Citat:
Ursprungligen postat av
globe0
Jag har ingen energi eller ork att skriva en ordentlig tråd om jag ska vara ärlig... men vill samtidigt skriva av mig lite nu när jag är helt själv på julafton... jag sitter här isolerad från omvärlden, jag har ingen... ingen som hör av sig, ingen jag vill höra av mig till... dålig hygien... det är en sur och obehaglig lukt i min lägenhet just nu, stora tjocka dammtussar på golvet längst väggarna. Men jag bryr mig inte, vad spelar det för roll jag träffar ju inte andra människor ändå. Jag kan inte ens låtsas att vara glad, kan inte ge andra människor ett smil, inte ens när jag är i mataffären och handlar. Det känns som livet har runnit ur mig helt enkelt. Det känns kört.
Ett problem som jag har som känns väldigt självdestruktivt är att jag kan gå runt i min lägenhet och göra grimascher, rörelser eller säga/viska saker som familjemedlemmar eller släktingar brukade säga/göra. Det är ren självömkan. I spegeln ser jag inte mig själv, jag ser fula familjemedlemmar som jag kanske inte tycker så mycket om. Vi är så lika och det är hemskt. Är det någon som känner igen sig? Varför gör jag såhär? varför går jag runt och säger saker som familjemedlemmar brukade säga för 20 år sedan? jag säger det i en hånaktig ton, nästan så att jag gör narr av det dem sagt. Men det största skämtet är ju jag själv.
Hoppas att ni alla har en bätte jul än vad jag har. Jag har ingen. Jag har inget.
Hej,
Det finns någon granne som behöver hjälp ibland?
Du kanske kan bjuda henne på en kopp kaffe?
Julafton är bara en vanlig dag.
Precis som alla andra dagar på året.
Lycka till