit fast på liknande sätt eller värre - vad upplevde ni och hur gjorde ni för att lindra eventuell abstinens? Hur länge höll det på? Kände ni klar skillnad efter en viss tid nykter?

Jag är väldigt stolt över mig själv att inte ha fastnat i något "värre" än cannabis, även om det i sig, kan medföra sina problem vid missbruk såklart.

Tack för att ni läste och eventuellt besvarar mina tankar kring vad jag har framför mig.

Allt gott.

/SH

Du kommer gå upp några poäng i IQ.

För mig påverkar rökandet inte intelligensen alls. Presterar lika bra på alla olika sorters IQ-test (nätbaserade, så jag tar inte poängen på allvar, men den förändras inte).

Det enda cannabis gör med mig och många andra är att den sparkar ned ens korttidsminne ganska rejält. Detta upplever jag som "bara störigt", medan det för andra kan upplevas som värre.

Men ger dig ändå 50% rätt, för man känner sig skarpare och mer "mentalt alert" när man varit rökfri ett tag.

Alla som röker borde ta uppehåll emellanåt för att få lite kontrast.

Det finns ganska bra evidens på just den... trots att alla som röker dagligen tydligen hör till undantagen 😆

Det finns ganska bra evidens på just den... trots att alla som röker dagligen tydligen hör till undantagen 😆