Vad är det för fel på mig?

Kan du definiera psykfall?

Ej osykfall som i att jag framstår som glaf och trevlig.Hur hade du tänkt att gå tillväga om du ska ta ditt liv? Har du funderat kring vad som kommer att hända för de efterlevande om du försvinner? Hur känner du inför det?

Hur mådde du före det att ni blev tillsammans jämfört med nu?

Jag mådde ok innan vi blev ihop. Hade gjort slut med mitt ex och var glad att starta ett nytt kapitel med eller utan partner.

Jag är ledsen att utsätta mina närstående för det. De förtjänar inte det. Tillväga har jag tänkt gå mha opiatöverdos, räknat ut vad som krävs för min vikt osv. Inte mkt för en opiatnaiv

Har ingen barnlängtan i sig men längtan eftet barn med HONOM.


Jag har i princip bestämt mig för att begå självmord om det skulle bli så att det inte blir som jag vill dvs familj med honom. Jag tänker konstant på hans ex som fick ett barn av honom

Det är inom dig som det ser ut. Det är din "obssession" just pga av den unika kombinationen. Tro mig, been there done that... tog mig några år att bli kvitt det, men det var SÅ värt det!
Med tanke på det du skrev nu vill jag föreslå terapi, och det menar jag seriöst. Det kommer att ta tid, inga mirakulösa lösningar på tre Mindler möten. Försök live terapi, i början gärna lite längre möten än 1 timme så att din hjärna hinner bli trött och sänker ner gard. Bra att du redan tänkt i dem banorna. Gör en lista på saker som "gödslar" dina obsessiva tankar, och både mot sig själv och terapeut behöver du våga vara ärlig och öppen.

Tycker du talar emot dig själv, barn och bilda familj verkar ju vara större än till och med längtan av att bara leva ett liv med den du älskar. Du är ju till och med beredd att avsluta ditt eget liv för den sakens skull.

Jag ser ingen annan utväg än att du berättar precis vad du känner för honom, älskar han dig kommer han att ta emot dig väl och få dig att tro på framtiden igen.

Om inte så bör du gå din egen väg och så småningom hitta något nytt att leva för.

Din nuvarande situation ger dig ju en dödslängtan. Vad kan bli värre än det..

Okej, så du har alltså rätt så ingående självmordstankar. Kan du ringa till vårdcentralen imorgon och be om en kuratorkontakt? Om det är svårt för dig att ringa, finns det någon annan närstående som hade kunnat få ringa åt dig?

Är det någonting konkret som din nuvarande partner säger eller gör som får dig att må dåligt?

Skulle ham veta hur besatt jag är skulle jag sabotera alla chanser

Det min partner säger och gör är att han är osäker på barn i framtiden. Annars behandlar han mig väl. Självmordstankarna är inte aktuella utan till för om det skiter sig dvs om han landar i att han inte vill ha barn med mig som han en gång ville med en annan kvinna. Om jag inte kan "klå" henne känns livet meninglsöst.

Det min partner säger och gör är att han är osäker på barn i framtiden. Annars behandlar han mig väl. Självmordstankarna är inte aktuella utan till för om det skiter sig dvs om han landar i att han inte vill ha barn med mig som han en gång ville med en annan kvinna. Om jag inte kan "klå" henne känns livet meninglsöst.

Det handlar alltså om att du måste vinna över den kvinna som han en gång skaffat barn med - annars ska du ta livet av dig? Hör du själv hur sjukt det låter? Du bör verkligen skaffa psykoterapi genast för att jobba med dig själv för din pojkvän kommer inte att vilja leva med dig i längden om du har en så skev verklighetsförankring - och du själv är ju verkligen inte i balans!

Om din kompis kom till dig, och sa att hon hade det här problemet. Hon har träffat en man som har barn sedan innan, och nu är han osäker på om han vill ha fler barn. Vad hade ditt råd till henne varit?